Allt om tomater med Åke Truedsson

Gamleby folkhögskola bjuder in Åke Truedsson

Tisdagen den 18 augusti 15.30-17.30

Åke Truedsson är en av Sveriges främsta experter på tomater. Själv odlar Åke över 700 tomatsorter och driver sedan många år tillbaka Tomatklubben där medlemmarna får ta del av hans fröer och kunskaper. Föredraget handlar om allt du behöver veta om tomater från historia till bästa odlingstipsen.

Föranmälan krävs eftersom platserna är begränsade. Anmälan görs till HIllevi Eriksson (alltså inte till mig). Ring 0493-13100 eller hillevi.eriksson@gamlebyfolkhogskola.

Trädgårdsvandring i Ingebo

Här kommer en inbjudan från Ingebo Hagar utanför Vimmerby:

Kom och prata odling och kretslopp med oss!

På torsdag 30/7 kl 9.00 arrangerar vi ännu en trädgårdsvandring i Ingebo Hagars visningsträdgård. Kristina Lindelöf, ägare av gården och Helena Styrbjörn, trädgårdsmästare, berättar om och visar runt i odlingarna, förklarar hur vi resonerar och tar oss an alla utmaningar som det innebär att driva trädgården. Vi avslutar rundan med kaffe och bulle.

Anmäl er till Kristina via sms på 070-6583212. Turen tar ca 1,5 h och kostar 150 kr/person inkl. fika.

Vid intresse kan det ordnas fler vandringar framöver. Håll utkik på Ingebo Hagars Facebook-sida för info!

Öppen trädgård och loppis i Lidhem

Tips på sommaraktivitet i odlingens tecken:
Det skulle vara kul att träffa er, som är intresserade i odling, permakultur och omställning. Därför tänkte vi att ha ’öppen trädgård och loppis’ i Lidhem söndagar under sommarlovet mellan 14.00-16.00*.
Vi har ingen avsikt att ha en prydlig besöksträdgård, trädgården speglar vårt sätt att leva, med mycket experiment och organiserat kaos. Vi är med i Odlingsakademiens potatisutmaning, SM i nedbrytning och stödjer initiativ kring lokal matförsörjning. Nyfiken på hur vi gör eller hur det går med nya tunnelväxthuset? Kom gärna förbi en söndag!
Vi säljer kaffe, te, läsk och kaka och mycket gammalt och nytt i vår loppis.
Göra en dagsutflykt? Då är det bra att veta att det börjar en naturslinga i Lidhem, att vi kan tipsa er om korta eller lite längre promenad & cykelturer och att det finns en liten badsjö kring hörnet.
Nyfiken på våra olika växtföljder, ogräs och gödsel strategi, samarbetet med gris, höns, bi och får, sånt som inte är uppenbart när man går omkring, så kan vi ordna en guidad tur om ni vill (vuxna 50:-). Kontakta oss i så fall på 0492-70100 eller trädgård@lidhem.se.

Vi ses! René & Riquette Verschoor

Lidhem 178, Vimmerby (7 km utanför Frödinge)
0492-70100

*OBS Kolla alltsomsker.nu för eventuella ändringar i öppettiderna.

Så var vi med växthus….

Här kommer en hälsning från våra tunnelmottagare i Hult:

Sedan drygt en månad har vi flyttat in i vårt växthus och nu växer det så det knakar….

Det började ju lite trögt eftersom Eksjö kommun kräver bygglov. I och med det så drabbas vi också av strandskyddsbestämmelser eftersom vi bor nära en liten göl (Ägersgölen). Åkern som var tänkt för byggnation låg inom 100 m (har aldrig tänkt på det…. under mina 33 år här eftersom ett berg ligger emellan så att man inte ser gölen från åkern). Men byråkrati och regler är ju….. regler….

Ingen skugga över handläggaren i kommunen, som har försökt hjälpa till på bästa sätt. De har även varit I kontakt med Boverket i frågan men bara fått en “axelryckning” till svar.

Förutsättningarna i Ägersgöl är: ca 270 m höjd, “all” mark lutar, mycket berg i dagen och osorterade moräner med stort inslag av lera och sten. Dvs tufft både att bygga och odla (men väldigt vackert)!

I början av mars var vi tillsammans med Susanne Johansson på en givande studieresa till Gjordnära, där vi också hämtade hem våra växthus.

Efter konsultation med Daniel på Gjordnära, så har vi byggt vårt växthus i lutning i längdled och det funkade ju bra även om det sannolikt är lite svårare rent byggnadstekniskt. Vi har grävt ner plasten på ena långsidan och tyngt ner den med sandsäckar på andra för att alternativt kunna ta av den vintertid. Vi är väldigt glada över skjutdörren på ena gaveln och delad dörr på andra, det har funkat bra så långt och är väldigt funktionellt. Likaså två vädringsluckor med automatöppnare, en i respektive vägg och tak.

Eftersom vi är nybörjare och bor där vi gör, så fick vi “tillverka” en hel del lämplig odlingsjord i år för att komma igång. En gammal traktorburen cementblandare kom till heders och vi har säkert blandat flera kubikmeter jord.

Sedan länge har jag läst om odling i sand och förra året blev vi inspirerade av studiebesök där man använde den metoden. Sagt och gjort så har vi nu också sållat fram lämplig fraktion som vi blandat med gräsklipp – just det! I cementblandaren, vilket funkade superbra.

Vi har velat pröva oss fram och därför inte anlagt så mycket permanenta odlingsbäddar I växthuset I år. Där finns nu 6 st. pallkragar, ca 30 större krukor samt ett antal mindre. Vi gör en “vetenskaplig” test där vi odlar samma tomatsort, paprika och något annat i lika stora krukor, dels med vår blandade jord och dels med sand+gräsklipp. Vad gäller tomat, så leder “sandalternativet” fram till nu – får se vad som komma skall! För oss leder det till att vi funderar på att anlägga bäddar med sand istället för jord till nästa säsong. Någon som har erfarenhet och vill dela med sig av kunskap?

Kom gärna och hälsa på om du/ ni har vägarna förbi!

Hälsningar Anders Åhström, Orawan Wicharapoch och Jenny Agudo Losada

Växtbytardag i Corona-tider

Här kommer en hälsning från odlingsnätverket i Kristdala:

I maj hade odlargruppen i Kristdala en växtbytardag under Corona-förhållanden. På parkeringen bredvid torget i Kristdala verkade det föregå en typ av svarthandel, men det var växtbytardagen i bagageluckeloppis-manér.

Alla hade laddat upp med växter, knölar, krukor eller frö. Det byttes tom ägg från lyckliga lanthöns.

Växterna fanns i bagagerummet, framför bilen eller tom inne i en buss.

Det var smart eftersom vädret visade allt från sol, häftig blåst till ösregn. Men garvade odlare låter sig inte avskräckas av vädret, så det föregick ett livligt växtbyte, självklart med Corona-avstånd.

Med 8 deltagare och 6 bilar fanns det massor med växter: tomater, chili, malvor, buskar, kål, sallat, potatis, kryddörter, diverse blommor, squash mm.

Efter växtbytet hade gruppen fika på torget och diskuterade odling, växter och framtida aktiviteter.

Alla fick med sig nya spännande växter hem och säkert också en del inspiration.

Även under Corona-pandemin går det att träffa sina odlingsvänner med hänsyn till hälsomyndigheternas rekommendationer!

Andelsjordbruk – nya sätt att sälja

Här kommer ett tips på utbildning för dig som driver eller vill starta ett andelsjordbruk:

Vi välkomnar till en digital kurs i att bedriva andelsjordbruk. Är du intresserad av att veta mer om andelsjordbruk som affärsmodell, kanske starta ett eget andelsjordbruk? Även du som redan är igång med ditt andelsjordbruk men vill fördjupa dig mer är välkommen att delta. Kursen är ett samarbete mellan länsstyrelserna i Kronoberg, Halland, Kalmar, Västernorrland, Dalarna, Stockholm och Örebro, Region Jönköping och föreningen Andelsjordbruk Sverige.

Kursen är kostnadsfri och ges via Zoom, kvällstid från 18 augusti. Föreläsare är Maja Söderberg från Tolg. Anmälan senast 12 augusti. Läs mer och anmäl dig på Länsstyrelsen i Kronobergs läns hemsida.

Kurslitteratur är Handbok för andelsjordbruk från Andelsjordbruk Sverige.

Välsignade ogräs!

Ogräsrensning kan vara en njutning, ett nöje och källa till glädje! Det är också trädgårdens kanske mest högkvalificerade syssla.

Härligt saftigt ogräs

Jag jobbar med täckodling som ett sätt att uppgradera den ursprungligen ganska magra och lätta jorden till en mullrik, fuktighetshållande, näringsrik och lättbearbetad odlingsjord. Jag täcker också för att hämma ogräset. För vem vill ligga på knä och rensa ogräs hela sommaren?

Täckodling innebär inte totalt ogräsfritt. Men ogräsrensningen blir så mycket mer tillfredsställande. Så snart det finns gräsklipp täcker jag, även om jag inte hunnit rensa under. Det innebär att många ogräs kvävs. Men några växer igenom täcket och de blir frodiga och saftiga. Det är bra när det gäller målla och våtarv som är utmärkt goda att äta. Det är också bra när det gäller dem som vi inte äter för det är med stor glädje och tillfredsställelse som jag då kan mata mina kompostlimpor! Kompostlimpan som till stor del består av grundämnet kol i form av pinnar och kvistar får nu kväve och alla de andra viktiga näringsämnena som mikroorganismerna behöver för att göra jord av allt.

Bild ovan: Härligt saftigt ogräs att mata mikroorganismerna med. På bilden syns ett ogräs som jag tycker är lite tråkigt, Åkermolken, som inte går att rycka upp ur jorden för hand eftersom rötterna har så bra fäste. Men sedan jag skaffade min japanska trädgårdskniv (Hori hori) är det ett mindre problem (nedan).

hori hori kniv

Samla samla samla organiskt material

Många besökare frågar mig varifrån jag får allt organiskt material till mina kompostlimpor. Ett svar är att jag tar tillvara alla kvistar och grenar när jag beskär buskar och träd, ett annat är att jag har så mycket storvuxet och frodigt ogräs. Att rensa det storvuxna ogräset är en ren fröjd eftersom det är lätt att skörda. Jag skördar ju åt mina kompostlimpor.

Det går att mata en kompostlimpa även när plantorna är på plats.

Bild ovan: Det fiffiga med en kompostlimpa är att det går att odla i den under tiden då komposteringen pågår. Det går också att fortsätta mata den så länge pumporna är små. Den mogna kompostlimpan (efter 2-4 år) är en djup mullig bädd av utmärkt trädgårdsjord.

Vad är det för vackert med svart jord?

Problemet är ett rent estetiskt. Vi har blivit lärda att det är vackert och framgångsrikt när grönsakerna avtecknar sig mot svart jord. Men sanningen är att bar jord är helt onaturligt. Det är ett sår i naturen. Ett sår som naturen försöker läka. Det vi kallar ogräs är naturens plåster för att skydda jord som av en eller annan anledning blivit bar. Bar jord torkas ut av sol och vind och slammar igen av ett regn. Inget att sträva efter alltså.

Som permakulturister brukar säga: Det är viktigt att det är vackert – men vi kan behöva ändra vår uppfattning angående hur det ser ut när det är vackert.

En annan missuppfattning är att ogräset stjäl näring och därför behöver avlägsnas. I själva verket bidrar varje växt till att höja jordens bördighet.

Godisregn till marklivet

I fotosyntesen fångar växter solenergi och omvandlar den till socker. En stor del av sockret skickar växter ut genom rötterna där de ordnar godisregn åt markmikroorganismerna. Detta gör växterna inte helt osjälviskt. Det är ett helt ekosystem av osynligt små mikroorganismer (och en del synliga markdjur också) som matas. Alla dessa  ägnar sig i sin tur åt att tillgängliggöra näringen som växten behöver genom att sönderdela organiskt och oorganiskt material till just de molekyler som växten efterfrågar och servera dem i rätt doser. I en jord som skonas från spade och fräs finns det kilometervis med mikroskopiskt tunna svamphyfer som till och med hjälper till att transportera näringsämnen och vatten från ena änden av trädgårdslandet till där det behövs bäst. Alla dessa medhjälpare behöver energi och den energin kommer från växternas (även ogräsets) godisregn.

Det viktigaste vi odlare gör är att långsiktigt gynna marklivet som ju står för bördigheten i våra jordar. Därför är ogräset inte bara en resurs när vi rycker upp det och lägger på komposten utan också medan det står och växer. Den näring ogräset tar upp är ju inte till spillo utan kan återföras direkt som täckmaterial. Under tiden har marklivet fått sitt godisregn, vilket det inte hade fått om vi hade hållit jorden bar mellan grönsakerna. Dessutom har ogräsen hindrat jorden från uttorkning.

Se upp med konkurrens och fröspridning

Alla ogräs är alltså inte av ondo. Det vi behöver se upp med är att de inte konkurrerar om utrymme och ljus med våra känsliga grönsaker. Vi behöver rensa vid rätt tidpunkt, innan ogräsen tar för mycket plats – och – innan fröogräsen går i blom. Tajmingen är jätteviktig!!

Bild (ovan): Under vinbärsbuskarna täcker jag med ull som effektivt håller undan kirskålen. Men det går inte att klippa med gräsklipparen ända fram till ullen (förstör gräsklipparen) så det blir en liten rand kirskål som behöver handrensas. På bilden syns hur kirskålen börjar gå i blom. Det är hög tid att riva av plantorna. Kirskål är inget en vill fröföröka i trädgården. Däremot är bladmassan mumma för komposten!

Ätliga ogräs

Det allra roligaste med ogräsrensningen är att jag över tid själv kan styra vilka ogräs jag har. Eftersom jag älskar målla brukar jag alltid låta några svinmållor stå kvar och sprida sitt frö. Likaså gör jag med trädgårdsmålla. Ser den inte läcker ut?

Vi skördar enorma mängder trädgårdsmålla, äter och fryser in under hela våren och försommaren.

Bild (ovan): Så här såg det ut när jag hade ”rensat ogräs” igår. Målla smakar, och kan användas som, spenat. Skillnaden är att den odlar sig själv. Det är bara att skörda! Det är gratismat som växter på gratismark, mark som jag ännu inte hunnit så eller plantera på, eller marken mellan plantor som ännu är små.

Känn dina vänner

Jag kan omöjligt låta någon annan rensa ogräs hos mig. Det är nämligen inte bara mållan jag låter självså sig. Vid gårdagens rensning hittade jag självsådda plantor av Mariatistel, Koriander, Dill, Vintersallat, Vinterportulak, Ringblommor, Purpurklätt, Vallmo, Gurkört, Sparris, Persilja, Mangold och Sallat. Det gäller att känna igen sina vänner även när de är små så att de självsådda kan få stå kvar eller flyttas till ett annat ställe ifall de står i vägen.

Genom att i ogräsröran känna igen de små vallmoplantorna som självsått sig kan jag själv bestämma var de får stå kvar. På det här sättet behöver jag inte pilla med att driva upp en massa blommor utan jag låter dem komma själva istället. Vi får en mångfaldig trädgård som också gynnar en mångfald av pollinerande insekter.

 

Växter som odlar sig själva

Många växter verkar blir bäst när de får så sig själva. Vintersallat är nästan omöjlig att odla från frö men genom att låta några plantor gå i blom och sprida sina frön kan en skörda sallat lite varstans under hela vårvintern. Samma sak gäller vinterportulak.

Bild nedan: Gurkörten fyller upp utrymmet mellan sparrisen väl. Men nu blir de till härliga gröna smoothies för att bereda plats till annat.

I växthuset tillåter jag bladamaranten att fröså sig själv. Så här ser det ut just nu:

Bild (ovan): Det är hög tid att rensa/skörda för amaranten har börjat konkurrera lite väl mycket med bönorna om utrymme och ljus. Amarant är en extremt näringsrik bladgrönsak som vi hittills har använt som rött pynt i sallader eller blandat in i en wook. Men nu när det är så gott om dem (eftersom de har börjat odla sig själva) har vi också kommit på att blanda in förvällda blad i färsen till bönbiffar. Biffarna blir härligt röda och laddade med nyttigheter.

Ett sätt att kontrollera ogräs är alltså att styra vilka ogräs vi vill ha. Något behöver ju fylla ut utrymmet mellan grönsakerna för att inte jorden ska vara bar. Det kan vara något som är ätligt och eller vackert!

Inbjudan till meditation

Att rensa känns absolut meningsfullt när ogräset är ätligt. Men framför allt är det ett härligt meditativt arbete. Till skillnad från sådd och plantering som jag tycker alltid innebär en viss anspänning (det gäller att allt hamnar rätt) så är rensning rena meditationen, det kräver närvaro och koncentration, men en avslappnad sådan.

Till slut täcks allt med färskt gräsklipp och det känns som att bädda om sina bäbisar. Dagen är fullbordad!

Bild (ovan): Några självsådda korianderplantor får stå kvar bredvid Schalottenlöken. Till vänster nykupad purjo, gödselvattnad och täckt med gräsklipp.

P.S. För dig som inte blev inspirerad av min ogräseufori rekommenderar jag Richard Perkins lovsång till den ogräsfria trädgården som i mina ögon blir lite väl steril, men jag kan absolut förstå poängen när vi talar om kommersiell skala: (https://www.youtube.com/watch?v=u79tiVcj8bY)

Jag önskar dig en glädjefull samvaro med allt som grönskar!

 

Nya ögon i din trädgård?

Skulle du vilja att bolla med någon om hur du ska starta eller utveckla din trädgård? Någon som kan se trädgården med nya ögon och komma med tips och idéer? 

Nu erbjuder Odlingsakademien ett antal kostnadsfria trädgårdsbesök under sommaren och hösten. Ansök genom att maila odlingsakademien@alhembygd.se. Berätta lite om din trädgård och vad du vill ha ut av besöket, var du bor och ungefär när det skulle passa dig bäst att få besök. Alla är välkomna att söka oavsett skala på odlandet, men vi prioriterar boende i Astrid Lindgrens hembygds område och siktar på att få till en geografisk spridning och innehållsmässig variation. Vi kommer såklart anpassa besöket efter riktlinjerna för Corona.

Jag som kommer till dig heter Helena Styrbjörn och är projektsamordnade i Odlingsakademien. Jag har odlat grönsaker för eget bruk i drygt 10 år på min lilla gård utanför Vimmerby och har hunnit med att prova flera olika odlingstekniker. Under åren har jag gått några utbildningar, bland annat Odla till försäljning och en kortare kurs i Trädgårdsdesign, samt läst och lärt en del på egen hand. Först och främst kommer jag försöka fungera som ett bollplank för dig och dina idéer och behov, utifrån just din trädgård.

Efter besöker kommer jag skriva ett inlägg på bloggen om vårt möte, med foton från trädgården. Inlägget kan komma att få olika karaktär beroende på hur du odlar idag och vad vi pratar om.

Jag hoppas vi ses! Välkommen med din ansökan! /Helena

Tips – lantbruk, mångfald och klimat

I våra trädgårdar kan vi binda kol genom att till exempel odla perenner och tillföra organiskt material i jorden. Här finns ett klipp där en liknande strategi används i ett mer traditionellt jordbruk, med syfte att vara klimatpositiv och binda koldioxid ur atmosfären. Klimatbonde låter väl som ett spännande yrke?!

Det finns även ett upprop på gång som handlar om att värna mindre lantbruk och matföretag för den biologiska mångfaldens skull och för att minska vår sårbarhet. Det finns under namnet Stor nog på Facebook. Ett intressant debattinlägg i ämnet finns här och detta pågår till 30 juni.

Hör gärna av dig på odlingsakademien@alhembygd.se om du har fler tips om intressanta saker på gång!

Sälja grönsaker

Förra året hade Odlingsakademien en föreläsning med Per Nilsson om att sälja sina grönsaker. Nu är det snart åter högsäsong för grönsaksförsäljningen. För att veta vilka regler som gäller kan det vara bra att läsa på lite. Behövs kassaregister? När och var ska man registrera sig? Måste man starta företag för att få sälja? Hushållningssällskapet har bra information angående försäljning i REKO-ringar. Läs mer här! Den informationen är även applicerbar på andra sorters direktförsäljning av grönsaker. Vid försäljning ett fåtal gånger per år krävs inte mycket alls!

REKO är ett smidigt sätt att sälja sina produkter och att köpa lokal mat. Kika på Hushållningssällskapets karta för att hitta närmaste ring!