Odla på höjden i Potatisutmaningen!

Runtom i landet pågår manifestationer för livsmedelsresiliens. Potatisen, vårt baslivsmedel, står som symbol, precis som den gjorde under 1917 års hungerkravaller, det så kallade potatisupproret. Nu, hundra år senare, är matproduktion och fördelning återigen en brännande fråga, men vi går lite fredligare och mer lekfullt till väga. #Potatisuppropet är i sann omställningsanda mer fest än protest!

Odlingsakademien deltar i #potatisupproret genom tävlingen Potatisutmaningen:

Vem av oss kan odla flest kilo potatis på en kvadratmeter?

Sista anmälningsdag till Potatisutmaningen är onsdag den 20 maj.  Anmälan sker till : (odlingsakademien@alhembygd.se) Mer info längst ner i inlägget.

Tävlingen är både en manifestation för livsmedelsresiliens och ett sätt att testa och utvärdera olika odlingsmetoder där vi alla kan delta.

Odla på höjden

Marianne Käfer tipsar om det som kan bli vinnande konceptet:

I en potatispyramid odlar man på höjden genom att stapla träramar på varandra som fylls med jord och potatis. Istället för en normalskörd på 2-5 kg ska det gå att få 15 – 20 kg på samma yta. Det vill jag pröva! Kanske finns det fler som också gärna experimenterar? Kanske finns det några som inte har så stor odlingsyta och vill maxa på skörden med att odla potatisen vertikalt?

Ungefär så här kan en potatispyramid se ut:

Den här pyramiden (ovan) byggde vi förra året av spillvirke. Virket är lite väl tjockt (vilket stjäl odlingsyta) och den täcker inte fullt en kvadratmeter. Så den får bli en jordgubbspyramid. Nu ska vi bygga med måtten från den Österrikiska förlagan (nedan). Så här sätts potatisen i en fullstor pyramid där basen är 1 kvm:

Detta behöver du:

Brädor, minst 20 cm höga och minst 2 cm tjocka

  • 4 st ca100 cm långa
  • 4 st ca 72 cm långa
  • 4 st ca 52 cm långa
  • 4 st ca 38 cm långa

Totalt ca 10.5 löpmeter (Tänk på att du behöver lägga till brädtjockleken till längden, se skiss.)

  • Fyrkantslist för hörnen – cirka 3,2 m

Du får justera längden på brädorna beroende på brädornas tjocklek, särskilt om de är lite krokiga!  Självklart kan du bygga din egen variant av brädor du har liggande.

  • cirka 50 spik eller skruvar
  • 400 – 500 liter jord
  • 20 sättpotatis (ca 1-2 kg beroende på storlek)

Så här odlar du pyramidpotatis

Uppställning på gräsmattan

Pyramiden sätts upp direkt på gräsmattan. Har du problem med kvickrot kan du lägga papp. Sedan fylls pyramiden med jord men fyll inte helt upp i hörnen. Stapla så ram på ram. Det går bra att använda sin trädgårdsjord blandad med fin kompost. Välj en solig plats för pyramiden.

Förgro för att vinna tid

Du kan fylla en balja med fuktig sand eller jord och lägga potatisarna ovanpå jorden. Ställ ljust och i sval rumstemperatur. Jorden gör att det förutom gröna groddar bildas rötter vilket ger potatisen försprång när den väl kommer ut i jorden.

Placera sättpotatisarna enligt bilden ovan och fyll på med jord. Eller vänta med att fylla på med jord när blasten börjar titta upp. Välj gärna en lagersort, som ger större avkastning.

Skydda mot frost

Blir det frostnätter efter att blasten har kommit upp, är den en bra idé att lägger fiberduk, en gammal filt eller lakan över plantorna.

Fyll på med mer jord och vattna

Jorden kommer att sätta sig. Därför är det bra att fylla på med mer jord efterhand så att potatisarna inte blir gröna.

Potatisen behöver en del vatten, särskilt när är torrt och när de börjar blommar och cirka 3 veckor framåt. Om du lägger täckmaterial, t.ex. gräsklipp, på jorden minskar avdunstningen.

Skörden

 Man plockar ner ram för ram och skördar potatisen. Lägg jorden på en presenning. Efter skörd kan du sätta tillbaka ramarna igen och fylla med jorden, vattna och så t.ex. vintersallat. Pyramiden kan användas nästa år som grönsaks- eller jordgubbspyramid. Om du blandar upp jorden med ny kompost, kan du använda den för att odla potatis ett år till. Eller så förvarar du ramarna torrt över vintern, sprider ut jorden i trädgården och börjar med ny jord nästa år.  På våren kan du odla rädisor eller sallat i pyramiden innan det är dags för potatisen.

Var med i potatisutmaningen!

Har du lust att vara med i potatis-utmaningen så hör av dig till odlingsakademien@alhembygd.se.

Du sätter dina tävlingspotatisar när det passar dig från den 15 maj och tillämpar valfri odlingsmetod. Sätt gärna upp en skylt mot vägen för att uppmärksamma förbipasserande på att din potatisodling är en del av #potatisuppropet och sprid på sociala medier! #allasättapotatis #utomdetråkiga #lokalmatförsörjning #livsmedelsberedskap #resiliens @omstallning

Alla som anmäler sig får lite bonusmaterial med ännu mer kunskap om lyckad potatisodling.

Dokumentera odlingen i tävlingsblanketten som du får när du anmäler dig och glöm inte ta kort. Materialet sammanställs sedan i ett blogginlägg med tips och tricks för potatisodling.

Slutdatum för skörd är 1 oktober. Dina bilder och skördeuppgifter behöver vi till den 15 oktober.

Image

 

 

 

 

Ympningskurs – del 2

På ympningkurserna i Kristdala och Lidhem 19/4 resp. 26/4 delade Björn Westeson med sig av allmän kunskap om träd. När man köper ett nytt träd är det bäst om den har grenar jämt runt hela stammen, som en spiralform uppåt, så inte alla grenar utgår från samma plats. Gropen man planterar i ska vara väl tilltagen och dränerad, tex genom singel i botten. Slå ner 1-3 stolpar kring trädet för att ge det stöd och använd gnagskydd. De spiralformade skydden riskerar att strypa trädet när det växer, bättre är nät som öppnar sig vartefter eller kycklingnät som fästs så de inte skaver på stammen. Tänk på att inte plantera träden för tätt utan planera för att de fullvuxna kronorna ska få plats bredvid varandra. Vattna ordentligt första åren.

Björn visade beskärning under kursen. Unga träd mår bäst av att beskäras under vintermånaderna medan uppvuxna träd (ca 5-6 år och äldre) bäst beskärs under sommar och höst. Beskär man ett äldre träd på vintern kommer de att svara med att sätta en stor mängd vattenskott för att kompensera förlusten av bladmassa. I princip är ett träds rotsystem lika stort som dess krona och den vill hålla den balansen. Om ett träd har beskurits hårt och satt mycket vattenskott ska de avlägsnas med en tredjedel i taget under en treårs-period för att undvika nya vattenskott.  Unga träd beskärs för att skapa en bra form och stimulera tillväxten.

De aktivaste rötterna finns längst ut i rotsystemet, därför är det i området nedanför kronans yttersta del, dropplinjen, man ska gödsla och lufta jorden.

Grenar kapas strax ovanför en utåtgående gren eller bladknopp. Det är viktigt att inte skada grenkragen, utan att för den skull lämna en för lång tapp. I början kommer det unga trädet ha en ganska spetsig form för att sedan bli mer flack när den börjar producera frukt som tynger ner grenarna. Det behövs inget vax eller balsam på dessa snittytor, de läker bäst i fred. Nya grenar bildas på ovansidan så en bra strategi är att beskära nerifrån på lite äldre träd med fokus på att skapa en ljus och luftig krona. Kapa inte grenar större än 10 cm i diameter. Björn tipsar även om att kartgallra för att få den största och friskaste frukten.

Spara gamla träd så länge de ger frukt, säger Björn. Det gör ingenting om de är ihåliga och murkna inuti. Själva livskraften i trädet sitter precis innanför barken, i kambiet. Sätt inte heller igen hålen med något, men det kan behöva göras ett litet hål för dränering nertill. Ta bort alla stamskott och beskär trädet för att stimulera tillväxt, men ta inte för hårt på en gång. Låt det ta flera år!

Björn visade och berättade även om fruktträdskräftan. Det är en svamp som ger skador som syns på bilden ovan och förkortar trädets livslängd. Risken att få kräftan ökar i lerjord, så dränera ordentligt vid plantering tex genom att byta ut en del av jorden till sand, singel och mullhaltig jord. Även skador på barken och ett fuktigt klimat ökar risken. Skydda trädet och håll kronan luftig. Björn tycker man kan spara ett träd med kräfta, men man ska absolut inte ta ympris då smittan finns i hela trädet.

Tack Björn för intressanta och givande kursdagar!

Ympningskurs – del 1

Två söndagar i april har Björn Westeson delgett sin kunskap om ympning och trädvård för intresserade inom Odlingsakademiens område. Första kursen gick av stapel i Bråbo utanför Kristdala och den andra i Lidhem utanför Vimmerby, med 10 deltagare vardera. Inom kursen fanns möjlighet att köpa ympris av olika äppelsorter såsom Cellini, Birgit Bonnier, Gravenstein, Bramley, Wealthy och Transparante Blanche, samt 10 grundstammar från Gränna plantskola.

Björn visar en grundstam som ska ympas med en ny sort.

Anledningen att man ympar träd är för att det inte går att få samma sort som ursprungsträden genom kärnsådd. Kärnorna ger helt enkelt en mängd nya sorter utan möjlighet att ha kontroll på vad det blir. Tillvägagångssättet för att få fler träd av den sort man vill ha, tex för att bevara gamla sorter, är att byta ut kronan, eller delar av kronan, genom att få kvistar att växa fast på grundstammen eller i grenar.

De grundstammar som används är av olika sorter. Björn använder sorten A2 som är en starkväxande och härdig sort. Ympriset är årsskott från friska träd, taget under vintern och förvarat i fuktat papper och plast i kylskåpet tills det är dags att ympa ungefär vid den här tiden på våren. (Detta gäller träd av kärnfrukt dvs päron och äpple. För stenfrukter som plommon och körsbär är tillvägagångssättet lite annorlunda). Det går även bra att ympa på vildapel och ympa in nya sorter i gamla träd. Gamla träd bör beskäras först för att locka fram nya friska skott att använda.

För att genomföra en bra ympning krävs bra redskap:

  • En sekatör som ger fina snitt. Slipa med ett bryne vid behov. Björn avråder från ympningssekatörer då de ger en för kort anläggningsyta, snitten ska helst vara 2-3 cm långa.
  • Tunnbladig vass kniv.
  • Vulktejp. Kan köpas där det finns bilgrejer. Fördelen med tejpen är att den aktiveras och sluter tätt när den dras ut, men även eltejp kan fungera. En del använder istället bast, men det kan vara lite svårt att fästa tätt.
  • Ympvax eller sårbalsam att behandla snittytorna med för att de inte ska torka ut.
  • Märklappar, permanentpenna och ståltråd för att märka upp ymparna. Märk och dokumentera noga genom hela processen!
  • Plastpåsar för att göra ett miniväxthus till ympen. Gör ett hål för att dränera ut överflödig fukt. Kring midsommar när ympen förhoppningsvis har tagit sig kan man successivt ta bort plastpåsen.
  • Stora krukor att plantera det lilla trädet i tills det blir större och kan planteras ut. Placera gärna krukorna i en sk ”barnkammare” – en extra skyddad plats där du kan ha bra koll på plantorna.
  • Gärna ett förkläde med stora fickor till alla saker.

Vid ympning uppe i träd behövs även:

  • En säker stege med tvärslå nederst så den står stadigt. Gärna en som går att fälla ut i olika ställningar.
  • En bra japantandad såg som bara sågar i drag.
  • Ett hölster för att förvara dessa redskap säkert och lättåtkomligt.

Det svåraste i hela ympningen var att göra fina raka snittytor som sluter tätt mot varandra. Därför fick kursdeltagarna först öva på vattenskott av päron. Det är viktigt att kambiumskikten (det ljusgröna innanför barken) kommer i kontakt så att ytorna kan växa ihop. När snitten passar fint ihop lindas tejpen fast för att hålla allt på plats och alla öppna snittytor behandlas med ympvax eller sårbalsam, innan de märks upp och plastpåsen dras på.

Det största hotet mot en lyckad ympning är uttorkning. Därför bör man inte ympa i alltför soligt eller blåsigt väder, rotsystem och snittytor ska hållas fuktiga och det är viktigt att använda bra bindmaterial och vax/balsam. Berör inte snittytorna med fingrarna.

Här visar Björn ett bladöga på en redan ympad kvist. Glöm inte ympvax i toppen av ympen! Björn använder en liten grenbit för att smörja på vaxet.

Ympkvisten ska ha 2-3 bladögon och eventuella torkade toppar ska klippas bort. Man försöker även lägga snittet mitt emot ett bladöga eftersom det finns mycket växtkraft just där. Bladögat ligger alltså på baksidan av grenen, ungefär mitt på snittet.

Är man ovan att ympa är det bra att lämna några bladögon på stammen för att kunna försöka rädda en misslyckad ympning med hjälp av ockulering – att man sätter in ett bladöga i barken för att locka fram en ny gren av den önskade sorten och sedan skapa trädet av den. Huruvida ympen har lyckats eller inte bör märkas på om den slår ut blad inom några veckor och senast innan midsommar.

Barkymp innan behandling med vax.

Ett annat sätt att ympa är barkympning. Här skjuts ympen in under barken så att kambiumskikten får kontakt och ska därför ha lite mer kambiumskikt frilagt genom att man även tar bort lite på sidorna på ympkvisten. En gren på 2-4 cm kan vara lagom för den här sortens ympning och man kan gärna sätta två ympar mittemot varandra på en gren. Tar sig båda prioriterar man den översta och klipper in den nedre medan den hjälper till att valla över såret. Ympningen ska ske när trädet börjat sava ordentligt (april-maj) så att barken släpper lätt. Stenfrukter barkympas på ett lite annorlunda sätt.

Björn berättade även om skötsel av unga och gamla träd. Mer om det i nästa del.

Mer inspiration

Hillevi:

Omställningsnätverket är otroligt aktiva just nu. Det bara sprutar fram spännande och angelägna webinarier. Ett tips: om du (som jag) inte riktigt känner att du har tid att sitta framför datorn och delta i webinarier så går det faktiskt att välja att enbart lyssna på dem i efterhand. Då går det att ha telefonen i fickan, hörlurar i öronen och fortsätta kruka om småplantor eller rensa ogräs och ändå känna sig som del av en världsomspännande omställningsrörelse.

Livsmedelsresiliens

Redan i morgon kommer nästa webinarium och det handlar om Lokala distributionskanaler och lösningar. Här anmäler du dig

Inspierande var det att höra Kristina Forsberg från Dalarna berätta om hur de började odla lite potatis som småbarnsföräldrar och nu producerar mat på 80 ha lånad mark till en hel by. Hon berättar om livsstilsval och bygemenskap. Här kan du lyssna på den.

Rekommenderas kan också webinarium med Jörgen Andersson från Åre som pratar om hur vi kan jordförbättra och binda kol med hjälp av betesdjur genom  att tillämpa principerna för regenerativt lantbruk. Han har också spännande tankar om relationen mellan producent, konsument och landskapet. Här kan du lyssna på den.

Jag är också väldigt nyfiken på Fredrik Rosenqvists webinarium den 2 maj, Matmedborgarskap – hur kan vi bli aktiva matmedborgare istället för passiva konsumenter  Här kan du anmäla dig.

Hitta mer…

Tyvärr behövs facebook för att få ordentlig överblick över programmet. Gå in på FB-sidan ”omställningsnätverket” och välj ”Evenemang” i vänsterspalten så ser du alla webinarier som har sänts och alla som är planerade. Där kan du också anmäla dig för att vara med.

För att lyssna i efterhand väljer du istället ”Videoklipp” i vänsterspalten. De senaste inspelningarna ligger överst.

Du som inte har facebook kan kolla här och kanske maila föreningen för att se om det finns någon chans att se inspelningarna även utan FB.

Allmänt om omställning

Uppstartswebinariet Efter krisen: Ställ om – inte tillbaka med bland andra Rob Hopkins som inledningstalare (denna del är på engelska). Rob pratar i ca 20 minuter om de fem viktigaste sakerna vi behöver ägna oss åt just nu. Matförsörjning är den första punkten han nämner! Han pratar också om sitt favorittema, om att skapa rum för att föreställa oss den värld vi önskar leva i. (Rob är en av grundarna till omställningsrörelsen och finns i Totnes i England.) Webinariet fortsätter på svenska med många olika perspektiv från svenska omställningsprofiler. Jag kan särskilt rekommendera inlägg från Pella Thiel 35 minuter in i webinariet och Ylva Lundkvist Fridh 29 minuter in. Hela webinariet går att lyssna på nu i efterhand här.

Som del av uppstartswebinariet gav Pella Thiel också mat för själen på sitt alltid lika brillianta sätt här eller 47 minuter in i hela webinariet (ovan) .

Omställning i coronans tid – vad är resiliens?

Hillevi:
Många går och väntar på att coronakrisen snart ska vara förbi. Jag vill istället se den som en vändpunkt. Krisen är ju inte bara akut, vi befinner oss i en kronisk kris också. Att snabbt återgå till det ”normala” känns inte särskilt attraktivt.

 

Därför behöver vi nu – medan allt fortfarande vacklar – ta ut en ny kompassriktning och ta konkreta steg för omställning. De flesta förstår nu att det system vi byggt upp är väldigt sårbart. Men vad är motsatsen till sårbarhet? Jo, det heter RESILIENS. Resiliens är ett ord som ända till nyligen inte användes så mycket. När Astrid Lindgrens Hembygd bjöd in till resiliens-workshops 2014 hörde jag ibland åsikten att det var onödigt att introducera nya främmande ord. För egen del tycker att det är bra att ha ord för det som är eftersträvansvärt och inte bara för det vi vill undvika. Nu är resiliens ett accepterat svenskt ord som används inom så skilda områden som psykologi, ekologi, ekonomi och organisationsteori. För mig blev det en aha-upplevelse när jag förstod att Fortsätt läsa ”Omställning i coronans tid – vad är resiliens?”

Tunnelväxthusen

I slutet av förra året delade Odlingsakademien ut 10 st tunnelväxthus från Gjordnära. Det var en tuff urvalsprocess med många sökande, där urvalskriterier och geografisk spridning vägde tungt. Vi ville prioritera den som hade ambitionen och möjligheten att skapa odlingsgemenskaper på olika vis, till exempel tillsammans-odlingar, odla till försäljning, ge utbildning inom odling, regelbundet ha öppen trädgård, samarbeta med förskola/skola/daglig verksamhet eller liknande. Målsättningen var att odlingstunneln skulle vara till tydlig nytta för flera, men tillvägagångssättet var öppet.

Det kan ibland vara en lång och kanske krokig väg att uppfylla sina mål och drömmar, men vi hoppas att våra tunnelmottagare kommer ha möjligheten att vara en aktiv del i att sprida odlingskunskap,- intresse och -inspiration med hjälp av växthustunnlarna och att det ska odlas många härliga grönsaker där under åren! Vi har fått en liten presentation från några av dem och hoppas snart få lära känna resten liten närmare.

Här kommer en uppdaterad lista på vilka som har fått en tunnel och är huvudansvariga för den:

Lycka till mer era tunnlar och odlingsplaner!

Träsktunneln i Berga

Vidare funderingar

Helena:

Tack för att ni delar era tankar och tips här på bloggen, tex Riquettes funderingar på hur vi ska agera i krisen och Mariannes konkreta råd om att fröodla sallat. Vi tar tacksamt emot fler inlägg som kan inspirera andra!

Just nu vet vi ännu inte riktigt hur Odlingsakademien ska svara på det läge som uppstått och personligen vet jag heller inte riktigt hur jag ska agera. Vad är bäst? Hur mycket orkar, hinner och kan jag? Hur mycket kan vi göra i Odlingsakademien och på vilket sätt? Finns det ytterligare resurser att använda? Men även om det är lite villrådigt för tillfället, så känns det in till hjärtat att det här både är en chans och ett behov, en nödvändighet, att verka för mer odlande och lokal självförsörjning. Kanske måste vi inte veta exakt bästa sättet? Kanske behöver vi bara starta där vi står? Ta första steget utan att riktigt veta hur vägen kommer se ut? Året med Odlingsakademien har gjort flera av oss bättre rustade, genom kunskap, inspiration och nätverkande. Det finns kontakter att tillgå via bloggen, Facebook och lokala grupper. Vi har redan börjat gå, nu är det bara att fortsätta.

När jag funderar på vad jag kan starta med, direkt och på egen hand, kommer jag fram till följande:

  • Räcka upp handen på Riquettes fråga om att vilja vara med i ett samarbete. Kanske går det även att samarbeta med lokala Naturskyddföreningar, Studieförbund, Reko-ringar mm? Jag har däremot inte riktigt klart för mig hur samarbetet kan se ut, men det går att utarbeta tillsammans.
  • Jag kan tänka mig att vara ett stöd till någon som vill utöka sin odling och jag kan öppna upp min gård för visa hur jag odlar. Jag är inte proffs, men något skulle jag tro att jag kan bidra med. Men jag vill bara engagera mig i den som verkligen vill satsa på sitt odlande i år, oavsett om det är för eget bruk eller i lite större skala. Inspirations-visningar och liknande får vänta till senare. Jag är gärna med i ett stöd-samarbete, där ett par-tre odlare i ungefär samma skala kan stötta varandra.
  • Kanske någon vill komma hit regelbundet och hjälpa mig i odlingarna i utbyte mot grönsaker och erfarenhet?
  • Jag har hästgödsel att dela med mig av. Främst det som ligger på stacken, alltså från årsgammalt till nytt. Det är blandat med spån, men mycket av spånet lägger vi vid sidan av för att använda i gångar så det är inte jättemycket. Jag brukar kompostera gödseln ett år och under tiden odla pumpa och squash i den, vilket funkar utmärkt.
  • Jag planerar att sälja lite plantor under våren och senare även grönsaker. Jag kommer även ta extra mycket fröer i år, men har ännu inte bestämt av vad. Jag vet inte riktigt vilken försäljningskanal jag kommer använda så här är en punkt att arbeta vidare på.
  • Jag skulle kunna bli mer aktiv på min blogg Ett Eko och i Facebook-gruppen Odling som livsstil.
  • Jag ska lämna in överflödiga fröer till fröbiblioteket på Vimmerby Bibliotek.

Mer om mig: Jag bor på en gård mellan Vimmerby och Frödinge där jag odlat för eget bruk i drygt 10 år. Jag har provat flera olika odlingstekniker och lär mig ständigt. Jag älskar att odla och jag älskar egna grönsaker, men måste också erkänna att det känns rätt tufft och svårt ibland. Fortfarande. Framtida projekt är att odla mer med hjälp av hästkrafter (i form av Gotlandsruss) och att plantera ännu mer perenner. Tidigare har jag gått kurs i att odla för försäljning på Holma folkhögskola, men har bara sålt grönsaker sporadiskt då det mesta går åt till familjens behov. Jag har inte helt släppt tanken på att odla till försäljning, men funderar även på andra sätt att arbeta kring odlandet. Att vara projektsamordnare i det här projektet är ett sätt, att arbeta som trädgårdsmästare i Kristinas trädgård på Ingebo Hagar är ett annat. Vad min roll i den här omställningen blir får vi se, men jag satsar på att odla mer än någonsin detta år. Jag finns på helenas_mail@hotmail.com, Odlingsakademiens mail eller 070-6882897.

Vad vill just du göra? Vad har du för behov, drömmar och resurser? Hur skulle dina första steg kunna se ut? Skriv gärna och berätta! Eller vänd dig till någon, vem som helst, och berätta. Det allra första steget är att formulera tanken. 

Det blir en balansgång att minimera fysiska sociala kontakter och samarbeta kring odlandet. En del går kanske att lösa via telefon och digitala möten, via Facebook och mail, men en del behöver ske på plats. Men är alla friska och håller avstånd ute i friska luften ska det nog gå bra. Det här handlar ju om något mer än att bara ses för att det är trevligt. Även om Odlingsakademiens nätverksträffar ställdes in går det utmärkt att ordna sina egna mikro-nätverk med grannen, bekanta eller någon blivande odlingsvän. Använd gärna bloggen eller Facebook-gruppen för att erbjuda och efterlysa kontakt. Det går även att maila odlingsakadmien@alhembygd.se så kan vi försöka förmedla kontakter. Var tydlig med vem du söker – vilket område det handlar om och ifall du precis har kommit igång, om du vill utöka din självförsörjningsgrad eller om du vill odla för försäljning. Söker du en jämlike att samarbeta med, någon med mer erfarenhet att få stöd ifrån eller erbjuder du ditt stöd till någon annan?

Tankar kring krisen