Odlingsakademien hade äran att ha Philipp Weiss i som föreläsare i Eksjö för några år sedan. Nu har skogsträdgård blivit så populärt och Philipp så hårt anlitad att han har svårt att hinna vara över allt. Desto bättre att han nu även givit en digital föreläsning som du och jag kan titta på hemma i soffan. Men passa på, föredraget ligger uppe bara till den 30 juni.
Hillevi:
Det är glädjande att intresset för odling och självförsörjning formligen exploderar. Allt fler känner en längtan efter fysiskt arbete, att få hålla små späda plantor i sin hand, se naturens växtkraft, leva nära årstiderna och uppleva den känsla av verklig rikedom som en fylld jordkällare ger. Nästa vecka kör jag igång årets kurser, förutom fortsättningskursen, tre parallella grundkurser med sammanlagt 37 nya bekantskaper, människor som jag tror drivs av en liknande längtan.
För mig är odlandet inte bara produktion för att mätta familjens magar. Odling är också ett sätt att förhålla mig till en krisande värld. Jag är nyfiken på att se hur mycket mat det går att producera på en liten yta och utan fossil hjälpenergi. Jag vill inspirera mig själv och andra till att vi kan minska vårt negativa ekologiska fotavtryck utan också öka vårt positiva ”handavtryck” och samtidigt öka vår livskvalitet. Jag vill utforska en väg bort från konsumtionshetsen, den glädjelösa omsättningen av energi och materia.
Mitt intresse grundar sig i permakulturens etik: Omsorg om Jorden, Omsorg om Människan, Rättvis Fördelning. (På engelska rimmar det Earth care, People care, Fair share).
Men det cirkulerar också andra agendor, med en mindre trevlig människosyn. Genom det förändrade samhällsklimatet verkar de ekofascistiska tankegångarna växa. Det finns ett helt spektrum av ekofascistiska idéer som vi behöver förhålla oss till.
Är du nyfiken på att veta mer om det här rekommenderar jag den här videon från där jag pratar kring temat på Omställningsnätverkets youtubekanal (37 min föredrag och därefter samtal).
Presentationen finns också som en ren ljudfil här
Jag höll också, tillsammans med Peter Hagerrot, ett miniseminarium vid Omställningsnätverktes nationella konferens i Järna i november i fjol. Presentationen (pdf).
Den 17 mars berättade Eva Ekenberg för drygt 30 deltagare om permakultur och hur det påverkat hennes egen villaträdgård i Eksjö. Föreläsningen gavs i Krokshult och byalaget hade ordnat med gott fika.
Permakultur kan sammanfattas som odling och hållbar livsstil med naturens ekosystem som förebild. Målet är att både människor och natur ska må bra, nu och i framtiden. Att förbättra jordens produktionsmöjligheter och värna om livet i jorden – från mikroorganismer till maskar – är centralt, liksom att värna om mångfalden både bland djur och växter.
Designen av en trädgård bör föregås av en noggrann observation och analys av platsen och dess förutsättningar och en kartläggning av de behov som finns – varje plats och person är unik. Man bör använda enkla långsamma lösningar som att låta maskarna göra jobbet istället för att gräva själv eller skapa egen jord av det ”avfall” som finns i närområdet tex grenar, löv mm. Grenar kan förutom att utgöra grunden i nya odlingsbäddar (sk hügelbäddar eller kompostlimpor) även tjänstgöra som ärtstöd eller staplas till ett risstaket som silar vinden och blir en plats för trädgårdens insekter.
De olika funktionerna som finns i trädgården bör tillgodose minst 3 behov och varje behov bör tillgodoses av minst 3 funktioner. Eva illustrerar det med exemplet höns och gödsel: hönsen kan både äta skadeinsekter, ge ägg och gödsla jorden. Men gödseln till odlingarna bör inte bara komma från hönsen utan från minst 2 källor till, tex urin och gräsklipp.
Förutom att gå igenom 12 designprinciper för permakultur i teorin gav Eva många exempel på hur hon använt dessa i sin egen trädgård med att skapa nya odlingsplatser, bygga damm, öka sin självhushållning, bidra till mångfalden, se nya möjligheter och inte minst se till att njuta av sin trädgård. Ett tips var att få bort kirskål genom att odla potatis. Eva gräver en ränna, lägger ner potatisen och lägger tillbaka jorden med grässvålen nedåt. Sedan sköter det sig självt och året efter är kirskålen i stort sett borta. Ett annat tips var att använda våtarv som handsalva genom att gnugga det mot huden (dessutom är det gott äta och fungerar bra som fukthållande marktäckning så länge det inte får ta över i landet – även ogräs kan vara till mycket nytta!) Hon tipsade om att odla perenner och gav exemplet svartrot där både rot, blad och blomknoppar är goda att äta.
Eva fördjupade sig även i tre begrepp inom permakultur: hügelbäddar, nyckelhålsodling och skogsträdgårdsodling, samt mycket mer än vad som får rum i den här sammanfattningen. Tack Eva för en intressant föreläsning!
ODLINGSAKADEMIEN 