Söndagen den 5 mars höll Carolina Dahlberg en digital föreläsning om sina år som andelsjordbrukare inom grönsaksodling på gården Ulvarp utanför Virserum år 2019-2021. Hon delade med sig av sina framgångar och lärdomar till ca 20 intresserade deltagare.

Det kanske viktigaste tipset var Var inte ensam! För att orka i längden behövs någon att dela arbetsbördan med och det är bra att vara flera som kan dela upp ansvaret för alla olika delar som företagandet innebär – planering, odling, försäljning och distribution till exempel. Maria Danielsson, som var med som representant för föreningen Andelsjordbruk Sverige, tipsade om kooperativt företagande. (På deras hemsida finns mer information om föreningen och vad andelsjordbruk är.) Odlingsakademien kommer ha workshops om bland annat samarbete och kooperativt företagande under våren – håll utkik här på bloggen så kommer mer information!

Ett annat tips var att se till att skapa relationer med andelsjordbrukets medlemmar, tex genom att anordna gemensamma arbetsdagar på gården för den som vill. Något som Carolina har märkt varit mycket uppskattat är de recept hon skickat med sina grönsakspåsar, det har skapat mervärde för kunden och bidragit till långsiktigt lärande om grönsaker och matlagning.

Noggrann planering har varit avgörande. Carolina visade till exempel hur hon med hjälp av Excel beräknade olika faktorer som kostnader, tid-/arbetsåtgång, utrymme för grönsakerna i odlingsbäddarna mm för att, i relation till grönsakens värde för kunden, avgöra vilka grödor hon skulle odla. För den som vill lära sig mer om att odla för försäljning rekommenderar hon böckerna Odla till försäljning av Jonas Ringqvist och The market garderner av Jean-Martin Fortier

En stor del av tiden som andelsjordbrukare går till att distribuera grönsakerna – skörda, packa och leverera. Leveranserna och förpackningsmaterialet kostar dessutom pengar. Det har varit en utmaning att få till en balans ur ekonomisk, miljömässig och tidsmässig synvinkel. Ett tips Carolina delar med sig av är vaxat papper som hon framgångsrikt använt för att skydda salladen istället för plast, då den annars lätt förstörs. Pappret har dessutom gått bra för kunden att återanvända som emballage till annat.

Att starta en odling till försäljning innebär investeringar av utrustning. Carolina rekommenderar att läsa på ordentligt för att få en uppfattning om vad som passar för ens egna förutsättningar. För sin egen del har en extra dyr, men också extra stadig, såmaskin varit värt sitt pris på grund av den steniga jorden, medan hjulhackan var ett redskap som inte fungerade så bra – av samma anledning. Andra redskap som varit bra investeringar har varit bredgrepen, planteringsröret (för att sätta förkultiverade plantor), droppbevattningen och utrustning till förkultiveringskammaren i växthuset.

Fler tips från Carolina

Carolina tipsar om att förkultivera många grödor att plantera ut, istället för att direktså. De flesta grödor går bra att förså, med undantag av några få sorter, som morot. Använd alltid färsk kvalitetsjord att så i, då jorden oftast är blandad med hönsgödsel vars kväveinnehåll är flyktigt även om jorden bara förvaras i sin påse. Sådderna har fått gro inomhus men sedan flyttat ut i en förkultiveringskammare av bubbelplast och med termostatstyrd värmefläkt i växthuset. På så vis har Carolina dragit nytta av det naturliga ljuset och sluppit arbetet med att avhärda plantorna.

Bevattning är en mycket viktigt faktor i en odling, inte minst nu när klimatförändringarna påverkar vattentillgången. Carolina rekommenderar droppbevattning då det ger mindre vattenåtgång, sparar tid och arbete och är säkert ut livsmedelssynpunkt då vatten och jord inte skvätter på bladen. Hon hart fått god hjälp i planerandet av sitt system av företaget Waterboys som säljer lämpliga produkter. Hon skickar med hur viktigt det är att grönsakerna får tillräckligt med vatten och att det bedöms genom att hålla koll på jorden – när det syns på växterna genom att de slokar har de redan hunnit bli ordentligt påverkade av vattenbrist. Olika grödor är olika känsliga för vattenbrist, beroende på vilken sorts rötter de har, men även till exempel ålder och hur länge de vuxit på platsen spelar roll.

Gödsel är en annan viktigt faktor för en lyckad odling. Carolina tycker att man kommer långt med vanligt stallgödsel och nässelvatten. Nässlor är utmärkta kvävefångare som bör ses som en resurs på rätt plats.

Något som tyvärr hör till i en större odling är olika typer av skador på växterna. Det kan vara insekter, sniglar, bakterier, virus, rådjur… Det är medför inte bara ekonomisk förlust utan kan även vara starkt motivationsdödande, så det är bra att räkna med en viss förlust från start och kompensera genom fler plantor. Carolina tipsar om olika strategier för att motverka problem, som att använda barriärer i form av dukar och nät mot skadeinsekter, odla med bar jord mot sniglar, välja motståndskraftiga sorter och vårda plantorna så de blir starka och lättare kan stå emot angrepp, till exempel.

Fröer är en stor utgift, men många grönsaker är lätta att själv ta utsäde på. Genom föreningen Sesam går det att få nödvändig kunskap om vilka grödor som är lämpliga att starta med och hur man går tillväga. Att odla fröer till fröfirmor är också ett annat sätt att odla för försäljning som Carolina tipsar om. Själv odlar hon fröer till Nordfrö, som gärna samarbetar med fler fröodlare. En stor fördel med dessa fröer är att grönsakerna är anpassade till vårt klimat.

Tack Carolina för en intressant föreläsning!

Onsdagen den 26 oktober samlades ett 30-tal intresserade i Lundstorps hembygdsgård för att höra Lars Johansson från Skogens honung berätta om bin. Kvällen var ett samarbete mellan Odlingsakademien, Lundstorps hembygdsgård med gruppen Odling för alla samt Studiefrämjandet i Eksjö och startade med gott fika med honungstema. Det fanns även möjlighet att provsmaka och köpa olika sorters honung. Det som i den vanliga handeln bara är ”honung” kan hos en biodlare vara en väldigt varierad produkt, beroende på vilka blommor bina har besökt och när honungen har skattats ur kupan.

Lars berättade om biodlingens historia och hur ett bisamhälle är uppbyggt och fungerar. Människan har levt med bin i minst 5-6000 år och bin är så bra på att konservera sin mat att man har funnit fullt ätbar honung i pyramiderna! Bäst-före-datumen på dagens honungsburkar har ingen grund i honungens verkliga hållbarhet.

Ett bisamhälle är en superorganism med en äggläggande drottning, en stor mängd kvinnliga arbetarbin och sommartid även några manliga drönare vars enda uppgift är att para sig med drottningen. Arbetarbina gör karriär under sin levnad genom att de börjar med att städa kupan och sedan avancerar sig uppåt tills de blir flygbin som samlar nektar och pollen för att äta direkt och för att göra honung och bibröd. Som en superorganism är de mindre sårbara för omgivningens variationer än tex solitära bin.

Bin kommunicerar med varandra på olika sätt, tex kan de genom en speciell sort dans lämna information om var det finns gott om blommor att samla nektar ifrån. Man har även funnit att det är arbetarbina som tar beslut om när det är dags att svärma, att dela samhället, inte drottningen som man tidigare trott och att det verkar ske genom en demokratiskt process.

För att främja bin och andra pollinerare är det bra att ha en mångfald i sin trädgård med mycket frukt, bär och kryddväxter. Låt gärna maskrosorna vara kvar i gräsmattan, som annars lätt blir som en öken för ett hungrigt bi. En enda maskros består egentligen av ca 400 blommor och mat behövs hela säsongen.

Tack Lars för en intressant föreläsning om bisamhällets spännande liv!

Söndagen den 25 september besökte 12 deltagare Ödevata gårdshotell utanför Emmaboda. Gården har en spännande historia som arbetshem under 1920-talet, flyktingförläggning under Andra världskriget och sedan som öppen kriminalvårdsanstalt. Nu drivs den privat med hållbarhet och omställning i fokus, vilket tydligt återspeglas i återbrukshuset med sedumtak, den påbörjade skogsträdgården, det 3 år gamla växthuset ”Framtidens orangeri” med fiskodling och bananträd och inte minst de hängivna ägarna Malin och Magnus som generöst delar med sig av sin kunskap kring bland annat akvaponik och biokol.

Det stora växthuset rymmer två olika system där vattnet cirkulerar runt från fisktankar till odlingsbäddar med tomater, bananträd mm och sedan tillbaka. Växterna tar hand om näringen och vattnet renas när det rinner igenom odlingsbäddarna. Systemet i sig är enkelt, även om det syns att det ligger mycket kunskap bakom konstruktionen. Växterna växer inte i jord, utan i det ena systemet är de planterade i en grusbädd, i det andra direkt i biokol. Systemet med grus behöver ibland rengöras från slam, vilket inte behövs i systemet med biokol. En biokolsbit är porös så dess yta motsvarar en fotbollsplan för mikroorganismerna att bo på, medan det kompakta gruset bara har sin yttre yta till förfogande. Biokol kan användas på många olika sätt men när det är vatten inblandat, som i akvaponik, behövs stora bitar så det inte sätter igen eller blir för blött. Biokol i större bitar finns att köpa på Spetsamåla gård.

Fisken som odlas är Tilapia. Malin tipsar om att det är en bra självhushållningsfisk om man har ett kallväxthus. Då kan man köpa yngel på våren och föda upp i ett akvaponiksystem under sommaren för att sedan äta upp på hösten. Hon kallar den ”hushållsgris” då den kan leva på matrester. På Ödevata odlar man eget yngel och kan hålla igång odlingen året runt då växthuset värms med egen fjärrvärme. För att få servera fiskarna till sina gäster får de köpt fiskfoder.

Växthuset är fullt av exotiska växter, många köpta på Jeppa S trädgård i Osby. Bananträden växer fort, på bara ett år når de upp i taket!

I växthuset finns även exempel på hur man kan göra sin egen variant av akvaponikodling hemma i köket. Förutom någon sorts akvarium med fiskar och genomsläppliga lådor med växter behövs en liten pump för att syresätta vattnet . När man börjar odla i biokol kan det vara bra att veta att tar det ett tag innan biokolen koloniseras av mikroorganismer och ”kommer igång”.

Biokol kan tillverkas av ved, vass, flis, kottar, halm, trädgårdsris…. Det viktiga är hur det brinner och släcks, så det blir kol istället för aska. Biokolen är som ett hotell för mikroorganismer med alla sina små håligheter, det håller fukt och binder näring. På Ödevata används biokolen som strö och fodertillskott hos hönsen och för att binda näring i komposten. Sedan läggs den laddade biokolen i jorden som jordförbättrare. Biokol har en mängd användningsområden, som rening i avloppssystem, förhindra näringsläckage i jordbruket, förbättra jorden och ge en bättre livsmiljö för olika växter. Läs mer på biokol.org. Vid vanlig eldning släpps det ut koldioxid, medan det vid biokolstillverkning binds koldioxid som man sedan kan lagra i jorden i tusentalsår. Mer om biokol och hur man tillverkar det.

På Ödevata tillverkas biokol på flera olika sätt – genom biokolsgrillar, trädgårdsmilor som även hyrs ut till verksamheter som vill skapa biokol, en ombyggd flispanna och en biokolsugn.

Missa inte länkarna ovan för att läsa mer om biokol. Det är en helt fantastiskt produkt, som även går att tillverka småskaligt hemma, av tex trädgårdsavfall. Här finns fler länkar: Skanska satsar på biokol. The secret of El Dorado. Biokolsprodukter. Lämna gärna fler tips i kommentarsfältet!

Tack för ett inspirerande och lärorikt studiebesök Malin och Magnus!

Lördagen den 10 september var det dags för den tredje workshopen i permakultur med Riquette Verschoor de Louw. Några av deltagarna deltog för första gången, några hade varit med på en eller båda tidigare tillfällena. Vi började dagen med att gräva upp bomullslapparna vi grävde ner på två ställen i trädgården vid förra träffen i juni. Den ena var nästan helt intakt medan den andra hade börjat brytas ned, vilket visar var det finns mest liv i jorden.

Riquette berättade om tävlingen Gotlands fulaste gräsmatta som genomfördes i somras som en kampanj för att spara vatten och där priset var en trädgårdskonsultation. Frågan var vad deltagarna skulle ha tipsat om ifall det var de som var trädgårdsexperten? Det blev en givande diskussion om klimatförändringar, solidaritet kring vatten och hur naturen påverkas av hetta och torka. Om hur växter, samtidigt som de kräver vatten för att växa, också håller kvar vatten, sänker temperaturen vid markytan och skapar skugga. I ett naturligt system finns det växter på olika höjd, anpassade efter den miljö de växer, som skapar ett kretslopp för vatten och organiskt material och ger livsutrymme för tex insekter och marklevande organismer.

Nästa moment var att följa upp hur Riquettes plan över sin nya trädgård utvecklats och förändrats under sommaren, efter input från deltagarna vid förra träffen, nya observationer och omvärderade prioriteringar. Hon hade skapat en design med skogsträdgårdskanter, häckar och alléer, fruktskog med olika sorters lökar, odlingsyta för grönsaker och blommor, sittplatser och blickfång. Trädgården ska delas in i rum med olika färgteman, anpassade efter olika tider på året och med fokus på tex doft, synintryck eller smak. Skogsträdgårdskanterna ska bestå av träd och buskar i olika nivåer, med örtskikt och marktäckare av blommor och ätbara växter under, i olika gillen med växter som trivs ihop och hjälper varandra. Närmast komposten ska det växa hassel som kan fånga upp näringsläckage och nära hasseln ska det växa fläder som trivs i hasseln sällskap. Mellan fruktträden ska det växa havtorn som genom att vara kvävefixerande skapar näring.

Efter en god vegetarisk lunch var det dags för praktiskt trädgårdsarbete med att förbereda odlingsytor med olika sorters gröngödsling och plantera fruktträd ihop med rabarber. Flera deltagare uttryckte intresse för att få följa hur trädgården utvecklas över tid. Tack Riquette för en intressant workshop!

När Ola Johansson tog över sitt barndomshem vid Herrgårdsallén i Mariannelund bestod trädgården av 3000 kvadratmeter gräsmatta och en stor vildäng. Tomten har successivt förvandlats till en växande skogsträdgård som i dag producerar stora mängder mat, inte minst genom noga utvalda bärbuskar och fruktträd. Här tipsar Ola om sina favoriter.

Till Odlingsakademiens trädgårdsvisning den 20 augusti kom närmare 30 personer, från Jönköping i väster till Västervik i öster. De flesta besökte Ola för första gången och fascinerades av den stora mångfald, kunskap och generositet de möttes av.
– Jag har odlat 45 olika sorters blåbärstry, och kommit fram till att de enda som man behöver satsa på är den ryska sorten Vostorg och de kanadensiska sorterna vars namn börjar på Boreal, berättade Ola, som gärna delar med sig av sina erfarenheter av att odla i zon 5.

När det gäller bärhäggmispel föredrar han sorten Martin, bland havtornssorterna rekommenderar han Svenne och Lotta (som går att plocka med lingonplockare) och för den som ska välja körsbärsplommon tipsar han om att Padorok St.Petersburg den godaste och mest gynnsamma sorten.
– Den smakar nästan som aprikos!

Längs söderväggen bakom uthuset har Ola av en enda björnbärsplanta av sorten Loch Tay, skapat 30 meter björnbärsodling på tre år. Genom att låta långa grenar ligga på marken, täcka med 10 cm sand, bark och jord, förökar han nya plantor som sedan kan flyttas till önskad plats. 

I trädgården finns också ovanligare sorter av koreansk silverbuske, en snabbväxande buske som får röda bär i oktober.  Den kan planteras i ren sand då den får sin näring från luften. Busken behöver nätas in nertill då den är attraktiv för både rådjur och harar, som sedan sköter den övre beskärningen.

För att skydda nyplanterade träd från sorkar och möss är Olas bästa råd att plantera vitlök 10-20 centimeter djupt runt trädet. Doften skrämmer bort skadedjuren i marken – och dessutom får du en perenn vitlöksodling runt trädet.

Inför höstarbetet tipsade Ola bland annat om att:
Så strandkål, för skörd nästa vår.
Sätta luftlök, som i princip förökar sig själva och gör dig självförsörjande på salladslök.
Så körvelrova, för skörd nästa år, smakar som färskpotatis.
Plantera de små lökarna på vitlöksblomman för skörd både nästa och kommande år.

Tack Ola för att du visade din inspirerande trädgård!

Lördagen den 4 juni var det dags för del nummer 2 i vår serie av utbildningar inom permakulturdesign. 10 personer deltog – några återkom från första träffen, några var nya. 10 september blir den fristående och avslutande tredje träffen. Riquette Verschoor de Louw lotsade deltagarna genom dagen med både teori och praktik, samt med trevlig lunch och fika i talldungen utanför huset i Mariannelund.

Det första steget i designarbetet är att skapa en vision – en målbild i beskrivande form, tydlig men möjlig att förändra under processens gång. Deltagarna fick följa Riquettes vision av sin nya villaträdgård mitt i samhället genom en berättelse kring en dag i trädgården någon gång i framtiden. I berättelsen fanns dofter, smaker, ljud, känslor, händelser och funktioner. Vi fick uppleva en trädgård med stor biologisk mångfald i form av olika miljöer där en stor variation av växter, fåglar och insekter levde och trivdes. Det var vackert och rofyllt, produktivt och utvecklat för självhushåll och krisberedskap, i samklang med grannarna.

De följande stegen är observation och analys. Förutom att det finns sådant man alltid ska observera i en trädgård såsom sol, skugga, var snön smälter snabbast/senast på våren osv så styr ens vision observationen – annars kan man observera i oändlighet. Helst bör observationsfasen pågå i ett helt år innan man genomför förändringar på en ny plats.

Deltagarna fick göra övningen Kameran och fotografen där den ena (kameran) blundade och leddes av den andra (fotografen). På olika platser i trädgården tog sedan fotografen en ”bild” eller kanske snarare en ”filmsekvens” genom att kameran fick öppna ögonen och ta in synintryck, ljud mm. Efter en stund bytte man roller.

Sedan fick paren fylla i Rikare trädgårds poängtabell för mångfald. Poängtabellen finns här och på Rikare trädgårds hemsida finns en massa kunskap om hur man kan öka mångfalden i sin trädgård.

Nästa steg var att undersöka jorden i trädgården. På två olika platser grävdes en 30 x 30 cm stor och 40 cm djup grop där deltagarna fick se och känna på jorden, fylla i vatten för att bedöma genomsläppligheten och leta efter liv i jorden. Det var en tydlig skillnad på de olika platserna. Sist grävdes en bomullstrasa ner – vid nästa träff ska den grävas upp för att se om vad som hänt, hur mycket den hunnit brytas ned och därmed få en uppfattning om hur mycket liv det finns i jorden.

Riquette hade även förberett data kring sin trädgård genom att besöka olika platser på nätet. På Hitta.se finns tex tomtgränser och solkarta, hos SGU finns information om tex grundvattnet och jordarter och på Riksförbundet Svensk Trädgård finns zonkarta.

Sista anhalt för dagen var själva designen av trädgården. Riquette hade tagit fram inspirationsbilder på olika element hon vill ha i sin trädgård, såsom höns, dammar, växthus, äng, grönsaksland, sandslänt för insekter osv, sedan var det upp till deltagarna att tillsammans placera ut dessa på olika platser i trädgården och motivera sitt val. Varje element måste ha minst 3 funktioner för att platsa i trädgården och de bör samverka sinsemellan. Trädgårdens karaktär på olika platser, befintlig växtlighet, husets utformning, väderstreck, vad som finns utanför trädgården osv påverkade valet av plats för de olika elementen. Det blev en intressant presentationsrunda i trädgården där en del val var gemensamma för de olika grupperna och Riquettes tidigare planering, medan det fanns många olika förslag och motiveringar för annat. Det var inte bara kursdeltagarna som fick tips och inspiration utan även kursledaren! Vid nästa träff får vi se vilka delar av designen som fallit på plats och vilka som fortfarande är under process – en designplanering bör inte stressas fram. En fråga att ha i bakhuvudet när man designar sin trädgård är om det är trädgården eller visionen som ska anpassas?

Tack Riquette och alla deltagare för en intressant dag!

Söndagen 22 maj kom en strid ström besökare till Madeleine Fungbrants gård utanför Mariannelund för att byta plantor, fröer och trädgårdsredskap, fika och mingla med andra odlingsintresserade.

Madde visade sitt tunnelväxthus hon fick via Odlingsakademien – Odling som livsstil för ett par år sedan. Hon guidade runt på sin gård med flera olika hus och ladugårdar från 1700-talet och framåt och berättade som sina odlingar, solcellerna, det biologiska avloppet, jordkällaren, den gamla fruktodlingen hon restaurerar med mera. Hållbarhetstänket går som en röd tråd genom arbetet med gården, liksom kreativiteten.

Biblioteket i Mariannelund var där för att ge tips om odlingsböcker och visa upp fröbiblioteket – ett sätt att enkelt dela fröer, plantor och sticklingar med varandra.

Det serverades fantastiskt fika och vackert väder!

Tack Madde med familj, Andrea från biblioteket, alla försäljare/plantbytare och besökare för en fin eftermiddag med en massa odlingsmingel!

Lördagen den 14 maj träffades 10 odlingsintresserade deltagare hos Riquette Verschoor de Louw i Lidhem utanför Vimmerby för att lära mer om permakultur.

Riquette berättade om sin resa från att de köpte gården Lidhem 2009 och därmed bytte livsstil, till att de startade Bed and Breakfast och testade många olika sätt att leva sitt liv och använda sin gård, till att de nu valt att lägga ut den till försäljning och byta livsfokus igen. Hon berättade om de första experimenten med att omvandla en väl kompakterad vändplan framför huset till en trädgård genom att ta naturen till hjälp, om den 600 kvm stora odlingen för att producera mat till familjen, gäster och försäljning, om de olika sätten att integrera djuren i odlingen och om framtidsplanerna för trädgården. Hon berättade om möjligheter och hinder, framgångar och bakslag och de många nya insikter och kunskaper det genererat.

Permakultur kan förklaras och benämnas på många olika sätt, men ett är ”Hållbara system och beteenden med naturen som förebild”. Riquette berättade om permakulturens övergripande principer med omsorg om jorden, omsorg om människan och rättvis fördelning och om olika permakulturisters synsätt och idéer, där både hand (praktiskt experimenterande), hjärta (älska platsen och människorna där du bor) och huvud (använda principer och tekniker) fanns representerat. Principer kan vara att sluta kretslopp och inte skapa avfall, att skapa gynnsamma kopplingar mellan allt i ett system (tex i en trädgård), att ta tillvara och fördröja energiflöden (tex sol, vind, vatten, näring…) och att skapa små och långsamma lösningar istället för att göra stora och snabba förändringar.

Efter lunchen visade Riquette sin stora trädgård. Där fanns resterna av det gamla systemet med stora grönsaksodlingar i samarbete med grisar och får, den nuvarande lite mindre (men fortfarande stora!) odlingen, den spirade starten på ett nytt system med alléodling av träd, samarbete med höns och stort fokus på att bli självförsörjande på växtnäring utan djur genom att bland annat odla mycket kolrika växtslag, samt den helt nya köksträdgården uppe vid huset.

Riquette har verkligen levt i permakulturens anda och det har visat sig vara en krävande och svår, men rolig, process som utvecklats och förändrats över tid. Några av hennes lärdomar är att ha konkreta mål, vara flexibel och villig till förändring, låta det ta tid och ta naturen till hjälp. Tack Riquette för att vi fick ta del av din kunskap och din livsresa i Lidhem!

Nästa, fristående tillfälle, är 4 juni i Mariannelund. Då håller Riquette workshop i att skapa en design för mångfald i en helt vanlig villaträdgård. Se separat inlägg för anmälan. Hoppas vi ses där!