Blommor, grönsaker och välbefinnande

Lördagen 7 maj hälsade Linda Ogebrink 13 nyfikna deltagare välkommen till sin odling utanför Vimmerby. Intresset var stort och platserna snabbt fyllda, men tyvärr blev inte gruppen fulltalig när det väl var dags, pga sjukdom.

Linda odlar snittblommor och grönsaker, både för egen del och till försäljning. Men det viktigaste syftet med trädgården är att må bra – när ogräset känns stressande och motgångarna hopar sig tar hon ett steg tillbaka för att påminna som om varför hon gör det här och kan välja att ha en annan inställning. Det växer fint i trädgården även om det finns en del ogräs och rådjuren tuggat i sig olika plantor. Att få vara ute bland växterna och pyssla i jorden är den viktigaste ”skörden”!

Linda har skapat och utökat sin odling under 3 år. Hon bygger sina odlingsbäddar av olika organiska material som ensilage, löv och hästgödsel, med gångar av markduk och flis emellan. Runt den senaste odlingen finns ett rejält staket för att hålla hungriga djur utanför. En av bäddarna fungerar som en kompostlimpa för ogräsrenset och där ska det växa pumpa. I de flesta övriga bäddar växer det snittblommor från lökar och knölar. Linda beställer hem i storpack och säljer sedan en del för att finansiera odlingen. Det finns bland annat tulpaner, dahlior och pioner – och en hel åker som det ska växa solrosor på! (OBS! Missa inte solrosutmaningen!)

Linda tipsar om att kontinuerligt mata jorden med sådant som maskarna tycker om, gärna blandat material med olika ”färg”, som grönt ensilage, gula löv och brunt hästbajs, samt matrester och kaffesump. Odla i första hand det du verkligen tycker om och som inte går att köpa i affären. Ett annat tips är praktisk andelsodling: Tidigare år har Linda haft en kombinerad andelsodling och kurs där varje deltagare fått en egen odlingsbädd att odla i, med stöd av Linda. Det är ett trevligt sätt att skapa gemenskap i odlingen och sprida kunskap, samtidigt som det produceras mat.

Kungsängsliljan blommade så fint vid besöket

Tack Linda för ett inspirerande besök med många fina samtal mellan deltagarna!

Fröbytardag hos Odlareträffen Kristdala

Här kommer en rapport från en av Odlingsakademiens deltagare, Marianne Käfer, som sedan förra projektet startat en odlargrupp i Kristdala:

För ett tag sedan hade vi vår fröbytarträff med Odlareträffen Kristdala, som hade fått skjutas upp pga covid-restriktionerna. Vi blev 9 deltagare och kunde också välkomna några nya.

Det blev ett livlig fröbyte och massor med fröer fick byta ägare, oavsett om de nu var egenodlade eller sådana från köpta fröpåsar, som innehöll allt för mycket för en enkel odlare.

Under fika blev det en del diskussioner över fröindustrins utbud & agerande, föreningen Sesam, hur man odlar fröer själv eller olika egenskaper av just inbytta grönsaker, örter eller blommor.

Även Ukraina-kriget och dess följder för livsmedelsförsörjningen diskuterades. En av våra slutsatser blev, att vi som odlare ska odlar så mycket vi kan, för att säkerställa minst en del av vår egen livsmedelsförsörjning, eftersom man kan inte förutse hur läget kommer att utveckla sig. Varje frö som inte sås nu på våren kan inte ger någon skörd på hösten!

Vi bytte även en en del tomat-fröer från en ukrainsk frö-företag, som sorglig nog fick stänger ner pga kriget.

En annan aspekt med våra odlingar är att de är hållbara, eftersom de är inte så beroende av fossil energi och därmed mycket miljö- och klimatvänligare än konventionella lantbruket – ofta ger sådana småskaliga odlingar också en mycket större avkastning.

Ett annat tema var att vi nu, efter bortfallen av restriktionerna, kan öppna upp för nya deltagare och ska har vår traditionella växtbytardag i maj öppen för alla.

Som avslutning blev den en liten genomgång vad man kan använda för att förodla sina fröer i tex mjölkpaket, konserv- eller glasburkar, frukt- och grönsaksförpackningar mm eller hur man gör krukor av tidningspapper.

Efter träffen var det många nöjda odlare som drog hem med nya fröer i bagaget och kanske funderande över, om de skulle har en trädgårdsvisning för gruppen under sommaren.

Marianne Käfer

Odlingsinspiratörer har fått start-kit

I helgen träffades ett gäng glada nybörjare i Ingebo Hagar för att få sina start-kit för odling. I kitet ingick en dagskurs i ekologisk odling och diverse redskap som grep, spade, sekatör och vattenkanna, samt fröer, sättlök och sättpotatis. Kursen leddes av Eva Ekenberg och var till största delen teoretisk utifrån organisk-biologisk odling, men det fanns även praktiska moment kring att så fröer och sätta lök och potatis. I utbyte mot kitet kommer deltagarna dela med sig av sina odlingsmödor i sociala kanaler under hela säsongen.

Alla mottagare av start-kiten och deras sociala kanaler:

Ida Strömberg, Mörlunda. Facebook: Friluftsfrämjandet Mörlunda-Vimmerby  Har en barngrupp

Sonja Bergman, Mariannelund. Instagram: ljusnefall FB: Sonja Bergman

Elin Nilsson, Mörlunda. Instagram: elinilssn 

Ida Modig Gustafsson, Vimmerby. Instagram: blomsterfalla

Amanda Renvaktar, Vimmerby. Instagram: renvaktarmanda

Andrea Dahnson, Eksjö. Instagram: bokodlaren

Isabella Dahlbäck, Vimmerby. Instagram: isabelladahlback

Mikaela Linder, Vimmerby. Instagram: kristinebergsgarden

Sara Eskilsson, Virserum. Instagram: byggetidalen

Fredrik Antonsson, Mariannelund. Instagram: norrlida121

David Fernhed, Vimmerby. Instagram: millanstrid

Lycka till mer era odlingar!

Permakultur i praktiken

Den 17 mars berättade Eva Ekenberg för drygt 30 deltagare om permakultur och hur det påverkat hennes egen villaträdgård i Eksjö. Föreläsningen gavs i Krokshult och byalaget hade ordnat med gott fika.

Permakultur kan sammanfattas som odling och hållbar livsstil med naturens ekosystem som förebild. Målet är att både människor och natur ska må bra, nu och i framtiden. Att förbättra jordens produktionsmöjligheter och värna om livet i jorden – från mikroorganismer till maskar – är centralt, liksom att värna om mångfalden både bland djur och växter.

Designen av en trädgård bör föregås av en noggrann observation och analys av platsen och dess förutsättningar och en kartläggning av de behov som finns – varje plats och person är unik. Man bör använda enkla långsamma lösningar som att låta maskarna göra jobbet istället för att gräva själv eller skapa egen jord av det ”avfall” som finns i närområdet tex grenar, löv mm. Grenar kan förutom att utgöra grunden i nya odlingsbäddar (sk hügelbäddar eller kompostlimpor) även tjänstgöra som ärtstöd eller staplas till ett risstaket som silar vinden och blir en plats för trädgårdens insekter.

De olika funktionerna som finns i trädgården bör tillgodose minst 3 behov och varje behov bör tillgodoses av minst 3 funktioner. Eva illustrerar det med exemplet höns och gödsel: hönsen kan både äta skadeinsekter, ge ägg och gödsla jorden. Men gödseln till odlingarna bör inte bara komma från hönsen utan från minst 2 källor till, tex urin och gräsklipp.

Förutom att gå igenom 12 designprinciper för permakultur i teorin gav Eva många exempel på hur hon använt dessa i sin egen trädgård med att skapa nya odlingsplatser, bygga damm, öka sin självhushållning, bidra till mångfalden, se nya möjligheter och inte minst se till att njuta av sin trädgård. Ett tips var att få bort kirskål genom att odla potatis. Eva gräver en ränna, lägger ner potatisen och lägger tillbaka jorden med grässvålen nedåt. Sedan sköter det sig självt och året efter är kirskålen i stort sett borta. Ett annat tips var att använda våtarv som handsalva genom att gnugga det mot huden (dessutom är det gott äta och fungerar bra som fukthållande marktäckning så länge det inte får ta över i landet – även ogräs kan vara till mycket nytta!) Hon tipsade om att odla perenner och gav exemplet svartrot där både rot, blad och blomknoppar är goda att äta.

Eva fördjupade sig även i tre begrepp inom permakultur: hügelbäddar, nyckelhålsodling och skogsträdgårdsodling, samt mycket mer än vad som får rum i den här sammanfattningen. Tack Eva för en intressant föreläsning!

Trädgårdsbesök

Under sommaren har Odlingsakademien genomfört 10 st trädgårdsbesök runt om i Astrid Lindgrens Hembygds område. Besöken planerades in som ersättning för de inställda nätverksträffarna och gick att ansöka om i början av sommaren. Alla som ansökt har fått besök av mig, Helena Styrbjörn.

Jag har sett många fina trädgårdar och bollat idéer med kunniga och entusiastiska odlare. Jag har varit i allt från spirande nyanlagda odlingar till etablerade trädgårdar i full produktion till förfallna äldre trädgårdar i behov av upprustning. Hos både vana och nya odlare. Vi pratat om att anlägga blomsterträdgårdar att njuta av, odla till försäljning, odla för självförsörjning, skapa nya odlingsytor, plantera träd och buskar, hantera sniglar och mycket, mycket annat. Inget besök var det andra lik.

I kommande inlägg sammanfattar jag en del av allt vi pratade om och delar med mig av några av olika tips och lösningar jag sett under besöken. Dela gärna mer er av egna lösningar, tankar och kunskaper i de olika ämnena genom att kommentera inläggen!

Ympningskurs – del 2

På ympningkurserna i Kristdala och Lidhem 19/4 resp. 26/4 delade Björn Westeson med sig av allmän kunskap om träd. När man köper ett nytt träd är det bäst om den har grenar jämt runt hela stammen, som en spiralform uppåt, så inte alla grenar utgår från samma plats. Gropen man planterar i ska vara väl tilltagen och dränerad, tex genom singel i botten. Slå ner 1-3 stolpar kring trädet för att ge det stöd och använd gnagskydd. De spiralformade skydden riskerar att strypa trädet när det växer, bättre är nät som öppnar sig vartefter eller kycklingnät som fästs så de inte skaver på stammen. Tänk på att inte plantera träden för tätt utan planera för att de fullvuxna kronorna ska få plats bredvid varandra. Vattna ordentligt första åren.

Björn visade beskärning under kursen. Unga träd mår bäst av att beskäras under vintermånaderna medan uppvuxna träd (ca 5-6 år och äldre) bäst beskärs under sommar och höst. Beskär man ett äldre träd på vintern kommer de att svara med att sätta en stor mängd vattenskott för att kompensera förlusten av bladmassa. I princip är ett träds rotsystem lika stort som dess krona och den vill hålla den balansen. Om ett träd har beskurits hårt och satt mycket vattenskott ska de avlägsnas med en tredjedel i taget under en treårs-period för att undvika nya vattenskott.  Unga träd beskärs för att skapa en bra form och stimulera tillväxten.

De aktivaste rötterna finns längst ut i rotsystemet, därför är det i området nedanför kronans yttersta del, dropplinjen, man ska gödsla och lufta jorden.

Grenar kapas strax ovanför en utåtgående gren eller bladknopp. Det är viktigt att inte skada grenkragen, utan att för den skull lämna en för lång tapp. I början kommer det unga trädet ha en ganska spetsig form för att sedan bli mer flack när den börjar producera frukt som tynger ner grenarna. Det behövs inget vax eller balsam på dessa snittytor, de läker bäst i fred. Nya grenar bildas på ovansidan så en bra strategi är att beskära nerifrån på lite äldre träd med fokus på att skapa en ljus och luftig krona. Kapa inte grenar större än 10 cm i diameter. Björn tipsar även om att kartgallra för att få den största och friskaste frukten.

Spara gamla träd så länge de ger frukt, säger Björn. Det gör ingenting om de är ihåliga och murkna inuti. Själva livskraften i trädet sitter precis innanför barken, i kambiet. Sätt inte heller igen hålen med något, men det kan behöva göras ett litet hål för dränering nertill. Ta bort alla stamskott och beskär trädet för att stimulera tillväxt, men ta inte för hårt på en gång. Låt det ta flera år!

Björn visade och berättade även om fruktträdskräftan. Det är en svamp som ger skador som syns på bilden ovan och förkortar trädets livslängd. Risken att få kräftan ökar i lerjord, så dränera ordentligt vid plantering tex genom att byta ut en del av jorden till sand, singel och mullhaltig jord. Även skador på barken och ett fuktigt klimat ökar risken. Skydda trädet och håll kronan luftig. Björn tycker man kan spara ett träd med kräfta, men man ska absolut inte ta ympris då smittan finns i hela trädet.

Tack Björn för intressanta och givande kursdagar!

Ympningskurs – del 1

Två söndagar i april har Björn Westeson delgett sin kunskap om ympning och trädvård för intresserade inom Odlingsakademiens område. Första kursen gick av stapel i Kristdala och en andra i Lidhem utanför Vimmerby, med 10 deltagare vardera. Inom kursen fanns möjlighet att köpa ympris av olika äppelsorter såsom Cellini, Birgit Bonnier, Gravenstein, Bramley, Wealthy och Transparante Blanche, samt 10 grundstammar från Gränna plantskola.

Björn visar en grundstam som ska ympas med en ny sort.

Anledningen att man ympar träd är för att det inte går att få samma sort som ursprungsträden genom kärnsådd. Kärnorna ger helt enkelt en mängd nya sorter utan möjlighet att ha kontroll på vad det blir. Tillvägagångssättet för att få fler träd av den sort man vill ha, tex för att bevara gamla sorter, är att byta ut kronan, eller delar av kronan, genom att få kvistar att växa fast på grundstammen eller i grenar.

De grundstammar som används är av olika sorter. Björn använder sorten A2 som är en starkväxande och härdig sort. Ympriset är årsskott från friska träd, taget under vintern och förvarat i fuktat papper och plast i kylskåpet tills det är dags att ympa ungefär vid den här tiden på våren. (Detta gäller träd av kärnfrukt dvs päron och äpple. För stenfrukter som plommon och körsbär är tillvägagångssättet lite annorlunda). Det går även bra att ympa på vildapel och ympa in nya sorter i gamla träd. Gamla träd bör beskäras först för att locka fram nya friska skott att använda.

För att genomföra en bra ympning krävs bra redskap:

  • En sekatör som ger fina snitt. Slipa med ett bryne vid behov. Björn avråder från ympningssekatörer då de ger en för kort anläggningsyta, snitten ska helst vara 2-3 cm långa.
  • Tunnbladig vass kniv.
  • Vulktejp. Kan köpas där det finns bilgrejer. Fördelen med tejpen är att den aktiveras och sluter tätt när den dras ut, men även eltejp kan fungera. En del använder istället bast, men det kan vara lite svårt att fästa tätt.
  • Ympvax eller sårbalsam att behandla snittytorna med för att de inte ska torka ut.
  • Märklappar, permanentpenna och ståltråd för att märka upp ymparna. Märk och dokumentera noga genom hela processen!
  • Plastpåsar för att göra ett miniväxthus till ympen. Gör ett hål för att dränera ut överflödig fukt. Kring midsommar när ympen förhoppningsvis har tagit sig kan man successivt ta bort plastpåsen.
  • Stora krukor att plantera det lilla trädet i tills det blir större och kan planteras ut. Placera gärna krukorna i en sk ”barnkammare” – en extra skyddad plats där du kan ha bra koll på plantorna.
  • Gärna ett förkläde med stora fickor till alla saker.

Vid ympning uppe i träd behövs även:

  • En säker stege med tvärslå nederst så den står stadigt. Gärna en som går att fälla ut i olika ställningar.
  • En bra japantandad såg som bara sågar i drag.
  • Ett hölster för att förvara dessa redskap säkert och lättåtkomligt.

Det svåraste i hela ympningen var att göra fina raka snittytor som sluter tätt mot varandra. Därför fick kursdeltagarna först öva på vattenskott av päron. Det är viktigt att kambiumskikten (det ljusgröna innanför barken) kommer i kontakt så att ytorna kan växa ihop. När snitten passar fint ihop lindas tejpen fast för att hålla allt på plats och alla snittytor behandlas med ympvax eller sårbalsam, innan de märks upp och plastpåsen dras på.

Det största hotet mot en lyckad ympning är uttorkning. Därför bör man inte ympa i alltför soligt eller blåsigt väder, rotsystem och snittytor ska hållas fuktiga och det är viktigt att använda bra bindmaterial och vax/balsam. Berör inte snittytorna med fingrarna.

Här visar Björn ett bladöga på en redan ympad kvist. Glöm inte ympvax i toppen av ympen! Björn använder en liten grenbit för att smörja på vaxet.

Ympkvisten ska ha 2-3 bladögon och eventuella torkade toppar ska klippas bort. Man försöker även lägga snittet mitt emot ett bladöga eftersom det finns mycket växtkraft just där. Bladögat ligger alltså på baksidan av grenen, ungefär mitt på snittet.

Är man ovan att ympa är det bra att lämna några bladögon på stammen för att kunna försöka rädda en misslyckad ympning med hjälp av ockulering – att man sätter in ett bladöga i barken för att locka fram en ny gren av den önskade sorten och sedan skapa trädet av den. Huruvida ympen har lyckats eller inte bör märkas på om den slår ut blad inom några veckor och senast innan midsommar.

Barkymp innan behandling med vax.

Ett annat sätt att ympa är barkympning. Här skjuts ympen in under barken så att kambiumskikten får kontakt och ska därför ha lite mer kambiumskikt frilagt genom att man även tar bort lite på sidorna på ympkvisten. En gren på 2-4 cm kan vara lagom för den här sortens ympning och man kan gärna sätta två ympar mittemot varandra på en gren. Tar sig båda prioriterar man den översta och klipper in den nedre medan den hjälper till att valla över såret. Ympningen ska ske när trädet börjat sava ordentligt (april-maj) så att barken släpper lätt. Stenfrukter barkympas på ett lite annorlunda sätt.

Björn berättade även om skötsel av unga och gamla träd. Mer om det i nästa del.

En dag med tunnelseende

Den 19 oktober ägnade drygt 25 personer dagen åt att lära sig mer om att odla i växthustunnel. Första besöket var hos Hillevi Helmfrid i Locknevi och hennes tunnel på 45 kvm från Gjordnära.

När man väljer växthus gäller det att fundera kring vilka olika funktioner man vill ha, eftersom det påverkar placering, storlek och val av material. Funktioner kan vara säsongsförlängning, plantuppdragning, odling av värmekrävande växter, hönshus vintertid, skyddad arbetsplats, vinterförvaring, uterum mm. Ett tunnel med växthusfolie skapar en skyddad miljö, men håller inte värmen särskilt bra när det är kallt utanför. Då är till exempel växthus med kanalplast bättre.

När man väljer placering av sin tunnel bör man tänka på att den ska vara åtkomlig även vintertid om man behöver skotta bort snö, vill vinterodla eller erbjuda hönsen en snöfri plats att sprätta på. Det ska gärna placeras med gavlarna i nord-sydlig riktning. Det är bra om det finns tillgång till vatten och kanske även el. Missa inte att det kan krävas bygglov för att sätta upp en tunnel!

Sommartid kan det blir väldigt varmt i en växthustunnel varför den kräver ordentligt med ventilation. Riktmärket är att ventilationen ska motsvara 20% av golvytan. Finns det inget skuggande träd eller liknande i närheten kan man behöva sätta in skuggväv för att skydda sina växter. Viktigt att vara observant på är att det kan bli rejält varmt även en solig vårvinterdag när det är minusgrader ute!

Man kan välja att odla direkt i jorden, i krukor eller i sand. Odlar man i marken kan det vara bra att tänka växtföljd och att vårda jorden med mycket organiskt material för att undvika sjukdomar. Förutom tomater och gurka kan det passa bra odla bönor i växthuset, men även sallad, rotsaker och diverse annat. Odlar man i sand undviker man jordbundna sjukdomar. (Nils Åkerstedt har odlat mycket i sand – här finns information om hur man kan göra)

Växthusfolien kan fästas med sandsäckar om man vill kunna ta av plasten på vintern. Annars är det bra att gräva ner den. Hillevi har samtidigt grävt ner ett nät som skyddar hönsen mot rovdjur, och lagt en svart plast under ramen för att hindra kvickroten att få fäste. (Ett tips är att fråga en bonde om begagnad plansiloplast för att täcka bort ogräs!) Hon har även monterat en sarg runt hela växthuset som hjälper till att hålla plasten spänd och skyddar den vid snöskottning. Växthusfolien är tålig, men snön bör ändå skottas bort från taket och sidorna på växthuset.

Hillevi har byggt egna dörrar anpassade för hönsvagnen som står i växthuset under vintern. De är något upphöjda med löstagbara trösklar för att kunna öppnas även när det är snö ute. Bakom växthuset syns hennes regnvatteninsamling.

Hillevi har valt bort tryckimpregnerat trä i sin konstruktion och har istället ersatt det med lärkträ och obehandlat trä som hon strukit med tjärolja. För att fästa träet i metallkonstruktionen har hon använt metallskruv. Genom att bygga själv har hon kunnat anpassa växthuset efter sina egna behov, och även stärkt upp det med till exempel längsgående reglar i taket. Hillevi visar även sin regnvatteninsamling och bevattningssystemet som är baserat på självtryck och heter HortoKit. För att det ska fungera är det viktigt med platta slangar, för med vanliga vattenslangar rinner vattnet ut i de första hålen. Inne i växthuset har hon några vattentunnor för vattning med kanna och för att utjämna klimatet.

Ett problem som kan uppkomma i ett växthus är brist på pollinerare. Därför kan det vara bra att odla mycket blommor och kryddor i och utanför växthuset. Ett tips är också att montera en vädringslucka i gavelnocken för att insekterna ska hitta ut igen.

Nästa besök var hos Helena Styrbjörn i Frödinge och hennes 120 kvm stora bågväxthus. Här blev det fika, mer växthusprat och information om de tunnlar som projektet delar ut. Mer information om hur ansökan går till kommer under veckan.

Helenas växthus är byggt av begagnade växthusbågar, markskruv, begagnat trävirke, samt växthusfolie och markduk från Trädgårdsteknik. Runt hela växthuset ligger gammal takplåt som skydd mot snötyngden och rovdjur. Växthuset är tänkt att fungera som odlingsplats året runt, djurstall vintertid, förvaring, arbetsplats och uterum. Ventilationen sker genom stora dörrar, fönster och luckor med automatiska kolvar på gavlarna. Det har visat sig vara väldigt viktigt med rejäla öppningar i båda ändar för att skapa bra genomströmning av luften. Då växthuset är 10 meter brett har hållfastheten vid snö säkrats genom en längsgående invändig stomme.

För att kunna dra upp plantor finns ett extra litet växthus inne i växthuset som får ett hölje av växthusplats och bubbelplast på vårvintern. När det behövs extravärme finns en frostvakt. Både Helena och Hillevi har även liknande mindre plantuppdragningsplatser som är gjorda av värmematta på frigolit med ett litet mini-växthus över.

Sammanfattningsvis är det viktigt att köpa växthus och plast av god kvalitet så det håller, planera plats och funktioner noga, och vara beredd på att det är arbetskrävande med växthus – i form av vattning, ventilation och snöröjning. Men det är såklart också roligt och givande med växthus!

Grön kväll

En ruggig kväll i oktober kom ena halvan av Farbror Grön, Johannes Wätterbäck, till Frödinge Bygdegård och inspirerade över 150 åhörare att odla på längden och tvären, inne och ute, i stan och på landet, sommar och vinter.

Farbror Grön visar exempel på en mycket grön pallkrageodling, även om det gröna på bilden försvann till förmån för det gröna i bakgrunden…. Det kanske visst kan bli för mycket grönt på samma yta?

Kvällen startade med en stark upplevelse i form av hemmagjord chilisås, och därmed poängterades att det först och främst var för smakernas skull som Farbror Grön lägger sitt liv på odlandet. Åhörarna fick tips om allt från sockerrörssirap och stekta funkia-skott till ogräspaj och pulver på torkade tomatskal.

Johannes berättade om sina gemensamhetodlingar utanför hyreshuset, frilandsodlingarna vid torpet på rullstensåsen, takfarmen som kan producera 30 kg chili på en sommar, tomater och gurka på fönsterbrädan inomhus, plantuppdragningen i källaren och vinterodlingarna i växthuset. En stor del av odlandet handlar om att experimentera och prova sig fram.

Tips på växter som går bra att så kallt – i växthus, i en pallkrage med lock eller på friland med fiberduk. Plantor som vuxit upp ute blir mycket tåligare och kan klara ner till 9 minusgrader.

Ett resultat av experimenterandet är att Johannes sår sina tomater kallt ute i växthus i april och sedan kapar stjälken för att låta 4 toppar växa upp på samma planta. Han tar även skott av tomaterna för att övervintra och odlar vintertomater, sk piennolo-tomater som kan förvaras i rumstemperatur i flera månader. Han samodlar allt utom tomater och potatis, har alltid försådda plantor att sätta ut om frosten eller sniglarna går hårt åt det redan utplanterade, odlar mycket tätare än det står på fröpåsen och serieodlar för att få en större skörd på liten yta, använder helt vanliga kallvita lysrör vid plantuppdragning och kapar broccoliplantan i augusti för att få skörd av småskott under vintern. Publiken bjöds på många olika tips och igenkännande skratt under kvällen.

Tack Farbror Grön för en intressant föreläsning och tack Djursdala samhällsförening för initiativet till föreläsningen och den goda, ”hyfsat hållbara” fikan!

Matinspiration från Skördefesten

Här kommer receptgrunderna från Skördefesten:

Här har visst innehållslappen hamnat fel….. Rätt innehåll nedanför.

 

Som synes är det inga exakta recept utan här är det upp till kocken att testa sig fram, smaka av och vara kreativ efter vilka råvaror som finns att tillgå. Precis så som det behöver vara när det är trädgården som står för maten istället för mataffären!