Städa försiktigt

Hillevi:

Det är lätt att komma in i städartagen och tycka att det är skönt att göra ”rent hus” med sommarens prakt när det mesta  har blommat över. Men tänk efter, överdriv inte höststädningen!

Hos mig finns fortfarande många hungriga insekter som jobbar hårt på att få ihop sin vinterföda. De besöker de sista blommorna på gurkörten, temyntan, isopen, blåelden med flera. Det är viktigt att inte städivern tar över så att insekterna berövas sin mat just vid den här årstiden när det finns så lite!

Istället för att slita bort överblommade blommor njuter jag av de åldrande skönheterna. Och se, här kommer faktiskt en hummledrottning som jobbar med proviantering inför vintern på de få blommor som fortfarande kan leverera!

(Hon jobbade så hårt och flög så fort från blomma till blomma så det var svårt att få en skarp bild)

Idén om att det ser skräpigt med åldrande växter liknar idén att vi alla ska se ut som 25- åringar. Även i växternas värld kan vi behöva ändra vår uppfattning om vad som är vackert. Se här, mina morötter som jag sådde i december. Det blev inget bra eftersom vintern uteblev och sen blev det kallt på våren och morötterna trodde då att det var år 2 och dags att blomma. Men visst är de vackra!

En sak till…. morotsblommor är favoritbostad för parasitsteklar och deras favoritmat är kållarver. Bra va!

Tänk på när du höststädar att mikroorganismerna inte heller ska berövas på sin näring! Under hela våren, sommaren och hösten har de snälla bakterierna, svamparna, protozoerna, leddjuren mfl byggt upp ett så fint samarbete med våra växter där de levererar näring i utbyte mot socker som de får från växtrötterna. Allra störst är aktiviteten precis runt rötterna. Genom att låta de energirika rötterna (ja inte de vi vill äta förstås) stå kvar kan vi fortsatt gynna mikrolivet långt efter att fotosyntesen lagt av.

När jag skördar majsen skär jag av plantan men låter rötterna med en stjälkstump sitta kvar i marken. Samma sak gör jag på våren i kållandet. Jag använder en brasiliansk skära som sockerrör skördas med, men det går också med en kraftig grensax.

Rötterna blir långsam näring åt mikroorganismerna, bidrar till den långsamma höjningen av jordens mullhalt och dessutom…. där rötterna brutits ner bildas helt naturliga gångar där nästa års växtrötter lättare kan ta sig fram och komma åt näring och vatten i djupare lager. Så värdefullt!

 

 

 

Mediabevakning på Potatisutmaningen

Hillevi:
Ännu vet vi inte vem som vunnit potatistävlingen. Spänningen är olidlig 🙂
Tävlingen är ett bra tillfälle att nå ut med vårt budskap kring matresiliens. Både Vimmerby Tidning och Dagens Vimmerby hörsammade min inbjudan att vara med när jag grävde upp mina potatisar. Här Dagens Vimmerby https://www.dagensvimmerby.se/nyheter/reportage/e/67279/odlingsakademien-vill-skapa-tradgardsintresse-vem-vinner-potatisutmaningen-/

Ni som tävlar i områden som täcks av andra tidningar, er vill jag tipsa om att kontakta er lokaltidning. Det kan inte skrivas för mycket om detta viktiga ämne!

Allt om tomater med Åke Truedsson

Gamleby folkhögskola bjuder in Åke Truedsson

Tisdagen den 18 augusti 15.30-17.30

Åke Truedsson är en av Sveriges främsta experter på tomater. Själv odlar Åke över 700 tomatsorter och driver sedan många år tillbaka Tomatklubben där medlemmarna får ta del av hans fröer och kunskaper. Föredraget handlar om allt du behöver veta om tomater från historia till bästa odlingstipsen.

Föranmälan krävs eftersom platserna är begränsade. Anmälan görs till HIllevi Eriksson (alltså inte till mig). Ring 0493-13100 eller hillevi.eriksson@gamlebyfolkhogskola.

Välsignade ogräs!

Ogräsrensning kan vara en njutning, ett nöje och källa till glädje! Det är också trädgårdens kanske mest högkvalificerade syssla.

Härligt saftigt ogräs

Jag jobbar med täckodling som ett sätt att uppgradera den ursprungligen ganska magra och lätta jorden till en mullrik, fuktighetshållande, näringsrik och lättbearbetad odlingsjord. Jag täcker också för att hämma ogräset. För vem vill ligga på knä och rensa ogräs hela sommaren?

Täckodling innebär inte totalt ogräsfritt. Men ogräsrensningen blir så mycket mer tillfredsställande. Så snart det finns gräsklipp täcker jag, även om jag inte hunnit rensa under. Det innebär att många ogräs kvävs. Men några växer igenom täcket och de blir frodiga och saftiga. Det är bra när det gäller målla och våtarv som är utmärkt goda att äta. Det är också bra när det gäller dem som vi inte äter för det är med stor glädje och tillfredsställelse som jag då kan mata mina kompostlimpor! Kompostlimpan som till stor del består av grundämnet kol i form av pinnar och kvistar får nu kväve och alla de andra viktiga näringsämnena som mikroorganismerna behöver för att göra jord av allt.

Bild ovan: Härligt saftigt ogräs att mata mikroorganismerna med. På bilden syns ett ogräs som jag tycker är lite tråkigt, Åkermolken, som inte går att rycka upp ur jorden för hand eftersom rötterna har så bra fäste. Men sedan jag skaffade min japanska trädgårdskniv (Hori hori) är det ett mindre problem (nedan).

hori hori kniv

Samla samla samla organiskt material

Många besökare frågar mig varifrån jag får allt organiskt material till mina kompostlimpor. Ett svar är att jag tar tillvara alla kvistar och grenar när jag beskär buskar och träd, ett annat är att jag har så mycket storvuxet och frodigt ogräs. Att rensa det storvuxna ogräset är en ren fröjd eftersom det är lätt att skörda. Jag skördar ju åt mina kompostlimpor.

Det går att mata en kompostlimpa även när plantorna är på plats.

Bild ovan: Det fiffiga med en kompostlimpa är att det går att odla i den under tiden då komposteringen pågår. Det går också att fortsätta mata den så länge pumporna är små. Den mogna kompostlimpan (efter 2-4 år) är en djup mullig bädd av utmärkt trädgårdsjord.

Vad är det för vackert med svart jord?

Problemet är ett rent estetiskt. Vi har blivit lärda att det är vackert och framgångsrikt när grönsakerna avtecknar sig mot svart jord. Men sanningen är att bar jord är helt onaturligt. Det är ett sår i naturen. Ett sår som naturen försöker läka. Det vi kallar ogräs är naturens plåster för att skydda jord som av en eller annan anledning blivit bar. Bar jord torkas ut av sol och vind och slammar igen av ett regn. Inget att sträva efter alltså.

Som permakulturister brukar säga: Det är viktigt att det är vackert – men vi kan behöva ändra vår uppfattning angående hur det ser ut när det är vackert.

En annan missuppfattning är att ogräset stjäl näring och därför behöver avlägsnas. I själva verket bidrar varje växt till att höja jordens bördighet.

Godisregn till marklivet

I fotosyntesen fångar växter solenergi och omvandlar den till socker. En stor del av sockret skickar växter ut genom rötterna där de ordnar godisregn åt markmikroorganismerna. Detta gör växterna inte helt osjälviskt. Det är ett helt ekosystem av osynligt små mikroorganismer (och en del synliga markdjur också) som matas. Alla dessa  ägnar sig i sin tur åt att tillgängliggöra näringen som växten behöver genom att sönderdela organiskt och oorganiskt material till just de molekyler som växten efterfrågar och servera dem i rätt doser. I en jord som skonas från spade och fräs finns det kilometervis med mikroskopiskt tunna svamphyfer som till och med hjälper till att transportera näringsämnen och vatten från ena änden av trädgårdslandet till där det behövs bäst. Alla dessa medhjälpare behöver energi och den energin kommer från växternas (även ogräsets) godisregn.

Det viktigaste vi odlare gör är att långsiktigt gynna marklivet som ju står för bördigheten i våra jordar. Därför är ogräset inte bara en resurs när vi rycker upp det och lägger på komposten utan också medan det står och växer. Den näring ogräset tar upp är ju inte till spillo utan kan återföras direkt som täckmaterial. Under tiden har marklivet fått sitt godisregn, vilket det inte hade fått om vi hade hållit jorden bar mellan grönsakerna. Dessutom har ogräsen hindrat jorden från uttorkning.

Se upp med konkurrens och fröspridning

Alla ogräs är alltså inte av ondo. Det vi behöver se upp med är att de inte konkurrerar om utrymme och ljus med våra känsliga grönsaker. Vi behöver rensa vid rätt tidpunkt, innan ogräsen tar för mycket plats – och – innan fröogräsen går i blom. Tajmingen är jätteviktig!!

Bild (ovan): Under vinbärsbuskarna täcker jag med ull som effektivt håller undan kirskålen. Men det går inte att klippa med gräsklipparen ända fram till ullen (förstör gräsklipparen) så det blir en liten rand kirskål som behöver handrensas. På bilden syns hur kirskålen börjar gå i blom. Det är hög tid att riva av plantorna. Kirskål är inget en vill fröföröka i trädgården. Däremot är bladmassan mumma för komposten!

Ätliga ogräs

Det allra roligaste med ogräsrensningen är att jag över tid själv kan styra vilka ogräs jag har. Eftersom jag älskar målla brukar jag alltid låta några svinmållor stå kvar och sprida sitt frö. Likaså gör jag med trädgårdsmålla. Ser den inte läcker ut?

Vi skördar enorma mängder trädgårdsmålla, äter och fryser in under hela våren och försommaren.

Bild (ovan): Så här såg det ut när jag hade ”rensat ogräs” igår. Målla smakar, och kan användas som, spenat. Skillnaden är att den odlar sig själv. Det är bara att skörda! Det är gratismat som växter på gratismark, mark som jag ännu inte hunnit så eller plantera på, eller marken mellan plantor som ännu är små.

Känn dina vänner

Jag kan omöjligt låta någon annan rensa ogräs hos mig. Det är nämligen inte bara mållan jag låter självså sig. Vid gårdagens rensning hittade jag självsådda plantor av Mariatistel, Koriander, Dill, Vintersallat, Vinterportulak, Ringblommor, Purpurklätt, Vallmo, Gurkört, Sparris, Persilja, Mangold och Sallat. Det gäller att känna igen sina vänner även när de är små så att de självsådda kan få stå kvar eller flyttas till ett annat ställe ifall de står i vägen.

Genom att i ogräsröran känna igen de små vallmoplantorna som självsått sig kan jag själv bestämma var de får stå kvar. På det här sättet behöver jag inte pilla med att driva upp en massa blommor utan jag låter dem komma själva istället. Vi får en mångfaldig trädgård som också gynnar en mångfald av pollinerande insekter.

 

Växter som odlar sig själva

Många växter verkar blir bäst när de får så sig själva. Vintersallat är nästan omöjlig att odla från frö men genom att låta några plantor gå i blom och sprida sina frön kan en skörda sallat lite varstans under hela vårvintern. Samma sak gäller vinterportulak.

Bild nedan: Gurkörten fyller upp utrymmet mellan sparrisen väl. Men nu blir de till härliga gröna smoothies för att bereda plats till annat.

I växthuset tillåter jag bladamaranten att fröså sig själv. Så här ser det ut just nu:

Bild (ovan): Det är hög tid att rensa/skörda för amaranten har börjat konkurrera lite väl mycket med bönorna om utrymme och ljus. Amarant är en extremt näringsrik bladgrönsak som vi hittills har använt som rött pynt i sallader eller blandat in i en wook. Men nu när det är så gott om dem (eftersom de har börjat odla sig själva) har vi också kommit på att blanda in förvällda blad i färsen till bönbiffar. Biffarna blir härligt röda och laddade med nyttigheter.

Ett sätt att kontrollera ogräs är alltså att styra vilka ogräs vi vill ha. Något behöver ju fylla ut utrymmet mellan grönsakerna för att inte jorden ska vara bar. Det kan vara något som är ätligt och eller vackert!

Inbjudan till meditation

Att rensa känns absolut meningsfullt när ogräset är ätligt. Men framför allt är det ett härligt meditativt arbete. Till skillnad från sådd och plantering som jag tycker alltid innebär en viss anspänning (det gäller att allt hamnar rätt) så är rensning rena meditationen, det kräver närvaro och koncentration, men en avslappnad sådan.

Till slut täcks allt med färskt gräsklipp och det känns som att bädda om sina bäbisar. Dagen är fullbordad!

Bild (ovan): Några självsådda korianderplantor får stå kvar bredvid Schalottenlöken. Till vänster nykupad purjo, gödselvattnad och täckt med gräsklipp.

P.S. För dig som inte blev inspirerad av min ogräseufori rekommenderar jag Richard Perkins lovsång till den ogräsfria trädgården som i mina ögon blir lite väl steril, men jag kan absolut förstå poängen när vi talar om kommersiell skala: (https://www.youtube.com/watch?v=u79tiVcj8bY)

Jag önskar dig en glädjefull samvaro med allt som grönskar!

 

Drivbänk för plantuppdragning

Hillevi:

Lever du, som så många andra i dessa tider, i en djungel av förvuxna plantor som står och stampar i för små krukor? Undrar du också var i köket det skulle kunna finnas plats för matlagning med tanke på att allt gängligare småplantor upptar varje plan yta?

I år är faktiskt första våren på länge som jag inte har det problemet! Detta tack vare min nya drivbänk för plantuppdragning. Jag är så himla nöjd med drivbänken så jag vill berätta lite om den.

Drivbänk träullit

Fortsätt läsa ”Drivbänk för plantuppdragning”

Välkommen att hoppa på Potatisutmaningen du också!

Hillevi:

Idag går startskottet för tävlingspotatisarna!!

Även om du inte är beredd just idag så kan du vara med. Med det här kalla vädret gör det ingenting om du petar ner dina potatisar lite senare. Odla på höjden eller tvären eller som du vill. Tillsammans uppmärksammar vi matens betydelse och att vi behöver stärka vår livsmedelsresiliens både lokalt och nationellt. Även du som inte bor i Astrid Lindgrens Hembygd är förstås välkommen att delta i tävlingen.

Anmälan till odlingsakademien@alhembygd.se       Läs mer här

Några bilder från när mina tävlingspotatisar kom i jorden i morse. Bästa svärsonen Thobias Borum målade skylten.

 

Potatisarna väl rotade efter bara några få dagar på fuktig jord inne.

Mitt bidrag till Potatisutmaningen

Hillevi:

I förra inlägget beskrev Marianne en potatispyramid som skulle kunna ge upp till 20 kg potatis på en kvadratmeter. Spännande att pröva för den som vill och har möjlighet att bygga!

Mitt eget tävlingsbidrag nyttjar ramar som redan fanns hemma.

Ramarna är 60 x 60 i invändigt mått (0.36 kvm) och där kommer jag att sätta 6 potatisar. Allt eftersom blasten växer upp lägger jag på en ny ram och fyller på med mera jord för att stimulera plantan att växa ännu mera och bilda ännu fler knölar. Enligt den engelska förlagan ska 7 potatisplantor kunna odlas på detta sätt, 6 ramar högt. Jag är spänd på hur det kommer att gå. Visst är det fantastiskt om det går att odla en massa potatis på höjden, inte minst för de som har ont om plats! Du som har ett gäng pallkragar hemma kan förstås göra en motsvarande stapel helt utan snickeriarbete. Men se upp med hörnorna så att inte vattnet läcker ut där.

Det viktigaste med Potatisutmaningen tycker jag är själva uppmärksamheten kring kampanjen. Därför är det inte så viktigt exakt hur du odlar din potatis. Alla kan vara med! Även en mogen kompostlimpa eller annan djup, lucker jord kan ge stor kvadratmeterskörd av potatis. Du kanske har ditt eget knep för potatisodling och tillsammans kan vi utvärdera i höst vad som fungerade bäst, allt taget i beaktande.

Var med i potatisutmaningen!

Tävlingen är både en manifestation för livsmedelsresiliens och ett sätt att testa och utvärdera olika odlingsmetoder där vi alla kan delta.

Sista anmälningsdag till Potatisutmaningen är onsdag den 20 maj.  Anmälan sker till : odlingsakademien@alhembygd.se

Du sätter dina tävlingspotatisar när det passar dig från den 15 maj och tillämpar valfri odlingsmetod. Sätt gärna upp en skylt mot vägen för att uppmärksamma förbipasserande på att din potatisodling är en del av #potatisuppropet och sprid på sociala medier! #allasättapotatis #utomdetråkiga #lokalmatförsörjning #livsmedelsberedskap #resiliens @omstallning

Alla som anmäler sig får lite bonusmaterial med ännu mer kunskap om lyckad potatisodling.

Dokumentera odlingen i tävlingsblanketten som du får när du anmäler dig och glöm inte ta kort. Materialet sammanställs sedan i ett blogginlägg med tips och tricks för potatisodling.

Slutdatum för skörd är 1 oktober. Dina bilder och skördeuppgifter behöver vi till den 15 oktober.

Odla på höjden i Potatisutmaningen!

Runtom i landet pågår manifestationer för livsmedelsresiliens. Potatisen, vårt baslivsmedel, står som symbol, precis som den gjorde under 1917 års hungerkravaller, det så kallade potatisupproret. Nu, hundra år senare, är matproduktion och fördelning återigen en brännande fråga, men vi går lite fredligare och mer lekfullt till väga. #Potatisuppropet är i sann omställningsanda mer fest än protest!

Odlingsakademien deltar i #potatisupproret genom tävlingen Potatisutmaningen:

Vem av oss kan odla flest kilo potatis på en kvadratmeter?

Sista anmälningsdag till Potatisutmaningen är onsdag den 20 maj.  Anmälan sker till : (odlingsakademien@alhembygd.se) Mer info längst ner i inlägget.

Tävlingen är både en manifestation för livsmedelsresiliens och ett sätt att testa och utvärdera olika odlingsmetoder där vi alla kan delta.

Odla på höjden

Marianne Käfer tipsar om det som kan bli vinnande konceptet:

I en potatispyramid odlar man på höjden genom att stapla träramar på varandra som fylls med jord och potatis. Istället för en normalskörd på 2-5 kg ska det gå att få 15 – 20 kg på samma yta. Det vill jag pröva! Kanske finns det fler som också gärna experimenterar? Kanske finns det några som inte har så stor odlingsyta och vill maxa på skörden med att odla potatisen vertikalt?

Ungefär så här kan en potatispyramid se ut:

Den här pyramiden (ovan) byggde vi förra året av spillvirke. Virket är lite väl tjockt (vilket stjäl odlingsyta) och den täcker inte fullt en kvadratmeter. Så den får bli en jordgubbspyramid. Nu ska vi bygga med måtten från den Österrikiska förlagan (nedan). Så här sätts potatisen i en fullstor pyramid där basen är 1 kvm:

Detta behöver du:

Brädor, minst 20 cm höga och minst 2 cm tjocka

  • 4 st ca100 cm långa
  • 4 st ca 72 cm långa
  • 4 st ca 52 cm långa
  • 4 st ca 38 cm långa

Totalt ca 10.5 löpmeter (Tänk på att du behöver lägga till brädtjockleken till längden, se skiss.)

  • Fyrkantslist för hörnen – cirka 3,2 m

Du får justera längden på brädorna beroende på brädornas tjocklek, särskilt om de är lite krokiga!  Självklart kan du bygga din egen variant av brädor du har liggande.

  • cirka 50 spik eller skruvar
  • 400 – 500 liter jord
  • 20 sättpotatis (ca 1-2 kg beroende på storlek)

Så här odlar du pyramidpotatis

Uppställning på gräsmattan

Pyramiden sätts upp direkt på gräsmattan. Har du problem med kvickrot kan du lägga papp. Sedan fylls pyramiden med jord men fyll inte helt upp i hörnen. Stapla så ram på ram. Det går bra att använda sin trädgårdsjord blandad med fin kompost. Välj en solig plats för pyramiden.

Förgro för att vinna tid

Du kan fylla en balja med fuktig sand eller jord och lägga potatisarna ovanpå jorden. Ställ ljust och i sval rumstemperatur. Jorden gör att det förutom gröna groddar bildas rötter vilket ger potatisen försprång när den väl kommer ut i jorden.

Placera sättpotatisarna enligt bilden ovan och fyll på med jord. Eller vänta med att fylla på med jord när blasten börjar titta upp. Välj gärna en lagersort, som ger större avkastning.

Skydda mot frost

Blir det frostnätter efter att blasten har kommit upp, är den en bra idé att lägger fiberduk, en gammal filt eller lakan över plantorna.

Fyll på med mer jord och vattna

Jorden kommer att sätta sig. Därför är det bra att fylla på med mer jord efterhand så att potatisarna inte blir gröna.

Potatisen behöver en del vatten, särskilt när är torrt och när de börjar blommar och cirka 3 veckor framåt. Om du lägger täckmaterial, t.ex. gräsklipp, på jorden minskar avdunstningen.

Skörden

 Man plockar ner ram för ram och skördar potatisen. Lägg jorden på en presenning. Efter skörd kan du sätta tillbaka ramarna igen och fylla med jorden, vattna och så t.ex. vintersallat. Pyramiden kan användas nästa år som grönsaks- eller jordgubbspyramid. Om du blandar upp jorden med ny kompost, kan du använda den för att odla potatis ett år till. Eller så förvarar du ramarna torrt över vintern, sprider ut jorden i trädgården och börjar med ny jord nästa år.  På våren kan du odla rädisor eller sallat i pyramiden innan det är dags för potatisen.

Var med i potatisutmaningen!

Har du lust att vara med i potatis-utmaningen så hör av dig till odlingsakademien@alhembygd.se.

Du sätter dina tävlingspotatisar när det passar dig från den 15 maj och tillämpar valfri odlingsmetod. Sätt gärna upp en skylt mot vägen för att uppmärksamma förbipasserande på att din potatisodling är en del av #potatisuppropet och sprid på sociala medier! #allasättapotatis #utomdetråkiga #lokalmatförsörjning #livsmedelsberedskap #resiliens @omstallning

Alla som anmäler sig får lite bonusmaterial med ännu mer kunskap om lyckad potatisodling.

Dokumentera odlingen i tävlingsblanketten som du får när du anmäler dig och glöm inte ta kort. Materialet sammanställs sedan i ett blogginlägg med tips och tricks för potatisodling.

Slutdatum för skörd är 1 oktober. Dina bilder och skördeuppgifter behöver vi till den 15 oktober.

Image

 

 

 

 

SM i nedbrytning!!

Hillevi:

Alla som gått någon av Odlingsakademiens kurser vet hur viktigt det är med en frisk jord. Ett sätt att undersöka god jordhälsa är att kolla hur fort biologiska material bryts ner. SLU och LRF har startat tävlingen SM i nedbrytning för att uppmärksamma odlingsjordarnas hälsotillstånd.

Jag utmanar nu alla som läser denna blogg att delta i tävlingen. Själv kommer jag att tävla med en plats i mitt grönsaksland och en i grannens åker med samma jordart…

Läs här hur du kan delta, anmälan senast 8 maj!!

två maskar som bildar bokstäverna s och m. De ligger på jord. Under står det i nedbrytning 2020

 

Mer inspiration

Hillevi:

Omställningsnätverket är otroligt aktiva just nu. Det bara sprutar fram spännande och angelägna webinarier. Ett tips: om du (som jag) inte riktigt känner att du har tid att sitta framför datorn och delta i webinarier så går det faktiskt att välja att enbart lyssna på dem i efterhand. Då går det att ha telefonen i fickan, hörlurar i öronen och fortsätta kruka om småplantor eller rensa ogräs och ändå känna sig som del av en världsomspännande omställningsrörelse.

Livsmedelsresiliens

Redan i morgon kommer nästa webinarium och det handlar om Lokala distributionskanaler och lösningar. Här anmäler du dig

Inspierande var det att höra Kristina Forsberg från Dalarna berätta om hur de började odla lite potatis som småbarnsföräldrar och nu producerar mat på 80 ha lånad mark till en hel by. Hon berättar om livsstilsval och bygemenskap. Här kan du lyssna på den.

Rekommenderas kan också webinarium med Jörgen Andersson från Åre som pratar om hur vi kan jordförbättra och binda kol med hjälp av betesdjur genom  att tillämpa principerna för regenerativt lantbruk. Han har också spännande tankar om relationen mellan producent, konsument och landskapet. Här kan du lyssna på den.

Jag är också väldigt nyfiken på Fredrik Rosenqvists webinarium den 2 maj, Matmedborgarskap – hur kan vi bli aktiva matmedborgare istället för passiva konsumenter  Här kan du anmäla dig.

Hitta mer…

Tyvärr behövs facebook för att få ordentlig överblick över programmet. Gå in på FB-sidan ”omställningsnätverket” och välj ”Evenemang” i vänsterspalten så ser du alla webinarier som har sänts och alla som är planerade. Där kan du också anmäla dig för att vara med.

För att lyssna i efterhand väljer du istället ”Videoklipp” i vänsterspalten. De senaste inspelningarna ligger överst.

Du som inte har facebook kan kolla här och kanske maila föreningen för att se om det finns någon chans att se inspelningarna även utan FB.

Allmänt om omställning

Uppstartswebinariet Efter krisen: Ställ om – inte tillbaka med bland andra Rob Hopkins som inledningstalare (denna del är på engelska). Rob pratar i ca 20 minuter om de fem viktigaste sakerna vi behöver ägna oss åt just nu. Matförsörjning är den första punkten han nämner! Han pratar också om sitt favorittema, om att skapa rum för att föreställa oss den värld vi önskar leva i. (Rob är en av grundarna till omställningsrörelsen och finns i Totnes i England.) Webinariet fortsätter på svenska med många olika perspektiv från svenska omställningsprofiler. Jag kan särskilt rekommendera inlägg från Pella Thiel 35 minuter in i webinariet och Ylva Lundkvist Fridh 29 minuter in. Hela webinariet går att lyssna på nu i efterhand här.

Som del av uppstartswebinariet gav Pella Thiel också mat för själen på sitt alltid lika brillianta sätt här eller 47 minuter in i hela webinariet (ovan) .