Solrosutmaningen!

Odlingsakademien vill utmana alla att odla ordentligt mycket solrosor i år!

Solrosor är stora, vackra och finns i många olika storlekar och former. Solrosen är en blomma man blir glad av. Den är dessutom symbol för Ukraina.

Genom att odla solrosor i år ställer vi oss bakom Ukrainas rätt att få existera som fritt land, fritt från krig, våld och förnedring.

Före invasionen var Ukraina världens största exportör av solrosprodukter (solroskärnor, solrosolja och pressrester till foder). Inte undra på att solrosen är landets symbol.

Vill du ställa dig bakom Odlingsakademiens solroskampanj? Ta bilder på din solrosodling från frö till färdig blomma och posta på:

#solrosutmaningen #solrosorförmångfald #solrosorförukraina #odlingsakademien

I våra trädgårdar kan solrosorna fylla många viktiga funktioner, förutom att glädja ögat – viktiga ekosystemtjänster!

Blommorna har värdefull nektar och pollen som kan ge näring till vilda bin och andra insekter som vi gärna vill gynna i våra trädgårdar.

På hösten erbjuder blomfröerna mat till fåglar. Eller så skördar vi fröerna själva och äter som snacks. Eller varför inte producera eget hönsfoder?

Solros är en storvuxen växt som binder mycket koldioxid ur atmosfären när den växer under sommaren. Det innebär en massa värdefullt organiskt material som kan bli jordförbättringsmedel till nästa års odlingar, oavsett om det går via en traditionell trädgårdskompost eller om du bygger kompostlimpor som du odlar i medan komposteringen pågår. Ju högre mullhalt vi kan få i våra jordar, desto friskare mikroliv i jorden och desto bördigare är jorden för våra plantor.

Jag (Hillevi) har prövade ett år för många år sedan att göra en ”häck” av solrosor som avgränsning mot vägen. Det såg trevligt ut. Vi använde då sorten Giganteus som kan bli upp till fyra meter hög. Det var roligt, vi hade byns absolut största solrosor.

I år tänkte jag sätta solrosor mellan pumpaplantorna. Solrosorna växer ju uppåt och pumporna åt sidan, så de bör kunna samsas bra om utrymmet. På så sätt ökar jag inbindningen av kol på en given yta. Fotosyntesen ökar och  därmed sockerleveransen till markmikroorganismerna, dvs jordens långsiktiga bördighet.

Det allra enklaste sättet att få massor med solrosplantor helt gratis är att tömma ut resten av vinterns fågelfrö i en låda jord redan idag!

Vill du odla till frukostmüslin ska sorten väljas med omsorg. Fröerna behöver vara stora, många och lättskalade. På den svenska frömarknaden finns inga sorter som marknadsförs specifikt för den här användningen. Man får pröva sig fram och ställa frågan till fröfirmorna.

Vill du odla till hönsfoder verkar sorten Peredovik vara väldigt intressant eftersom utvecklingstiden är kort och fröerna är ovanligt fettrika. Solrosfrö kan enligt information på Kinnekullefrös hemsida utgöra ca 5-10 % av hönsfodret och innehåller essentiella aminosyror som saknas i exempelvis ärtor, så det är ett fint komplement.

Ytterligare en sak man bör veta om solrosor är att de är duktiga på att suga upp tungmetaller och andra gifter ur jorden. Solrosor används därför för att sanera förgiftad mark. Tungmetallerna lagras då i växten som sedan omhändertas som miljöfarligt avfall. Därför bör du tänka dig för var du odlar solrosor till mat oavsett om det är du eller fåglarna som ska äta. Välj bort platser som du misstänker kan vara förorenade, t ex där det stått telefonstolpar eller legat järnvägsslipers. Men i helt vanlig trädgårdsjord går det alldeles utmärkt. De solroskärnor vi köper i affären däremot, är ofta odlade i gamla utvittrade jordar i varmare länder som inte haft den välgörande istiden som förnyat jordarna i vårt land. Det innebär att där finns risk för naturlig förekomst av olika tungmetaller helt oavsett odlingsmetod  De importerade solroskärnorna ska alltså konsumeras med måtta.

Vårtecken

Nu har det flyttbara hönshuset lämnat växthuset och placerats ute i trädgården. För hönsen blev det ett ”nerbyt” både för att kylan kom tillbaka den här veckan och för att de nu inte längre kan röra sig helt fritt i trädgården utan är inhängnade med ett flyttbart staket. Det blev nödvändigt eftersom deras jordbearbetning på vissa känsliga ställen blev lite väl intensiv… Nu ägnar de sig istället åt mossrivning på ”anvisad plats”. Under hela sommaren kommer de flyttas runt i trädgården och alltid få färskt gräs och nya spännande buskar att gömma sig under.

För mig var det ett stort lyft att få ut hönsen ur växthuset. Sedan februari har plantuppdragning och höns fått samsas där inne. Plantorna skyddas av nät som till slut blir väldigt dammiga av all torr jord som hönsen dammar upp. Det var skönt att kunna ta bort näten, skaka ur dammet, komplettera sådden, och faktiskt också kunna skörda de första salladsbladen!

I höstas satte jag in några plantor av köldtålig sallat (Ekbladssallat och Rouge d’Hiver) i en odlingslåda täckt med dubbla dukar, bubbelplast och nät. De har stått och stampat hela vintern och många plantor har dukat under men knappt hälften överlevde och de frodas nu och ger skörd. Den 14 februari sådde jag diverse bladgrönsaker under duk och nät direkt i  marken längs ena väggen i växthuset. De som har tagit sig fint och redan ger liten skörd är Salladssenap (Sareptasenap), Ruccola och Namenia, allihopa trevliga, tacksamma och köldtåliga växter ur kålfamiljen. Som unga används de i sallat, när de växer till sig passar de utmärkt att wooka.

Längs andra väggen på växthuset har jag nu sått bondbönor, sockerärter, majrova, rädisor och morötter. Det är grönsaker som ju likaväl kan växa på friland. Men jag hoppas förstås på en tidigare skörd innan frilandsgrönsakerna tar vid.

En sak att tänka på så här inför vårbruket: Se till att du har ett fuktmagasin i marken innan du sår. Efter sådden kommer du främst att vattna ytan!

I växthus/odlingstunnlar är jorden alltid torr vid den här tiden och man kan behöva göra djupa fåror som man fyller med vatten  som långsamt får sjunka in. Kom tillbaka nästa dag och gör samma sak igen. I riktigt torr jord är det nästan som att man få ”gräva ner” vattnet. Sedan behöver ytan torka upp lite så att det går att kratta en såbädd.

Efter en normal sommar och en normal vinter brukar man inte behöva vattna inför sådd på friland, möjligtvis i själva såraden med en finpipig kanna så att fröet direkt får kontakt med fuktig jord. Men förra sommaren var inte normal och inte den här vintern heller. Alltså behöver du försäkra dig om ett fuktmagasin i jorden före sått även på friland i år. Gräv ett hål och kolla hur det står till med fukten 25-30 cm ner i dina odlingsbäddar.

LYCKA TILL med vårbruket, och ta det lugnt!

Hillevi