Kategori: Vintermat

Mer matlagning med syrade grönsaker

Självklart ska syrade grönsaker i första hand njutas färska så att vi får i oss alla nyttigheter. Men den som syrar mycket kan också avnjuta dem i kokt form.

Sarmales – dolmar av syrade vitkålshuvuden

Tutza, en äldre kvinna i en rumänsk bergsby visade mig generöst flera olika delar av sin självhushållning. När vi besökte henne på julaftons morgon för åtta år sedan var hon i färd med att göra julens Sarmales. Det var bara att slå sig ner i kökssoffan och hala upp anteckningsboken. Att jag antecknade det jag såg henne göra var jag tacksam över när jag sedan fick smaka den läckra rätten som föll hela familjen i smaken!

Till den här rätten behöver du surkål där hela kålhuvudet är syrat som helhet. Denna sorts syrning kräver ett löst vuxet huvud så att saltvattnet kan tränga in ordentligt och att kålbladen sedan går att skala av utan att gå sönder. Jag odlar sorten ”Holsteiner Platter” för att kunna göra vinterns sarmakål. Sorten är också god att äta som sallad och i all annan matlagning, men den är inte så lagringsduglig. Till lagring i jordkällare och övervintring i ute odlar jag därför också sorten Brunswick, en rund tätvuxen sort av mer klassiskt svensk typ.

Holsteiner Platter är en löst vuxen vitlkålssort som är lämplig när man vill syra hela huvudet.

Gör så här för att syra hela kålhuvuden (i oktober nästa år):

Skörda och ansa kålen. Skär ut stocken så att det blir ett hål rakt in i huvudet. Stocken kan skäras i småbitar och läggas tillsammans med huvudena. Använd en livsmedelsgodkänd plasthink, 15-liters passar bra till tre huvuden. Krydda med timjan, kummin, dillkronor och ev lite chili. Lägg ner 1/2 dl popcornmajs för att ge den traditionella svagt rosa färgen åt kålen. Kålen ska täckas med vatten som innehåller 25-30 g jodfritt löst salt per kg hinkinnehåll (vatten+kål). (Det ska alltså vara högre saltkoncentration än vid vanlig syrning). Lägg en tallrik med en tyngd på för att hålla kålhuvudena nedtryckta under vätskeytan. Förslut hinken. Låt stå 2 dagar i 20 grader, sedan 10-15 dagar i ca 16-17 grader, därefter förvaring under 15 grader.

Eller köp sarmakålen:

För den som inte har färdig sarmakål stående i skafferiet men ändå vill prova maträtten nu, kanske för att bestämma om detta är något att satsa på inför odlingssäsongen, går det bra att köpa färdigsyrade kålhuvuden i vakuumförpackning, Om du inte hittar i din vanliga butik så uppsök en butik med mat från andra länder. I Vimmerby har vi exempelvis Al-schabaa och Minipris men även Liedel säljer ibland den här surkålen.

Syrat vitkålshuvud, Sarmakål

Tutzas Sarmales

Lyft upp ett kålhuvud ur hinken och låt ligga att droppa av. Blanda fyllningen.

Fyllning:
500 g Fläskfärs eller blandfärs
1 hackad lök
2 dl kokt ris
timjan
chilisås
svartpeppar

Dessutom behövs sedan:
1 lök
lagerblad
ca 50-100 g späck
tomatpuré

Skala av ett blad i taget från kålhuvudet och rulla in en rågad matsked fyllning (rulla från grova änden, vik in sidorna och rulla färdigt).

Dolmarna tätt packade i kastrullen, snart tillsätts vatten, lagerblad och tomatpuré.

Ta en stor kastrull och bottna den med hackad lök, hackad surkål och späck skuret i mindre bitar. Packa dolmarna tätt i kastrullen, varva med hackad lök, surkål och späck (totalt sett kanske 150 g). Fyll med hälften vatten och hälften spad av syrat så att dolmarna är täckta. Krydda med lagerblad och tomatpuré. Koka 30 minuter. Servera med kokt potatis och en sallad.

 

 

 

 

 

Äta det vi odlar – två soppor

Syrade grönsaker i matlagningen

Att syra (fermentera) grönsaker är en fantastiskt bra metod att ta tillvara skörden för vintern. Det syrade kräver varken frys eller kylskåpsförvaring och håller sig i flera år.

Ett gott råd är att äta minst en matsked syrade grönsaker om dagen. Syrade grönsaker är rika på vitaminer och andra nyttiga ämnen inklusive en levande bakterieflora. Genom att äta lite men regelbundet kan vi kontinuerligt stärka tarmfloran, som forskning visar är så viktig både för immunförsvaret och det psykiska välmåendet. Men de fördelarna får vi bara när vi äter det syrade utan värmebehandling. Några förslag:

– Lägg en sked syrade grönsaker på tallriken som tillbehör och droppa lite olja över
– Använd syrad gurka ovanpå andra smörgåspålägg
– Rör ut några skedar hackade syrade grönsaker med créme fraiche eller gräddfil så får du en jättegod sås
– Blanda in finfördelade syrade grönsaker i en sallad av rivna rotfrukter, häll olja över och avstå från vinäger (eller minska mängden)
– Gör pålägg av blötlagda kokade bönor och mixa in syrade grönsaker som smaksättning

Det finns många sätt!
Men det här inlägget ska handla om när vi har så mycket syrade grönsaker så att vi omöjligt kan få i oss dem som råkost, eller att vi har så gott om dem att vi tycker att vi kan kosta på oss att koka en del av dem. Syrning är ju trots allt en konserveringsmetod och rätt vad det är står det 50-60 liter syrat i förrådet medan vi funderar på vad vi ska äta till middag.

Det är mot öster vi ska vända oss för att få kunskap om hur man lagar mat med syrade grönsaker.

Sjtji – Surkålssoppa

En soppa som lagats i det område som idag är Ryssland, Belarus och Ukraina ända sedan 800-talet då kål först började odlas där.

Soppan lagas traditionellt med en köttbuljong som fås genom att nötkött i två timmar med lök och grönsaker. Men här kommer en vegetarisk variant som jag fått från Anastasia Lundqvist i Stockholm. Anastasia är författare till  kokböcker, med recept från Georgien och Ukraina. I Stockholm serverade Anastasia ett gott surdegsrågbröd och smetana till soppan. Vi fick härlig rödbetskvass att dricka till. Det var en måltid jag sent kommer att glömma och nu är jag glad att kunna laga den mustiga soppan själv. Intressant är att själva ordet Sjtji betyder ”något närande”. Det här är basmat att överleva på!
Obs lång tillagningstid, men minimalt arbete!

Ingredienser:

700 g surkål
200 g färsk vitkål (jag använde finriven kålrabbi av den lagringsbara sorten Superschmelz)
250 g svamp, färskvikt (jag använde torkade trattkantareller som fick ligga i blöt och sedan stektes, Anastasia föreslår shitake eller champinjoner)
2 morötter
100 g rotselleri (kan uteslutas)
2 medelstora potatisar
1 palsternacka
2 gula lökar
2 msk tomatpuré
100 g smör
3 msk olja
2 buljongtärningar (jag använde hemmagjord kryddkraft)
salt
peppar
créme fraiche
dill

Gör så här:

1. Lägg strimlade surkålen i en ungsform så att det blir det ca 3 cm tjockt lager kål. Lägg smör i skivor på kolen och baka i ugnen i 3 timmar på 120 grader.

2. Hacka lök och svamp och fräs dem i en stor gryta.

3. Skär resterande grönsaker i mindre bitar och fräs snabbt med tomatpasta, lök och svamp.

4. Häll i två liter vatten, lägg i buljong och låt puttra.

5. Blanda i den ugnsbakade surkålen i grytan och koka 30 minuter till.

6. Servera med créme fraiche och hackad dill (funkar med fryst).

 

Borsjtj – Rödbetssoppa

Den välkända rödbetssoppan förekommer i många varianter. Det finns historiska belägg för att den här soppan serverades i det som nu är Ukraina redan för 1 500 år sedan! Jag kan inget slaviskt språk men av bokstäverna att döma verkar den vara väldigt besläktad med ovanstående surkålssoppa.

Gör så här:

Slå upp receptet på Borsjtj i vilken kokbok som helst eller laga den som du brukar, men byt ut de svenska kokböckernas ”vinäger” mot en rejäl slev syrade rödbetor så hamnar du närmare originalet. Servera som vanligt med smetana.

 

Hemmagjord havredryck

Här kommer det utlovade receptet på hemmagjord havredryck, god att ha på gröten.

Havredrycken i butik kostar ca 20 kr litern, en fantasisumma med tanke på de billiga ingredienserna: vatten, havre och rapsolja. Men det är inte helt lätt att kopiera receptet. I den industriella tillverkningen mältas havret (förstadiet till att börja gro) då kolhydraterna bryts ner till olika sockerarter vilket ger den karakteristiska söta smaken. Att göra det själv är väldigt meckigt och risken är stor att processen glöms bort på köksbänken och mögel uppstår.

Att bara mixa vatten med havre och rapsolja blir inte heller gott. Rapsoljan ger ifrån sig för mycket smak eller drycken blir för mjölig.

Under årens lopp har vi utvecklat vår egen variant som vi är väldigt nöjda med. Den smakar inte lika sött som den köpta, men är enligt mig godare att ha på gröten.

Ingredienser:

Basrecept:
2 msk fina havregryn
1 msk sesamfrö, (gärna oskalat)

De luxe:
Ovanstående plus
5 hasselnötter
1 knivsudd salt
1 krm rapsolja

Gör så här:

Mixa alla ingredienser torrt.
Tillsätt 3 dl hett vatten.
Låt stå över natt (eller minst en halvtimme).
Mixa.
Tillsätt ca 7 dl kallt vatten och mixa igen.
Sila genom finmaskig sil (innehållet i silen läggs i gröten).
Fyll upp i kanna med bra lock.
Håller sig ca 5 dagar vid sval förvaring.
Skaka före användning.

 

 

Äta det vi odlar – frukost

För ökad självförsörjningsgrad behöver odlingarna planeras utifrån vad som faktiskt kommer att ätas. Men lika viktigt är att anpassa menyn efter det som är lätt att odla!

Pumpagröt till frukost

Vid den här årstiden blir frukosten något alldeles extra hos oss. Det finns fortfarande många pumpor kvar i bokhyllor och på fönsterbänkar, som har mognat till sin fulla sötma . I frysen ligger fortfarande gott om röda vinbär. Tillsammans blir de en jättegod frukostgröt. Jag använder de fasta lagringsdugliga matpumporna Black Forest, Green Hokkaido eller Ushiki Kuri. Det finns en rad andra sorter som också passar bra.

.

Black Forest – en av de godaste matpumporna.

Gör så här:

  • Skala och tärna pumpan, koka bitarna mjuka med lite vatten i botten av kastrullen.
  • Lägg i en klick smör eller kallpressad kokosolja (självklart eko oavsett).
  • Krydda med kanel och gurkmeja.
  • Använd potatisstampen.
  • Ta en rejäl näve röda vinbär direkt ur frysen som får smälta i pumpagröten.
Det går fort på morgonen när pumpabitarna ligger färdigskurna sedan kvällen innan.

 

 

 

 

 

 

 

 

Servera till:

Till pumpagröten äter vi lite kokt krossat spannmål. Bland sädeslagen är favoriten korn. Kornet ligger i topp när det gäller resistent stärkelse, vilket innebär att det  matar de goda tarmbakterierna och är snällt mot blodsockret. Ibland (som på bilden) finns även krossade linfrön, gryn och kli med.

Till detta: vanlig mjölk eller hemmagjord havremjölk. Hur man gör sin egen havremjölk får jag väl återkomma till.

Pumpagröt
Pumpagröt med röda vinbär, förstärkt med spannmål.

God morgon!

Hillevi

 

Vad sår du just nu?

Frågan förvånade mig när den kom häromkvällen på sms. Hur kunde avsändaren veta att jag just satt och pillade med små fröer och såbrätten inne i köket i början av juli när allt äntligen skulle vara utplanterat och klart?

Det senaste jag sådde utomhus var faktiskt morötter. Jag brukar så en sen omgång morötter kring midsommar och de brukar bli allra bäst. Jag blir alltid lika förvånad att de faktiskt hinner växa ikapp under hösten.

Det jag höll på med när sms:et dök upp var att så huvudkål som vi kommer att äta under vårvintern. Sorter som kan övervintra ute.

Det här med vinterodling är inte så lätt som det låter. Oavsett hur mycket vi isolerar eller värmer upp så räcker inte vinterljuset från november till mars till för fotosyntesen och därmed växer ingenting. Därför sår jag nu. Mina kålplantor kommer att växa under sommaren och hösten och sedan stå skördefärdiga under snön.

Genom att dra upp småplantor i brätten kan jag nyttja utrymmet optimalt. Där den första potatisen redan är skördad växer nu sallatsplantor och därefter tar kålplantorna deras plats.

Förra året var första gången jag prövade detta med vinterkål. Det ska dock sägas att jag är flera veckor senare med plantuppdragningen för vinterkålen i år jämfört med förra året. Förhoppningsvis inte för sen.

Det som är viktigt att tänka på vid sådd den här årstiden är att välja sorter med kort utvecklingstid. Kålhuvudena ska hinna växa färdigt till slutet av oktober. Seriösa fröfirmor anger utvecklingstiden i antalet dagar. Ska kålen stå ute över vintern behöver sorten dessutom vara frosthärdig vilket fröfirman också ska kunna upplysa om. Här är vad jag just har sått:

  • Savojkålen Wirsing Marner Grüfewi för övervintring ute (blev jättebra förra året, köpte fröerna från Tyskland Dürrsamen, dags för svenska fröfirmor att ta in denna suveräna sort!)
  • Vitkålen Brunswick för övervintring ute (fröer från Impecta, blir första året jag provar sorten)
  • Rödkålen Red Express (har odlat den många gånger tidigare och retat mig på att huvudena hinner ruttna innan det är dags att göra julens rödkålssallader. Med denna sena sådd hoppas jag på fräscha rödkålshuvuden i december. Endast 63 dagars utvecklingstid)
  • Spetskålen Kalibos med endast 65 dagars utvecklingstid tänkte jag också vi kunde äta på senhösten.

Savojkålen Marner Grüfewi den 31 oktober i fjol, redo för övervintring.

Viktigt att tänka på inför övervintringen är att plantorna inte får stå i för blöt och kompakt jord. Upphöjda bäddar är idealiskt för övervintring av kål. Annars finns risk att kålen ruttnar när vädret växlar mellan plus- och minusgrader.

Sallat och rosé

Vad sådde jag mer den där kvällen? Jo sallat förstås. Sallat får aldrig saknas. Därför sår jag sallat varannan eller var tredje vecka i pluggbrätten eller mikrokuber från slutet av mars till mitten av juli. Det är så praktiskt att ha plantor till hands att trycka ner här och där när luckor uppstår i odlingarna.

Förutom vanlig plock-, huvud- och bindsallad sår jag vid den här årstiden även gärna rosésallat som botaniskt inte tillhör sallaterna utan är en cikoriaväxt, dvs släkt med endive. En favoritsort är Rossa di Treviso som är läckert vitrosa och står skördeklar länge. En annan sort jag kommer att pröva i år är Palla Rossa, båda från Runåbergs. Det verkar som att Rosésallat kan växa med mindre ljus än annan sallat. Förra året råkade många sallatshuvuden hamna i skuggan av högväxande kål. Medan vanlig sallat tynade bort stod rosésallaten snällt och växte i skuggan av kålplantorna. Det borde göra den till en bra höstgröda. Dessutom är rosésallat köldhärdig. Sist men inte minst bidrar den med en härlig smak och färgupplevelse..

Under några års tid har jag framgångsrikt övervintrat sallat under fiberdukar och bubbelplast i en drivbänk i växthuset. (I år blev det ingen skörd för människor tyvärr eftersom mössen åt upp allt.) Lämplig tidpunkt för sådd av sallat som ska övervintra på detta sätt är augusti. Sallaten ska inte vara färdigvuxen vid övervintringen utan den ska ligga i startgroparna och växa sig stor tidigt på våren.

Snart snart kan jag så ute igen. Jag har ytterligare en bädd med tidig potatis och när den är uppe direktsår jag asiatiska bladgrönsaker där så som Pac Choi, Tatsoi mfl. Efter löken sår jag daikonrättika, rädisa och majrova. Allt detta kan skördas långt in i november. Ja, jag har faktiskt skördad rättika vintertid också ett år då snön kom före tjälen och låg som ett skyddande täcke över.

Jag lovar, de rädisor som sås i mitten av juli är årets godaste. Inga angrepp av jordloppor, ingen besk smak från försommartorkan. Hösten är kålens tid och det går fortfarande att så snabba sorter!

…än så sova björk å ljung…

Fettisdagsbullar i december, julskyltning i oktober… Är den som sår sina tomater i december med massor av konstljus i en källare den mest hängivna odlaren? Vad är det i vår bråttomkultur som gör att allt ska påbörjas så tidigt?

Nej den där hetsen är inget för mig. Jag älskar december och januari då trädgården ligger i dvala och jag själv kan rikta min uppmärksamhet mer inåt, något som naturens stillhet verkligen inbjuder till. Tids nog kommer april, maj och juni då småplantorna inte får försummas en enda dag, då marken behöver beredas och ogräset hållas undan och då några veckors försening kan innebära ett stort tapp. Våren har sin tjusning med all sin intensitet. Men först en ordentlig vintervila.

Det vanligaste nybörjarmisstaget i odling, vet ni vad det är? Jo, det är att förgro för många plantor och för tidigt. Vad händer då? Jo om vi inte har ett perfekt ställe (vem har det?) blir plantorna långa, gängliga och bleka (normalt sett är det för varmt och för mörkt i våra bostäder för småplantor). Men även om du har en lagom sval källare eller garage som du proppat fullt med konstljus uppstår ett annat problem. En planta som står för länge i sin kruka tappar växtfart!

Med för många plantor blir det svårt att få plats om alla ska planteras om många gånger till större krukor. Risken är också att du själv är uttröttad redan innan den stora planteringssäsongen kommit igång. Tänk på att dina krafter ska räcka ända fram till skörden och att skörden kan pågå ända in i december om du planerar din odling väl.

Nästa gång du märker att du är på vippen att låta dig stressas av dina facebook-kompisar eller veckotidningarnas reportage om tidig sådd tänk på detta:

En planta som sluppit stå och stampa i en kruka onödigt länge etablerar sig snabbare när den väl kommer på plats i trädgården eller i växthuset. Plantan som sås i slutet av mars kommer i många fall växa om den som såddes i januari eftersom den senare sådda plantan får kortare tid i kruka, aldrig bromsats i sin tillväxt och snabbt får tillräckligt med solljus.

Åke Truedsson som håller en genbank på 800 tomatsorter som man kan få del av genom att gå med i hans tomatklubb , ja ni förstår, han vet en del om tomater. Han rekommenderar såtid 20/3-5/4 för tomater som sedan ska växa utomhus i kruka och 10/3-20/3 för tomater som ska växa i kallväxthus. Bara om tomaternas slutliga placering är ett uppvärmt växthus (hur försvarbart är det ur energisynpunkt?) finns det anledning att så dem 25/2-15/3, enligt Åke som bor i Skåne.

Vad jag förstår betyder det här att det är lugnt att ägna sig åt vintersporter och meditation, garderobsstädning och videokonferenser ett tag till. Sov du lilla videung!

Vintersådd

Det där med vinterodling är lite överreklamerat tycker jag. Jag uppskattar vintervilan under december och januari, att äta ur förråden och inte tänka på odling.

Nja… helt sant är det inte. Inomhus växer endiven, vår älsklingssallad. Plantorna odlades ute i somras, rötterna skördades och planterades i plastbackar som ställdes i jordkällaren. En back i taget flyttar in i köket. Efter två veckor i rumstemperatur under mörkläggningsduk kan vi skörda de eftertraktade endiverna!

Ute i landet står ju en del kvar sedan sommaren också; grönkål, purjolök, vintersallat och spenatskräppa. De växer inte eftersom det är mörkt och kallt, men de står där och låter sig skördas försiktigt lite i taget.

När februari börjar är min odlarvila slut. Då börjar inomhusodlingen av groddar och mikrogrönt på fönsterbänken. Det är så härligt att få den energikick som den färska supermaten ger och väcka till liv lusten att pilla med fröer och jord. Läs mer om mikroodling här.

Lådor för odling av mikrogrönt i köket och småblad i drivbänken laddade med jord.

Även ute går det bra att så, i drivbänk och i kallväxthus. Det finns många köldtåliga växter vars fröer tål att ligga i kall jord och vänta på rätt tillfälle att gro. Det blir starka plantor som är härdiga från start. En favorit jag har är Namenia, en tysk bladkål (Stielmus) som är snabb och köldtålig, släkt med asiatiska Mizuna men snabbare, godare och mer lättodlad, enligt mig. Ännu härdigare är salladssenapen. Jag brukar odla en sort som heter Southern Giant Curled Mustard (Runåbergs). Den gror vid +5 grader och den vuxna plantan tål många minusgrader. Spenat, ruccola och vinterportulak passar också bra att så tidigt i drivbänk och kallväxthus och vissa sallatssorter t ex Rouge d’Hiver och Ekbladssallat. För visst är det livskvalitet att kunna skörda egna gröna blad tidigt på våren! ….Så ja, är detta vinterodling så är jag nog för det i alla fall 🙂

Det en behöver tänka på vid tidig sådd är att jorden behöver vara ordentligt genomfuktad  på djupet redan på hösten.

Det går faktiskt att så på friland också. Där har jag sått morot, svartrot, persilja och  dill och lagt en fiberduk över. Det är ingen garanterad hundraprocentig uppkomst på den sådden, men med lite tur kan det bli tidiga och bra plantor som redan hunnit etablera sig när försommartorkan sätter in. Och i annat fall går det att kompletteringsså senare.

Den allra tidigaste salladen får en när salladsplantor, sådda i slutet av sommaren övervintras i växthus eller drivbänk. Jag lägger odlingsväv och bubbelplast över och plantorna står gröna inunder och bara väntar helt stilla på att vårsolen ska titta fram. Vill du ha sådan salld så får du skriva in uppdragning av småplantor i din såkalender kring 25 augusti.

Med lite tur blir det dill och persilja här. Några plantor vintersallat syns i förgrunden.

 

Vårtecken

Nu har det flyttbara hönshuset lämnat växthuset och placerats ute i trädgården. För hönsen blev det ett ”nerbyt” både för att kylan kom tillbaka den här veckan och för att de nu inte längre kan röra sig helt fritt i trädgården utan är inhängnade med ett flyttbart staket. Det blev nödvändigt eftersom deras jordbearbetning på vissa känsliga ställen blev lite väl intensiv… Nu ägnar de sig istället åt mossrivning på ”anvisad plats”. Under hela sommaren kommer de flyttas runt i trädgården och alltid få färskt gräs och nya spännande buskar att gömma sig under.

För mig var det ett stort lyft att få ut hönsen ur växthuset. Sedan februari har plantuppdragning och höns fått samsas där inne. Plantorna skyddas av nät som till slut blir väldigt dammiga av all torr jord som hönsen dammar upp. Det var skönt att kunna ta bort näten, skaka ur dammet, komplettera sådden, och faktiskt också kunna skörda de första salladsbladen!

I höstas satte jag in några plantor av köldtålig sallat (Ekbladssallat och Rouge d’Hiver) i en odlingslåda täckt med dubbla dukar, bubbelplast och nät. De har stått och stampat hela vintern och många plantor har dukat under men knappt hälften överlevde och de frodas nu och ger skörd. Den 14 februari sådde jag diverse bladgrönsaker under duk och nät direkt i  marken längs ena väggen i växthuset. De som har tagit sig fint och redan ger liten skörd är Salladssenap (Sareptasenap), Ruccola och Namenia, allihopa trevliga, tacksamma och köldtåliga växter ur kålfamiljen. Som unga används de i sallat, när de växer till sig passar de utmärkt att wooka.

Längs andra väggen på växthuset har jag nu sått bondbönor, sockerärter, majrova, rädisor och morötter. Det är grönsaker som ju likaväl kan växa på friland. Men jag hoppas förstås på en tidigare skörd innan frilandsgrönsakerna tar vid.

En sak att tänka på så här inför vårbruket: Se till att du har ett fuktmagasin i marken innan du sår. Efter sådden kommer du främst att vattna ytan!

I växthus/odlingstunnlar är jorden alltid torr vid den här tiden och man kan behöva göra djupa fåror som man fyller med vatten  som långsamt får sjunka in. Kom tillbaka nästa dag och gör samma sak igen. I riktigt torr jord är det nästan som att man få ”gräva ner” vattnet. Sedan behöver ytan torka upp lite så att det går att kratta en såbädd.

Efter en normal sommar och en normal vinter brukar man inte behöva vattna inför sådd på friland, möjligtvis i själva såraden med en finpipig kanna så att fröet direkt får kontakt med fuktig jord. Men förra sommaren var inte normal och inte den här vintern heller. Alltså behöver du försäkra dig om ett fuktmagasin i jorden före sått även på friland i år. Gräv ett hål och kolla hur det står till med fukten 25-30 cm ner i dina odlingsbäddar.

LYCKA TILL med vårbruket, och ta det lugnt!

Hillevi

Livskraft på vintern

Ärtskott

Vid den här årstiden brukar jag börja längta efter det som spirar och gror. Groddar och mikrogrönt odlade på fönsterbänken är så gott och upplivande nu när vi under vintern hämtat maten ur jordkällare och frys.

Groddar

Alfa-alfa , Bockhornsklöver och mycket annat kan du enkelt grodda i en glasburk som du försluter med en liten bit myggnät fastsatt med gummisnodd. Lägg fröerna i blöt över natt och skölj sedan två-tre gånger om dagen, ställ att droppa av t ex på diskstället.

Mungbönor, bovete, beluga linser, ärtor och kikärtor brukar jag blötlägga i en skål och groddar dem sen i en sil som placeras över skålen. Glöm inte att skölja minst två gånger per dag.

Groddar är den allra billigaste ”supermaten” – sprängfyllda med livskraft och allehanda nyttigheter som vi behöver vid den här årstiden.

Mikrogrönt

När jag kommit igång med groddningen, vilket brukar vara i mitten av januari brukar jag efter ett tag längta efter nästa steg. Då odlar jag mikrogrönt. Det kallas också för ”spirning”.

Gula ärtor, popcornmajs, solrosfrön (med skal) kan sås tätt i ca tre cm jord. Mindre fröer så som grönkål, ruccola, smörgåskrasse, amarant, salladssenap, chia mm kan sås ytligt på ett ännu tunnare jordlager. Håll fuktigt och ljust. Efter en till två veckor är det bara att klippa av med sax och lägga direkt på tallriken eller i salladsskålen.

Odlaren vaknar

Mikrogrönt odlar jag inte bara för att det är så gott att äta. Lika viktigt känns det att få en mjukstart på odlingssäsongen. Genom att odla mikrogrönt börjar återanknyta till mig själv som odlare!

Snart börjar en intensiv period med många småplantor att sköta och mycket arbete utomhus. Då gäller det att allt är på plats. Nu får jag anledning att inventera förråden av fröer, jord, krukor mm. Jag gör i ordning ordentligt med plats för plantuppdragning som kommer att behövas i mitt söderfönster under hela våren. Odlingen av mikrogrönt är också en testodling av jorden. På de små bladens utseende kan jag utvärdera om jag lyckats eller ej med tillverkningen av egen såjord i höstas och vid behov jordförbättra innan de mer krävande lång-säsongs växterna chili och tomat ska sås.

Egna fröer

En rolig sak med groddning och spirning är att många av fröerna vi använder inne vid den här årstiden kan vi själva producera ute i trädgården, då går det runt!

Välkommen att använda kommentarsfältet längst ner på sidan för att ställa frågor eller dela med dig av egna tips!

Läs mer om groddning och spirning här (pdf)

Ruccola, Grönkål i förgrunden, Ärtskott och majsskott i bakgrunden.