Drivbänk för plantuppdragning

Hillevi:

Lever du, som så många andra i dessa tider, i en djungel av förvuxna plantor som står och stampar i för små krukor? Undrar du också var i köket det skulle kunna finnas plats för matlagning med tanke på att allt gängligare småplantor upptar varje plan yta?

I år är faktiskt första våren på länge som jag inte har det problemet! Detta tack vare min nya drivbänk för plantuppdragning. Jag är så himla nöjd med drivbänken så jag vill berätta lite om den.

Drivbänk träullit

Fortsätt läsa ”Drivbänk för plantuppdragning”

Välkommen att hoppa på Potatisutmaningen du också!

Hillevi:

Idag går startskottet för tävlingspotatisarna!!

Även om du inte är beredd just idag så kan du vara med. Med det här kalla vädret gör det ingenting om du petar ner dina potatisar lite senare. Odla på höjden eller tvären eller som du vill. Tillsammans uppmärksammar vi matens betydelse och att vi behöver stärka vår livsmedelsresiliens både lokalt och nationellt. Även du som inte bor i Astrid Lindgrens Hembygd är förstås välkommen att delta i tävlingen.

Anmälan till odlingsakademien@alhembygd.se       Läs mer här

Några bilder från när mina tävlingspotatisar kom i jorden i morse. Bästa svärsonen Thobias Borum målade skylten.

 

Potatisarna väl rotade efter bara några få dagar på fuktig jord inne.

Mitt bidrag till Potatisutmaningen

Hillevi:

I förra inlägget beskrev Marianne en potatispyramid som skulle kunna ge upp till 20 kg potatis på en kvadratmeter. Spännande att pröva för den som vill och har möjlighet att bygga!

Mitt eget tävlingsbidrag nyttjar ramar som redan fanns hemma.

Ramarna är 60 x 60 i invändigt mått (0.36 kvm) och där kommer jag att sätta 6 potatisar. Allt eftersom blasten växer upp lägger jag på en ny ram och fyller på med mera jord för att stimulera plantan att växa ännu mera och bilda ännu fler knölar. Enligt den engelska förlagan ska 7 potatisplantor kunna odlas på detta sätt, 6 ramar högt. Jag är spänd på hur det kommer att gå. Visst är det fantastiskt om det går att odla en massa potatis på höjden, inte minst för de som har ont om plats! Du som har ett gäng pallkragar hemma kan förstås göra en motsvarande stapel helt utan snickeriarbete. Men se upp med hörnorna så att inte vattnet läcker ut där.

Det viktigaste med Potatisutmaningen tycker jag är själva uppmärksamheten kring kampanjen. Därför är det inte så viktigt exakt hur du odlar din potatis. Alla kan vara med! Även en mogen kompostlimpa eller annan djup, lucker jord kan ge stor kvadratmeterskörd av potatis. Du kanske har ditt eget knep för potatisodling och tillsammans kan vi utvärdera i höst vad som fungerade bäst, allt taget i beaktande.

Var med i potatisutmaningen!

Tävlingen är både en manifestation för livsmedelsresiliens och ett sätt att testa och utvärdera olika odlingsmetoder där vi alla kan delta.

Sista anmälningsdag till Potatisutmaningen är onsdag den 20 maj.  Anmälan sker till : odlingsakademien@alhembygd.se

Du sätter dina tävlingspotatisar när det passar dig från den 15 maj och tillämpar valfri odlingsmetod. Sätt gärna upp en skylt mot vägen för att uppmärksamma förbipasserande på att din potatisodling är en del av #potatisuppropet och sprid på sociala medier! #allasättapotatis #utomdetråkiga #lokalmatförsörjning #livsmedelsberedskap #resiliens @omstallning

Alla som anmäler sig får lite bonusmaterial med ännu mer kunskap om lyckad potatisodling.

Dokumentera odlingen i tävlingsblanketten som du får när du anmäler dig och glöm inte ta kort. Materialet sammanställs sedan i ett blogginlägg med tips och tricks för potatisodling.

Slutdatum för skörd är 1 oktober. Dina bilder och skördeuppgifter behöver vi till den 15 oktober.

Odla på höjden i Potatisutmaningen!

Runtom i landet pågår manifestationer för livsmedelsresiliens. Potatisen, vårt baslivsmedel, står som symbol, precis som den gjorde under 1917 års hungerkravaller, det så kallade potatisupproret. Nu, hundra år senare, är matproduktion och fördelning återigen en brännande fråga, men vi går lite fredligare och mer lekfullt till väga. #Potatisuppropet är i sann omställningsanda mer fest än protest!

Odlingsakademien deltar i #potatisupproret genom tävlingen Potatisutmaningen:

Vem av oss kan odla flest kilo potatis på en kvadratmeter?

Sista anmälningsdag till Potatisutmaningen är onsdag den 20 maj.  Anmälan sker till : (odlingsakademien@alhembygd.se) Mer info längst ner i inlägget.

Tävlingen är både en manifestation för livsmedelsresiliens och ett sätt att testa och utvärdera olika odlingsmetoder där vi alla kan delta.

Odla på höjden

Marianne Käfer tipsar om det som kan bli vinnande konceptet:

I en potatispyramid odlar man på höjden genom att stapla träramar på varandra som fylls med jord och potatis. Istället för en normalskörd på 2-5 kg ska det gå att få 15 – 20 kg på samma yta. Det vill jag pröva! Kanske finns det fler som också gärna experimenterar? Kanske finns det några som inte har så stor odlingsyta och vill maxa på skörden med att odla potatisen vertikalt?

Ungefär så här kan en potatispyramid se ut:

Den här pyramiden (ovan) byggde vi förra året av spillvirke. Virket är lite väl tjockt (vilket stjäl odlingsyta) och den täcker inte fullt en kvadratmeter. Så den får bli en jordgubbspyramid. Nu ska vi bygga med måtten från den Österrikiska förlagan (nedan). Så här sätts potatisen i en fullstor pyramid där basen är 1 kvm:

Detta behöver du:

Brädor, minst 20 cm höga och minst 2 cm tjocka

  • 4 st ca100 cm långa
  • 4 st ca 72 cm långa
  • 4 st ca 52 cm långa
  • 4 st ca 38 cm långa

Totalt ca 10.5 löpmeter (Tänk på att du behöver lägga till brädtjockleken till längden, se skiss.)

  • Fyrkantslist för hörnen – cirka 3,2 m

Du får justera längden på brädorna beroende på brädornas tjocklek, särskilt om de är lite krokiga!  Självklart kan du bygga din egen variant av brädor du har liggande.

  • cirka 50 spik eller skruvar
  • 400 – 500 liter jord
  • 20 sättpotatis (ca 1-2 kg beroende på storlek)

Så här odlar du pyramidpotatis

Uppställning på gräsmattan

Pyramiden sätts upp direkt på gräsmattan. Har du problem med kvickrot kan du lägga papp. Sedan fylls pyramiden med jord men fyll inte helt upp i hörnen. Stapla så ram på ram. Det går bra att använda sin trädgårdsjord blandad med fin kompost. Välj en solig plats för pyramiden.

Förgro för att vinna tid

Du kan fylla en balja med fuktig sand eller jord och lägga potatisarna ovanpå jorden. Ställ ljust och i sval rumstemperatur. Jorden gör att det förutom gröna groddar bildas rötter vilket ger potatisen försprång när den väl kommer ut i jorden.

Placera sättpotatisarna enligt bilden ovan och fyll på med jord. Eller vänta med att fylla på med jord när blasten börjar titta upp. Välj gärna en lagersort, som ger större avkastning.

Skydda mot frost

Blir det frostnätter efter att blasten har kommit upp, är den en bra idé att lägger fiberduk, en gammal filt eller lakan över plantorna.

Fyll på med mer jord och vattna

Jorden kommer att sätta sig. Därför är det bra att fylla på med mer jord efterhand så att potatisarna inte blir gröna.

Potatisen behöver en del vatten, särskilt när är torrt och när de börjar blommar och cirka 3 veckor framåt. Om du lägger täckmaterial, t.ex. gräsklipp, på jorden minskar avdunstningen.

Skörden

 Man plockar ner ram för ram och skördar potatisen. Lägg jorden på en presenning. Efter skörd kan du sätta tillbaka ramarna igen och fylla med jorden, vattna och så t.ex. vintersallat. Pyramiden kan användas nästa år som grönsaks- eller jordgubbspyramid. Om du blandar upp jorden med ny kompost, kan du använda den för att odla potatis ett år till. Eller så förvarar du ramarna torrt över vintern, sprider ut jorden i trädgården och börjar med ny jord nästa år.  På våren kan du odla rädisor eller sallat i pyramiden innan det är dags för potatisen.

Var med i potatisutmaningen!

Har du lust att vara med i potatis-utmaningen så hör av dig till odlingsakademien@alhembygd.se.

Du sätter dina tävlingspotatisar när det passar dig från den 15 maj och tillämpar valfri odlingsmetod. Sätt gärna upp en skylt mot vägen för att uppmärksamma förbipasserande på att din potatisodling är en del av #potatisuppropet och sprid på sociala medier! #allasättapotatis #utomdetråkiga #lokalmatförsörjning #livsmedelsberedskap #resiliens @omstallning

Alla som anmäler sig får lite bonusmaterial med ännu mer kunskap om lyckad potatisodling.

Dokumentera odlingen i tävlingsblanketten som du får när du anmäler dig och glöm inte ta kort. Materialet sammanställs sedan i ett blogginlägg med tips och tricks för potatisodling.

Slutdatum för skörd är 1 oktober. Dina bilder och skördeuppgifter behöver vi till den 15 oktober.

Image

 

 

 

 

SM i nedbrytning!!

Hillevi:

Alla som gått någon av Odlingsakademiens kurser vet hur viktigt det är med en frisk jord. Ett sätt att undersöka god jordhälsa är att kolla hur fort biologiska material bryts ner. SLU och LRF har startat tävlingen SM i nedbrytning för att uppmärksamma odlingsjordarnas hälsotillstånd.

Jag utmanar nu alla som läser denna blogg att delta i tävlingen. Själv kommer jag att tävla med en plats i mitt grönsaksland och en i grannens åker med samma jordart…

Läs här hur du kan delta, anmälan senast 8 maj!!

två maskar som bildar bokstäverna s och m. De ligger på jord. Under står det i nedbrytning 2020

 

Mer inspiration

Hillevi:

Omställningsnätverket är otroligt aktiva just nu. Det bara sprutar fram spännande och angelägna webinarier. Ett tips: om du (som jag) inte riktigt känner att du har tid att sitta framför datorn och delta i webinarier så går det faktiskt att välja att enbart lyssna på dem i efterhand. Då går det att ha telefonen i fickan, hörlurar i öronen och fortsätta kruka om småplantor eller rensa ogräs och ändå känna sig som del av en världsomspännande omställningsrörelse.

Livsmedelsresiliens

Redan i morgon kommer nästa webinarium och det handlar om Lokala distributionskanaler och lösningar. Här anmäler du dig

Inspierande var det att höra Kristina Forsberg från Dalarna berätta om hur de började odla lite potatis som småbarnsföräldrar och nu producerar mat på 80 ha lånad mark till en hel by. Hon berättar om livsstilsval och bygemenskap. Här kan du lyssna på den.

Rekommenderas kan också webinarium med Jörgen Andersson från Åre som pratar om hur vi kan jordförbättra och binda kol med hjälp av betesdjur genom  att tillämpa principerna för regenerativt lantbruk. Han har också spännande tankar om relationen mellan producent, konsument och landskapet. Här kan du lyssna på den.

Jag är också väldigt nyfiken på Fredrik Rosenqvists webinarium den 2 maj, Matmedborgarskap – hur kan vi bli aktiva matmedborgare istället för passiva konsumenter  Här kan du anmäla dig.

Hitta mer…

Tyvärr behövs facebook för att få ordentlig överblick över programmet. Gå in på FB-sidan ”omställningsnätverket” och välj ”Evenemang” i vänsterspalten så ser du alla webinarier som har sänts och alla som är planerade. Där kan du också anmäla dig för att vara med.

För att lyssna i efterhand väljer du istället ”Videoklipp” i vänsterspalten. De senaste inspelningarna ligger överst.

Du som inte har facebook kan kolla här och kanske maila föreningen för att se om det finns någon chans att se inspelningarna även utan FB.

Allmänt om omställning

Uppstartswebinariet Efter krisen: Ställ om – inte tillbaka med bland andra Rob Hopkins som inledningstalare (denna del är på engelska). Rob pratar i ca 20 minuter om de fem viktigaste sakerna vi behöver ägna oss åt just nu. Matförsörjning är den första punkten han nämner! Han pratar också om sitt favorittema, om att skapa rum för att föreställa oss den värld vi önskar leva i. (Rob är en av grundarna till omställningsrörelsen och finns i Totnes i England.) Webinariet fortsätter på svenska med många olika perspektiv från svenska omställningsprofiler. Jag kan särskilt rekommendera inlägg från Pella Thiel 35 minuter in i webinariet och Ylva Lundkvist Fridh 29 minuter in. Hela webinariet går att lyssna på nu i efterhand här.

Som del av uppstartswebinariet gav Pella Thiel också mat för själen på sitt alltid lika brillianta sätt här eller 47 minuter in i hela webinariet (ovan) .

Omställning i coronans tid – vad är resiliens?

Hillevi:
Många går och väntar på att coronakrisen snart ska vara förbi. Jag vill istället se den som en vändpunkt. Krisen är ju inte bara akut, vi befinner oss i en kronisk kris också. Att snabbt återgå till det ”normala” känns inte särskilt attraktivt.

 

Därför behöver vi nu – medan allt fortfarande vacklar – ta ut en ny kompassriktning och ta konkreta steg för omställning. De flesta förstår nu att det system vi byggt upp är väldigt sårbart. Men vad är motsatsen till sårbarhet? Jo, det heter RESILIENS. Resiliens är ett ord som ända till nyligen inte användes så mycket. När Astrid Lindgrens Hembygd bjöd in till resiliens-workshops 2014 hörde jag ibland åsikten att det var onödigt att introducera nya främmande ord. För egen del tycker att det är bra att ha ord för det som är eftersträvansvärt och inte bara för det vi vill undvika. Nu är resiliens ett accepterat svenskt ord som används inom så skilda områden som psykologi, ekologi, ekonomi och organisationsteori. För mig blev det en aha-upplevelse när jag förstod att Fortsätt läsa ”Omställning i coronans tid – vad är resiliens?”