Odling som omställning

Hillevi:
Den här helgen är det stor nationell Omställningskonferens. Den är i Umeå. Som tur är finns det ett sätt att vara med utan att resa så långt bort.

I morgon bitti direktsänds Pella Thiel, en av de mer insiktsfulla personerna i Sverige, om du frågar mig, tillika ordförande i Omställningsnätverket. Hon kommer att prata om Omställning och varför vi behöver skrota ekonomisk tillväxt som mål för samhället. Redan idag kan du leta upp Omställningsnätverkets sida på Facebook så är det bara att köra igång den kl 9.45 i morgon bitti till frukost!

På söndagen 9.30 direktsänds David Jonstad från samma konferens. David är författare till boken ”Jordad” där han berättar om hur han gav upp sitt liv som urban journalist för att bli småbrukare med självförsörjningsambitioner i Dalarna. Hans egen livsberättelse varvas med de livsförändrande insikterna om att resursbrist, klimatförändringar och andra globala megatrender radikalt kommer att förändra förutsättningarna för våra liv och vår civilisation och funderingar kring hur vi bäst förbereder oss för en oviss framtid. Absolut värd att lyssna till han också!

Frågor och svar om odling?

Hillevi:
Den här sommaren har odling verkligen varit min livsstil. Så till den milda grad att bloggen försummats 🙂

Tur då att vi nu är så många som drar åt samma håll!! Jag är själaglad över alla spännande studiebesök och allt annat roligt som ordnas inom odlingsakademien. Och så många möjligheter vi har haft att träffas, inte minst skördefesten förra helgen!

Många vill ställa frågor om odling och vi har inte den funktionen på den här bloggen. Däremot vill jag tipsa om en facebook grupp som funnits i ett par år där de som gått mina kurser (och några andra intresserade) fortsätter hålla kontakten. Där kan vi gemensamt försöka svara på frågor som uppstår och dela med oss av tips och råd. Det är lätt att hitta gruppen på facebook för den heter ”Odling som livsstil”. Du som delar permakulturens grundvärden omsorg om jorden, omsorg om människan och rättvis fördelning och bor i vår del av landet (utan att vara allt för strikt med gränserna) är välkommen dit!

Tankar från en kursdeltagare

Jag var ute i trädgården idag, rensade rotogräs och funderade lite om ett citat jag har på kylskåpet från David Suzuki (Hope Dance 2009). Han säger:

We don’t know what the details of a truly sustainable future are going to be like, but we need options, we need people experimenting in all kinds of ways and permaculturalists are one of the critical groups doing that.

Vi som deltar i odlingsakademien tillhör gruppen experimenterande människor. När jag läste mina klasskamraters reflektioner om odling, livsstil och permakultur blev jag glad, imponerad och hoppfull. Endast för några månader sedan kände jag ingen som är intresserad av permakultur.

Tänk om de andra grupperna i Eksjö och Mariannelund och de som går/ gick kursen på Gamleby folkhögskola är lika engagerade som vi. Hur många “ambassadörer” är vi tillsammans? Vilken kunskapsbas.

Men vilka är “vi” egentligen? Skulle det vara en idé att presentera oss själva (och då menar jag deltagare i hela akademien) på bloggen odling som livsstil? Jag skriver lite mer om mig själv och mitt behov att nätverka i slutet av inläggen.

Skulle vi inte kunna ha ett stormöte eller workshop med alla deltagare i odlingsakademien någon gång. Kan vi i framtiden visa upp våra initiativ, tänkesätt och framgångar för ett större publik? Skulle det finnas intresse för ett slags Upptäckardag för människor som vill bidra till ett bättre, mer hållbart samhälle?

Hur engagerar man människor som aldrig har hört om permakultur? Varje gång jag kör genom mitt närmaste lilla samhälle ser jag bilden ur Arvidssons bok framför mig: hus, garage, parkeringsplats, ett äppelträd och en gräsmatta. Oftast finns det även en buske och en låda penséer från Netto eller Jem & Fix. Jag undrar vad som skulle kunna hända om de som äger sådana trädgårdar skulle få information om permakultur…

Jag vet, vi har precis påbörjat kursen, har mycket kvar att lära oss och mycket jobb kvar i våra egna odlingar men tanken att vi ska dela med oss av våra erfarenheter började bubbla upp.

If you think you’re too small to make a difference…try sleeping with a mosquito in the room. (Dalai Lama).

Namn: Riquette Verschoor (q@lidhem.com)

Bor: på landet, i Lidhem (nära Frödinge)

Trädgård: 16.680 kvm mitt emellan skog, betesmark och åker

Odlar: mat, djurfoder och gödsel sedan några år

Djur: 3 får (inga lamm i år pga torkan), 18 höns och en tupp, 2 sommargrisar och en lånad bikupa.

Yrke: utbildad mig som IT-auditor men jag bestämd mig för att inte jobba som anställd för 16 år sedan

Sysselsättning: driver sedan 2009 en liten B&B, 4 månader om året

Tänker på just nu: odla intensivt (på flera sätt) eller fortsätta med raka rader, hjulhacka och såmaskin

Läser just nu: Aktive Hope, Joanna Macy

Hoppas på just nu: att fler inser att det finns fler problem än klimatproblemet och att det finns ett samband mellan klimat-hälsa-demokrati- ekonomi-intolerans

Nätverk träff jag skulle vilja organisera/ delta i:

  • praktiska odlingsgrejer, hands-on experiences
  • diskutera, prata om permakultur i våra trädgårdar och hur vi kan se vad vi gör i ett större perspektiv
  • hur man kan engagera andra människor i att odla i ens trädgård. Hur gör ni?

Vårtecken

Nu har det flyttbara hönshuset lämnat växthuset och placerats ute i trädgården. För hönsen blev det ett ”nerbyt” både för att kylan kom tillbaka den här veckan och för att de nu inte längre kan röra sig helt fritt i trädgården utan är inhängnade med ett flyttbart staket. Det blev nödvändigt eftersom deras jordbearbetning på vissa känsliga ställen blev lite väl intensiv… Nu ägnar de sig istället åt mossrivning på ”anvisad plats”. Under hela sommaren kommer de flyttas runt i trädgården och alltid få färskt gräs och nya spännande buskar att gömma sig under.

För mig var det ett stort lyft att få ut hönsen ur växthuset. Sedan februari har plantuppdragning och höns fått samsas där inne. Plantorna skyddas av nät som till slut blir väldigt dammiga av all torr jord som hönsen dammar upp. Det var skönt att kunna ta bort näten, skaka ur dammet, komplettera sådden, och faktiskt också kunna skörda de första salladsbladen!

I höstas satte jag in några plantor av köldtålig sallat (Ekbladssallat och Rouge d’Hiver) i en odlingslåda täckt med dubbla dukar, bubbelplast och nät. De har stått och stampat hela vintern och många plantor har dukat under men knappt hälften överlevde och de frodas nu och ger skörd. Den 14 februari sådde jag diverse bladgrönsaker under duk och nät direkt i  marken längs ena väggen i växthuset. De som har tagit sig fint och redan ger liten skörd är Salladssenap (Sareptasenap), Ruccola och Namenia, allihopa trevliga, tacksamma och köldtåliga växter ur kålfamiljen. Som unga används de i sallat, när de växer till sig passar de utmärkt att wooka.

Längs andra väggen på växthuset har jag nu sått bondbönor, sockerärter, majrova, rädisor och morötter. Det är grönsaker som ju likaväl kan växa på friland. Men jag hoppas förstås på en tidigare skörd innan frilandsgrönsakerna tar vid.

En sak att tänka på så här inför vårbruket: Se till att du har ett fuktmagasin i marken innan du sår. Efter sådden kommer du främst att vattna ytan!

I växthus/odlingstunnlar är jorden alltid torr vid den här tiden och man kan behöva göra djupa fåror som man fyller med vatten  som långsamt får sjunka in. Kom tillbaka nästa dag och gör samma sak igen. I riktigt torr jord är det nästan som att man få ”gräva ner” vattnet. Sedan behöver ytan torka upp lite så att det går att kratta en såbädd.

Efter en normal sommar och en normal vinter brukar man inte behöva vattna inför sådd på friland, möjligtvis i själva såraden med en finpipig kanna så att fröet direkt får kontakt med fuktig jord. Men förra sommaren var inte normal och inte den här vintern heller. Alltså behöver du försäkra dig om ett fuktmagasin i jorden före sått även på friland i år. Gräv ett hål och kolla hur det står till med fukten 25-30 cm ner i dina odlingsbäddar.

LYCKA TILL med vårbruket, och ta det lugnt!

Hillevi

Har du klappat dina tomatplantor idag?

Visste du att tomatplantorna kan ”tränas” till att få stabila stjälkar?

Du kan härma vindens rörelser genom att svepa försiktigt fram och tillbaka med handen över plantorna. Plantan svarar med att bygga en segare och stabilare stjälk.

I fjol klappade jag mina tomatplantor dagligen och behövde inga blompinnar utan de stod för sig själva även när de blev en halvmeter höga!

Hillevi

Vintersallader

Bild: Endive som odlas inomhus på vintern (från rötter som drivs upp ute på sommaren) ger en vacker och smakrik sallad med syrade morotsslantar blandade med olja, hyvlade råa morötter, små små bitar gulbeta, klippta ärtskott och vårens första violblommor.

Hur självförsörjande är du? Hur långt räcker det som finns i förråden?

Den här årstiden var förr svältens tid. Särskilt efter en torr sommar…

Även om vi nutida småländska självförsörjare inte på allvar behöver oroa oss för svält är det spännande att följa med i årstiderna och vad som kännetecknar dem. Lagren sinar. Röttera i jordkällaren har förlorat sin krispighet. Maten på tallriken börjar kännas välbekant.

Jag njuter av den här tiden också! Längtan är faktiskt en bristvara i vårt överflödssamhälle.

Längtan efter det nya färska spirande har redan gett sig uttryck i fönsterbänksodlingar. Snart står kaiplök, trädgårdssyra, nässlor, kirskål och mycket annat för det färska på tallriken. Men ytterligare en tid plockar vi ur förråden för att få till den dagliga salladen.

Ja, det går faktiskt att äta en god vitaminsprakande sallad på egenproducerade råvaror – året runt!

Glöm isbergssallad, tomat och gurka från affären. De har alldeles för stort ekologiskt fotavtryck och innehåller för lite smak och nyttigheter. För att inte tala om klimatavtrycket från affärens influgna babysallat och sockerärter från Östafrika och andra tokigheter som vi erbjuds i butik.

I det pågående arbetet med en receptsamling för vintersallader har jag kommit på ett enkelt knep som egentligen gör alla recept överflödiga. Så här:

Blanda:

  • någon rotsak ur jordkällaren, riven eller strimlad
  • någonting syrat (mjölksyrat/fermenterat) utrört i mycket olja
  • ett syrligt äpple (kan uteslutas)
  • någonting groddat eller spirat

Det här går att variera i det oändliga och blir alltid gott!!

Har du inte egna syrade grönsaker kan du köpa i affären. Du kommer att känna dig ännu mer motiverad att syra sommarens skörd av bönor, gurka, morot, kål osv när du vet hur värdefulla de är för att förgylla vinterns sallader!

Recept på vintersallader här (pdf)

Fältsallat som stått grön under snön ger en god sallad med groddar av bockhornsklöver, äpple, klippta ärtskott, syrade gula morötter och spirad ruccola.

Livskraft på vintern

Ärtskott

Vid den här årstiden brukar jag börja längta efter det som spirar och gror. Groddar och mikrogrönt odlade på fönsterbänken är så gott och upplivande nu när vi under vintern hämtat maten ur jordkällare och frys.

Groddar

Alfa-alfa , Bockhornsklöver och mycket annat kan du enkelt grodda i en glasburk som du försluter med en liten bit myggnät fastsatt med gummisnodd. Lägg fröerna i blöt över natt och skölj sedan två-tre gånger om dagen, ställ att droppa av t ex på diskstället.

Mungbönor, bovete, beluga linser, ärtor och kikärtor brukar jag blötlägga i en skål och groddar dem sen i en sil som placeras över skålen. Glöm inte att skölja minst två gånger per dag.

Groddar är den allra billigaste ”supermaten” – sprängfyllda med livskraft och allehanda nyttigheter som vi behöver vid den här årstiden.

Mikrogrönt

När jag kommit igång med groddningen, vilket brukar vara i mitten av januari brukar jag efter ett tag längta efter nästa steg. Då odlar jag mikrogrönt. Det kallas också för ”spirning”.

Gula ärtor, popcornmajs, solrosfrön (med skal) kan sås tätt i ca tre cm jord. Mindre fröer så som grönkål, ruccola, smörgåskrasse, amarant, salladssenap, chia mm kan sås ytligt på ett ännu tunnare jordlager. Håll fuktigt och ljust. Efter en till två veckor är det bara att klippa av med sax och lägga direkt på tallriken eller i salladsskålen.

Odlaren vaknar

Mikrogrönt odlar jag inte bara för att det är så gott att äta. Lika viktigt känns det att få en mjukstart på odlingssäsongen. Genom att odla mikrogrönt börjar återanknyta till mig själv som odlare!

Snart börjar en intensiv period med många småplantor att sköta och mycket arbete utomhus. Då gäller det att allt är på plats. Nu får jag anledning att inventera förråden av fröer, jord, krukor mm. Jag gör i ordning ordentligt med plats för plantuppdragning som kommer att behövas i mitt söderfönster under hela våren. Odlingen av mikrogrönt är också en testodling av jorden. På de små bladens utseende kan jag utvärdera om jag lyckats eller ej med tillverkningen av egen såjord i höstas och vid behov jordförbättra innan de mer krävande lång-säsongs växterna chili och tomat ska sås.

Egna fröer

En rolig sak med groddning och spirning är att många av fröerna vi använder inne vid den här årstiden kan vi själva producera ute i trädgården, då går det runt!

Välkommen att använda kommentarsfältet längst ner på sidan för att ställa frågor eller dela med dig av egna tips!

Läs mer om groddning och spirning här (pdf)

Ruccola, Grönkål i förgrunden, Ärtskott och majsskott i bakgrunden.