Pumpaskötsel i juletid

Hillevi:

Mitt i julstöket kallade pumporna på min uppmärksamhet.

Pumpor kan normalt sett lagras enkelt inomhus i rumstemperatur men ibland händer det att en pumpa får en fläck och ruttnar där den ligger. Blir den liggande kan det bli en blöt fläck i bokhyllan – inte kul. (Därför lägger vi remsor av gamla plastmattor under pumporna som skydd).

Kolla dina pumpor regelbundet och upptäcker du fläckar, slakta pumporna genast. Skär bort det dåliga och ta hand om resten. Jag brukar köra pumpaköttet i pommes-frites strimlaren och bre ut över torkollor. De torkas utan förvällning i taket i pannrummet. Torkad pumpa är perfekt till vinterns soppor och grytor, inte minst i vinterns termos-soppor för utflykter. Torka pumpa

Fröerna till vanliga pumpor går att äta. Koka dem först i 10 minuter i lätt saltat vatten och rosta (poppa) dem sedan i 200 grader i ugnen med lite olja och örtsalt.

Godare är förstås fröerna utan skal. De kommer från särskilda nakenfröpumpor. Av 7 stora pumpor fick jag ihop ungefär 1 kg frö. Det är inte så dåligt, även om fröerna förstås är en väldigt liten del av den totala skörden och pumpaköttet från denna sort inte alls är lika gott som från matpumporna.

Nakenfröpumpafrö

Det är lätt att skörda fröerna ur frukten. Det görs när frukterna skiftat från grönt till gult. Nakenfröerna sitter mycket lösare än fröerna i matpumporna. Det är bara att gräva ur med handen och sedan behöver desköljas och torkas. Jag bredde ut dem på plåtar och torkade i ca 40 grader med ugnsluckan på glänt. De här fröerna behöver inte kokas. De kan ätas råa både som de är och rostade med eller utan salt. Jättegoda blev de!

Tips för att undvika ruttna pumpor i bokhyllan: Pumpor ska hänga kvar på plantan tills de blivit riktigt mogna. I slutet av augusti kan du skära bort blad som skuggar frukterna så att de får sola sig mogna. Låt gärna frukterna hänga kvar till dagen efter första frostnatten. En frostnatt skadar inte frukten men plantan dör. Därefter ska pumporna torka till. Gärna i en skottkärra som körs ut i solen dagtid om hösten bjuder på soligt väder. Annars inomhus. Vissa säger att de ska torkas i 30 grader men det har vi sällan hos oss i slutet av september… Ju mognare pumpa desto hårdare skal och bättre hållbarhet.

Vinterbädda

Hillevi:

Snart är det dags för odlarens välbehövliga vilotid….men först ska den andra ensilagebalen fördelas över trädgårdslandets bäddar och gångar. Tack mildväder!

Jag undviker bar jord – sommar som vinter. Vi har ju ofta problem med torka direkt efter snösmälningen (!!) nu för tiden. Med täcke håller sig jorden fuktig. Dessutom blir det mindre ogräs. Långsiktigt ökar också mullhalten och därmed jordens bördighet i form av vattenhållande förmåga, struktur, mikroliv och förmåga att långsiktigt leverera näring åt grödorna.

täcka med ensilage
Kompostlimpan får sitt täcke. Foto: Thobias Borum

Bara två av mina bäddar blir utan ensilage. Det är där jag kommer att direktså till våren (då skulle ensilaget vara i vägen). De bäddarna är istället täckta med sista gräsklippet med stor inblandning av nedfallna löv som också ger en riktigt fin mylla.

Ensilage som blir över lägger jag också på kompostlimporna. Till våren blir det ett snyggt torrt täcke som pumporna kan vila på.

Tips: Gammalt skadat ensilage går att få gratis. Det är tungt och stinkande att hantera. Men sen höst är perfekta årstiden. Man håller sig varm och i duggregnet på hösten luktar det inte alls så illa som när man öppnar en bal på våren i solsken. En annan fördel med att lägga ut på hösten är att på våren har det redan hunnit bli så torrt på ytan torrt att det är skönt att knäa på. Då är det bara att peta upp små hål i täcket och sätta ner småplantorna. Men det är en senare historia…

täcka med ensilage
Precis som vi behöv jorden sitt täcke när den går i vila. I förgrunden syns vintersallaten. De stora är plockade och resten får stå kvar och kan plockas direkt efter snösmältningen. De ska inte bäddas in i ensilage. Foto: Thobias Borum

 

 

Vårtecken

Nu har det flyttbara hönshuset lämnat växthuset och placerats ute i trädgården. För hönsen blev det ett ”nerbyt” både för att kylan kom tillbaka den här veckan och för att de nu inte längre kan röra sig helt fritt i trädgården utan är inhängnade med ett flyttbart staket. Det blev nödvändigt eftersom deras jordbearbetning på vissa känsliga ställen blev lite väl intensiv… Nu ägnar de sig istället åt mossrivning på ”anvisad plats”. Under hela sommaren kommer de flyttas runt i trädgården och alltid få färskt gräs och nya spännande buskar att gömma sig under.

För mig var det ett stort lyft att få ut hönsen ur växthuset. Sedan februari har plantuppdragning och höns fått samsas där inne. Plantorna skyddas av nät som till slut blir väldigt dammiga av all torr jord som hönsen dammar upp. Det var skönt att kunna ta bort näten, skaka ur dammet, komplettera sådden, och faktiskt också kunna skörda de första salladsbladen!

I höstas satte jag in några plantor av köldtålig sallat (Ekbladssallat och Rouge d’Hiver) i en odlingslåda täckt med dubbla dukar, bubbelplast och nät. De har stått och stampat hela vintern och många plantor har dukat under men knappt hälften överlevde och de frodas nu och ger skörd. Den 14 februari sådde jag diverse bladgrönsaker under duk och nät direkt i  marken längs ena väggen i växthuset. De som har tagit sig fint och redan ger liten skörd är Salladssenap (Sareptasenap), Ruccola och Namenia, allihopa trevliga, tacksamma och köldtåliga växter ur kålfamiljen. Som unga används de i sallat, när de växer till sig passar de utmärkt att wooka.

Längs andra väggen på växthuset har jag nu sått bondbönor, sockerärter, majrova, rädisor och morötter. Det är grönsaker som ju likaväl kan växa på friland. Men jag hoppas förstås på en tidigare skörd innan frilandsgrönsakerna tar vid.

En sak att tänka på så här inför vårbruket: Se till att du har ett fuktmagasin i marken innan du sår. Efter sådden kommer du främst att vattna ytan!

I växthus/odlingstunnlar är jorden alltid torr vid den här tiden och man kan behöva göra djupa fåror som man fyller med vatten  som långsamt får sjunka in. Kom tillbaka nästa dag och gör samma sak igen. I riktigt torr jord är det nästan som att man få ”gräva ner” vattnet. Sedan behöver ytan torka upp lite så att det går att kratta en såbädd.

Efter en normal sommar och en normal vinter brukar man inte behöva vattna inför sådd på friland, möjligtvis i själva såraden med en finpipig kanna så att fröet direkt får kontakt med fuktig jord. Men förra sommaren var inte normal och inte den här vintern heller. Alltså behöver du försäkra dig om ett fuktmagasin i jorden före sått även på friland i år. Gräv ett hål och kolla hur det står till med fukten 25-30 cm ner i dina odlingsbäddar.

LYCKA TILL med vårbruket, och ta det lugnt!

Hillevi

Har du klappat dina tomatplantor idag?

Visste du att tomatplantorna kan ”tränas” till att få stabila stjälkar?

Du kan härma vindens rörelser genom att svepa försiktigt fram och tillbaka med handen över plantorna. Plantan svarar med att bygga en segare och stabilare stjälk.

I fjol klappade jag mina tomatplantor dagligen och behövde inga blompinnar utan de stod för sig själva även när de blev en halvmeter höga!

Hillevi

Livskraft på vintern

Ärtskott

Vid den här årstiden brukar jag börja längta efter det som spirar och gror. Groddar och mikrogrönt odlade på fönsterbänken är så gott och upplivande nu när vi under vintern hämtat maten ur jordkällare och frys.

Groddar

Alfa-alfa , Bockhornsklöver och mycket annat kan du enkelt grodda i en glasburk som du försluter med en liten bit myggnät fastsatt med gummisnodd. Lägg fröerna i blöt över natt och skölj sedan två-tre gånger om dagen, ställ att droppa av t ex på diskstället.

Mungbönor, bovete, beluga linser, ärtor och kikärtor brukar jag blötlägga i en skål och groddar dem sen i en sil som placeras över skålen. Glöm inte att skölja minst två gånger per dag.

Groddar är den allra billigaste ”supermaten” – sprängfyllda med livskraft och allehanda nyttigheter som vi behöver vid den här årstiden.

Mikrogrönt

När jag kommit igång med groddningen, vilket brukar vara i mitten av januari brukar jag efter ett tag längta efter nästa steg. Då odlar jag mikrogrönt. Det kallas också för ”spirning”.

Gula ärtor, popcornmajs, solrosfrön (med skal) kan sås tätt i ca tre cm jord. Mindre fröer så som grönkål, ruccola, smörgåskrasse, amarant, salladssenap, chia mm kan sås ytligt på ett ännu tunnare jordlager. Håll fuktigt och ljust. Efter en till två veckor är det bara att klippa av med sax och lägga direkt på tallriken eller i salladsskålen.

Odlaren vaknar

Mikrogrönt odlar jag inte bara för att det är så gott att äta. Lika viktigt känns det att få en mjukstart på odlingssäsongen. Genom att odla mikrogrönt börjar återanknyta till mig själv som odlare!

Snart börjar en intensiv period med många småplantor att sköta och mycket arbete utomhus. Då gäller det att allt är på plats. Nu får jag anledning att inventera förråden av fröer, jord, krukor mm. Jag gör i ordning ordentligt med plats för plantuppdragning som kommer att behövas i mitt söderfönster under hela våren. Odlingen av mikrogrönt är också en testodling av jorden. På de små bladens utseende kan jag utvärdera om jag lyckats eller ej med tillverkningen av egen såjord i höstas och vid behov jordförbättra innan de mer krävande lång-säsongs växterna chili och tomat ska sås.

Egna fröer

En rolig sak med groddning och spirning är att många av fröerna vi använder inne vid den här årstiden kan vi själva producera ute i trädgården, då går det runt!

Välkommen att använda kommentarsfältet längst ner på sidan för att ställa frågor eller dela med dig av egna tips!

Läs mer om groddning och spirning här (pdf)

Ruccola, Grönkål i förgrunden, Ärtskott och majsskott i bakgrunden.