De fleråriga grönsakernas tid

Det har varit kallt väder men solen värmer ordentligt när den tittar fram. Idag krattade jag bort täckmaterialet kring sparrisen och la en fiberduk över för att jorden där ska värmas upp snabbare. Annars kan täckmaterialet hålla kvar kylan i jorden.

Vitlöken tittar redan upp. Den klarar av att ta sig upp genom ensilaget som jag täckte med efter sättningen på hösten. Nu behöver den vatten och näring (guldvatten 1+8)!

Så glädjande med de fleråriga grönsakerna som ger skörd så tidigt på våren. Här kommer rankspenaten. Även den mår bra av vatten så här års.

De övervintrade palsternackorna är godare än de som legat i jordkällaren. Blasten går också att äta.

Vintersallaten och piplöken går redan att skörda. Även den mår bra av dagens regnblandade snö.

De övervintrade svartrötterna blir försommarens delikatess. Bladen går att äta i sallad men jag låter dem sitta kvar för att låta rötterna växa sig större till skörden i början av juni då bönorna ska planteras i deras ställe.

Penningörten använder vi redan i sallader tillsammans med ärtskott, solrosskott och mikrogrönt av kålväxter som växer på fönsterbänken.

Det är nog också dags för årets första nässeljakt…

Odla till försäljning – boksläpp

Boken ”Odla till försäljning” kommer ut i ny omarbetad upplaga. Samtidigt kommer Del 2 ”Våra bästa grönsaker” och ett häfte om Säsongsförlängning. Helena von Bothmer leder ett samtal på zoom med författarna Sanna Mattson Ringqvist, Jonas Ringqvist och Ylva Lundin nu på måndag klockan 19.00

Alla tre böckerna är skrivna för dig som odlar grönsaker till försäljning. Böckerna går redan nu att beställa från https://widget.publit.com/odla-till-forsaljning_3339/page/1 och kommer inom kort även att gå att beställa från de vanliga online-bokhandlarna.

Länk till seminariet på zoom: https://us02web.zoom.us/j/88592968228…

De första fröerna i all enkelhet…

Groddar och mikrogrönt på köksbänken väcker de gröna fingrarna till liv och längtan efter vitaminer och klorofyll.

Nu börjar också småblads-odlingen i drivbänken bli grön. Salladssenapen har kommit fortast och tätast (Southern Gigant Curled).

Det går åt mycket fröer till mikrogrönt och småblad. Bra att de går att odla fram hemma. Kålfröer håller sig i många år och när en väl sparar plantorna till att sätta frö blir det massor. Jag silar fröerna och använder andrasorteringen (de minsta) till mikro och småblad.

Här har småbladslådorna sällskap med sticklingar av sex olika sorters Bärtry, två sibiriska (Leninggrads jätte, Vostorg, och fyra canadensiska (Borealis, Aurora, Honey Bee och Tundra). Sommarsticklingarna i fjol tog sig inte så nu satsar jag på vintersticklingar istället och hoppas på bättre tur. Om en och en halv månad kommer bänken vara proppfull med småplantor…

Så skönt det var i helgen att stänga ute nordanvinden och i växthuset så de köldtåliga bladgrönsakerna. Soliga dagar blir det rejält varmt därinne så jag tror på en snabb groning nu när jorden hunnit bli varm.

Jag sådde med 33 cm mellan varje rad och mellan de raderna ytterligare en rad av rädisa. När rädisorna är uppätna planteras tomaterna i mellanrummet och då kan sallad, spenat, ruccola, salladssenap och namenia fortfarande skördas ett tag innan tomaterna behöver hela utrymmet.

Tomaterna ja, de såddes förra helgen i micro-kuber och nu är det dags att sätta om dem.

Mer om kuber och kubmakare i kommande inlägg. Nu är våren här!!

…än så sova björk å ljung…

Fettisdagsbullar i december, julskyltning i oktober… Är den som sår sina tomater i december med massor av konstljus i en källare den mest hängivna odlaren? Vad är det i vår bråttomkultur som gör att allt ska påbörjas så tidigt?

Nej den där hetsen är inget för mig. Jag älskar december och januari då trädgården ligger i dvala och jag själv kan rikta min uppmärksamhet mer inåt, något som naturens stillhet verkligen inbjuder till. Tids nog kommer april, maj och juni då småplantorna inte får försummas en enda dag, då marken behöver beredas och ogräset hållas undan och då några veckors försening kan innebära ett stort tapp. Våren har sin tjusning med all sin intensitet. Men först en ordentlig vintervila.

Det vanligaste nybörjarmisstaget i odling, vet ni vad det är? Jo, det är att förgro för många plantor och för tidigt. Vad händer då? Jo om vi inte har ett perfekt ställe (vem har det?) blir plantorna långa, gängliga och bleka (normalt sett är det för varmt och för mörkt i våra bostäder för småplantor). Men även om du har en lagom sval källare eller garage som du proppat fullt med konstljus uppstår ett annat problem. En planta som står för länge i sin kruka tappar växtfart!

Med för många plantor blir det svårt att få plats om alla ska planteras om många gånger till större krukor. Risken är också att du själv är uttröttad redan innan den stora planteringssäsongen kommit igång. Tänk på att dina krafter ska räcka ända fram till skörden och att skörden kan pågå ända in i december om du planerar din odling väl.

Nästa gång du märker att du är på vippen att låta dig stressas av dina facebook-kompisar eller veckotidningarnas reportage om tidig sådd tänk på detta:

En planta som sluppit stå och stampa i en kruka onödigt länge etablerar sig snabbare när den väl kommer på plats i trädgården eller i växthuset. Plantan som sås i slutet av mars kommer i många fall växa om den som såddes i januari eftersom den senare sådda plantan får kortare tid i kruka, aldrig bromsats i sin tillväxt och snabbt får tillräckligt med solljus.

Åke Truedsson som håller en genbank på 800 tomatsorter som man kan få del av genom att gå med i hans tomatklubb , ja ni förstår, han vet en del om tomater. Han rekommenderar såtid 20/3-5/4 för tomater som sedan ska växa utomhus i kruka och 10/3-20/3 för tomater som ska växa i kallväxthus. Bara om tomaternas slutliga placering är ett uppvärmt växthus (hur försvarbart är det ur energisynpunkt?) finns det anledning att så dem 25/2-15/3, enligt Åke som bor i Skåne.

Vad jag förstår betyder det här att det är lugnt att ägna sig åt vintersporter och meditation, garderobsstädning och videokonferenser ett tag till. Sov du lilla videung!

Drömmen om en fortsättning…

Projekttiden är slut och Odlingsakademiens mål kring kurser, kunskapsspridning, nätverk och odlingstunnlar har uppfyllts. Odlingsintresset spirar och Odlingsakademien lever vidare som ett nätverk med bloggen och facebookgruppen Odling som livsstil som gemensam knutpunkt.

Men givetvis vill vi fortsätta att utveckla det som vi lagt grunden för i projektet. Med klimatkrisen som kommer allt närmare och en besöksnäring som drabbats svårt av pandemin har vi tittat på hur vi skulle kunna påskynda Odlingsakademiens långsiktiga mål: ”att öka medvetenheten om hållbarhetsbegreppet och bidra till en mer resilient Astrid Lindgrens hembygd och samtidigt öka livsmedelsproduktionen och skapa fler arbetstillfällen inom de gröna näringarna”.

Till detta finns ännu inga medel avsatta. Men att drömma kostar ingenting…

För att den lokala maten ska räcka till fler behövs, förutom den växande skaran självhushållsodlare också fler kommersiella odlare. Genom att erbjuda kurser, stöd och vägledning utifrån odlarnas behov skulle Odlingsakademien i nästa steg vilja hjälpa och stötta den som vill välja odling som yrke. Samtidigt ser vi möjligheter att verka för gröna besöksmål och stötta boendeanläggningar, kaféer, butiker och andra verksamheter som vill utveckla verksamheten med odlingar.  

Satsningen skulle leda till mer brukad mark, fler upplevelser för besökaren och ökad kunskap hos konsumenten. Samtidigt skulle den bidra till en bättre beredskap inför kommande kriser. Genom att tråckla ihop odling med upplevelser och entreprenörskap är målbilden att skapa ett ”österlenskt” smörgåsbord. En bygd där det i varje vägkorsning och efter varje backkrön väntar äventyr i ett småländskt landskap som myllrar av gårdsbutiker, andelsjordbruk, tillsammansodlingar, kultur och natur. I städerna väntar öppna trädgårdar, stadsodlingar och restauranger där lokala produkter skapar grunden för kulinariska upplevelser. I mötet får entreprenören/odlaren tillfälle att utbilda konsumenten i hur mycket tid, kunskap och värde som finns i en nyskördad grönsak.

Astrid Lindgrens hembygd skulle kunna bli en plats som i goda tider lockar stora mängder besökare till gröna besöksmål och i svåra tider kan försörja lokalbefolkning med livsmedel.

Astrid Lindgren har i sina berättelser skildrat den småländska maten med kärlek och vördnad. Hon förmedlade vad mat kostar i arbete. På den småländska landsbygden, med skogar, åkrar, ängar och glittrande sjöar, finns förutsättningar att både odla råvarorna och skapa de upplevelser som skildras i hennes böcker.

Detta är en del av den dröm som vi i projektgruppen nu lever med – och vi håller ögon och öron öppna för nya möjligheter i nya projekt. När det kan bli aktuellt att genomföra vet vi inte i nuläget. Men när det blir dags lovar vi att du och alla andra i Odlingsakademien blir de första som får veta.

Tills dess möts vi alla på bloggen, i facebookgruppen eller kanske på någon aktivitet fysisk eller digital. Framför allt fortsätter vi att odla! Hör du talas om något som kan intressera oss andra i nätverket? Skicka underlag för blogginlägg till Hillevi Helmfrid Hillevi Helmfrid hupp@hillevihelmfrid.com eller publicera i facebookgruppen Odling som livsstil.

Vi önskar er alla en fin fjärde advent och riktigt God jul & Gott nytt år!

Kristina Lindelöf och Carina Engqvist
Astrid Lindgrens Hembygd

Från frö till folkrörelse

Parallellt med de årslånga kurserna genomfördes en mängd aktiviteter öppna för alla. Med tanke på det stora intresset för kurserna och det faktum att två tredjedelar inte fick någon kursplats var det angeläget att kunna erbjuda en bredd av aktiviteter. Utbudet omfattade kortkurser, studieresor, föreläsningar, studiebesök, trädgårdsvisningar, nätverksträffar, matlagning, skördefest och inspirationsträffar. I princip alla aktiviteter blev fullsatta och mycket uppskattade. Totalt hade träffarna som genomfördes under 2019 långt över 500 deltagare. Samtliga finns dokumenterade här på bloggen, för dig som vill minnas eller kanske missade träffen.

Fullsatt när Farbror Grön föreläste i Frödinge.
Skördefest och matlagning Ingebo Hagar. Film från skördefesten hittar du här.

Många av deltagarna återkom på flera aktiviteter och Odlingsakademien blev snabbt ett forum att träffa likasinnade i sitt närområde. Planen var att bygga vidare på det lokala och genomföra träffar för att stimulera små nätverk i odlarnas absoluta närområde.   

Tyvärr slog pandemin till med full kraft mitt i den planeringen. Allt fick avbokas och vi tackar vår lyckliga stjärna att vi hann genomföra så många aktiviteter som vi gjorde 2019 – och att så många hann möta varandra!

I stället för fysiska träffar blev bloggen plötsligt en viktigare mötesplats än vi kunnat ana när vi startade den. Ett 70-tal inlägg publicerades 2019. De hade drygt 9000 visningar och 5053 unika besökare. Hittills under 2020 har bloggen redan lika måna inlägg och ännu fler besökare och visningar.

Trädgårdsforum finns det många på nätet. Det som utmärker Odling som livsstil är att den i huvudsak vänder sig till det geografiska området och de sex kommunerna i Astrid Lindgrens Hembygd; Nässjö, Eksjö, Vimmerby, Hultsfred, Högsby och Oskarshamn.

Med glädje konstaterar vi att flera lokala nätverk kring odling har startats i spåren av Odlingsakademien, någon deltagare har startat egna kurser och många odlar på nya sätt och engagerar sig också mer i hållbarhetsfrågor. Säkert finns det också aktiviteter och processer som vi inte känner till! Vad har Odlingsakademien betytt för dig? Skriv gärna och berätta!

Att fortsätta att stimulera fler lokala nätverk står fortfarande högt upp på vår önskelista, in en framtid efter pandemin. Under rådande restriktioner är bloggen ett sätt att hålla Odlingsakademien vid liv.   

Efter projektets slut hanteras bloggen i huvudsak av Hillevi Helmfrid. Vill du dela med dig av information, evenemang eller annat som är intressant för andra odlare i området? Alla i Odlingsakademiens nätverk kan bidra med inlägg till bloggen! Skicka in text och bild till hupp@hillevihelmfrid.com

Ett annat sätt att mötas, ställa frågor och diskutera odling är facebookgruppen Odling som livsstil, en sluten grupp där du som odlar på naturens villkor i Nordöstra Småland är välkommen att bli medlem.

Vi kan med andra ord fortsätta mötas, inspireras och lära av varandra. Vi kan också drömma om vad vi skulle vilja göra i framtiden. Det berättar vi mer om nästa söndag!

Vi önskar dig en fin tredje advent!

Carina Engqvist och Kristina Lindelöf

Idén om Odlingsakademien

Precis som vi skrev i förra veckans inlägg har Astrid Lindgrens Hembygd i flera programperioder arbetat med hållbarhets- och omställningsfrågor. Flera av oss i styrelsen och tidigare projektledare brann för ämnet men insåg att vi inte lyckats nå ut. Kanske var vi för tidigt ute? Erfarenheten från projektet Framtidsforum blev att ju mer konkreta vi var, desto bättre. Odling visade sig vara den bästa ingången för att prata omställning, kretslopp och vad man som enskild individ kan göra för att påverka de stora frågorna i det lilla.

Skogträdgårdskurs i Högsby 9 september 2018.

Sensommaren 2018 hamnade Astrid Lindgrens Hembygds styrelseledamöter Carina Engqvist och Kristina Lindelöf av en slump på samma kurs som tidigare projektledare Hillevi Helmfrid. Ämnet för dagen var skogsträdgårdsodling och kursledare var Philip Weiss. I bilen på vägen hem föddes en idé som efter ett intensivt processande ledde fram till projektet Odlingsakademien.

Tanken var att ta vara på all den kunskap som finns – i form av erfarna odlare/kursledare, inhyrda föreläsare samt studie- och gårdsbesök – för att ge den till människor i området och inspirera dem att sprida kunskapen vidare. På lång sikt skulle ett sådant projekt kunna bidra till ett mer resilient samhälle, där människor har kunskap, förutsättningar och vilja att producera mer grönsaker lokalt.

Tidig höst 2018 gjordes ett par mindre undersökningar för intresset av odlingskurser. Projektet prioriterades som ett LAG-ägt projekt i Astrid Lindgrens Hembygd och startade i december samma år. Tre kursledare knöts till projektet: Ola Johansson, Mariannelund, Eva Ekenberg, Eksjö och Hillevi Helmfrid, Vimmerby. Helena Styrbjörn anställdes som projektsamordnaren och blev bland annat ansvarig för bloggen. Carina Enggvist och Kristina Lindelöf blev styrelsens representanter och deltog även med planering och genomförande.

Tre kurser togs fram:  
Odlingskurs Skapa din egen nyttoträdgård
Odlingskurs Odling som livsstil
Odlingskurs Hållbar trädgårdsodling

Kurserna hade olika inriktning, utformning och ambitionsnivå. Den mesta avancerade omfattade hemuppgifter och motsvarande 20 procent studietakt. Alla tre kurserna följde odlingsåret och hade ungefär en träff per månad.

Bild från presskonferens vid Ingebo Hagar. Hillevi Helmfrid, Eva Ekenberg, Kristina Lindelöf, Ola Johansson och Helena Styrbjörn. Foto: Magnus Strömsten

I samband med första presskonferensen på Ingebo Hagar gjordes en utlysning av kurserna. Intresset var långt över förväntan! Ett 100-tal personer skickade in ansökan! Vi förstod att tiden var mogen och att invånarna i Astrid Lindgrens Hembygd längtade efter mer kunskap om odling.

Odlingsakademien var född.

I oktober 2019 gjordes ytterligare en utlysning, den här gången fanns tio odlingstunnlar i potten. 26 ansökningar inkom och 10 mottagare valdes ut, efter kriterierna kompetens, nytta för området, möjligheter att skapa arbetstillfällen och geografisk spridning. Under våren 2020 byggdes samtliga tunnlar upp och flera av mottagarna har delat med sig av sina erfarenheter här på bloggen.

Inspirationsträff hos Hillevi Helmfrid inför utlysningen av tunnlar.

Nästa söndag söndag fortsätter berättelsen om Odlingsakademien!

Vad har Odlingsakademien betytt för dig? Kommentera gärna nedan eller skicka ett mejl till odlingsakademien@alhembygd.se
Dina erfarenheter av projektet är värdefulla både för vår utvärdering och våra möjligheter att arbeta vidare med odling i vår område i framtiden.

Vi önskar er en fin andra advent!

Kristina Lindelöf och Carina Engqvist
för styrelsen Astrid Lindgrens Hembygd

Frukten av ett långt hållbarhetsarbete

Projektet Odlingsakademien börjar lida mot sitt slut. I snart två år har vi genom föreningen Astrid Lindgrens Hembygd haft förmånen att jobba med odling som livsstil och hållbarhetsfrågor utifrån ett odlingsperspektiv. Vilken dröm! Och vilken uppslutning! Tack alla ni som varit med oss på resan. En resa som inte på något sätt slutar här, bara för att projektet avslutas vid årsskiftet. Odlingsakademien lever vidare som ett nätverk och blir grunden för fortsättningen… hur den än kommer att se ut.

I fyra inlägg under lika många söndagar i december vill vi berätta och summera hur Odlingsakademien vuxit fram, genomförts och utvecklats. Vi börjar med en historisk återkoppling:

Astrid Lindgrens Hembygd har arbetat med hållbarhetsfrågor i 20 år. Redan 1998 startade föreningen Smålandskorgen, med målet att främja en lokal marknad för jordbruks- och trädgårdsprodukter.

Många års strävanden i att stimulera lokala producenter och underlätta mötet och förståelsen mellan konsument och producent ledde bl.a fram till att föreningen Bondens Torg bildades. Medlemmarna i Bondens Torg arbetar framgångsrikt med lokal produktion och deras produkter återfinns i gårdsbutiker, på torg och marknader. Astrid Lindgrens Hembygd har också bidragit till att offentliga kök ökat sina inköp av lokala livsmedel.

Marknadsbilder Bondens Torg

Under förra programperioden drev Astrid Lindgrens Hembygd omställningsprojektet Framtidsforum. En förståelse för resiliensbegreppet växte fram genom aktiviteter, utbildningar och nätverksarbete.

En av de viktigaste erfarenheterna från Framtidsforum var att odlingsrelaterade aktiviteter är en bra ingång för att prata hållbarhet och omställning.  Med allt ovanstående som bakgrund skapade Astrid Lindgrens Hembygd inför 2019 projektet Odlingsakademien – odling som livsstil som framgångsrikt spridit kunskap om odling på naturens villkor. 

Nästa söndag söndag fortsätter berättelsen om Odlingsakademien!

Vad har Odlingsakademien betytt för dig? Kommentera gärna nedan eller skicka ett mejl till odlingsakademien@alhembygd.se
Dina erfarenheter av projektet är värdefulla både för vår utvärdering och våra möjligheter att arbeta vidare med odling i vår område i framtiden.

Vi önskar er en fin första advent!

Kristina Lindelöf och Carina Engqvist
för styrelsen Astrid Lindgrens Hembygd

Anmälan öppnar för nya kurser

Kursen Odling som livsstil ges även nästa år via Gamleby Folkhögskola. Kursen löper över ett år på 20% studietakt. Anmälan öppnar den 6 november kl 12.00. Läs mer och anmäl dig här:

https://gamlebyfolkhogskola.se/kurser-och-utbildningar/distanskurser/odling-som-livsstil-1/

För dig som redan gått Odling som livsstil I finns fler alternativ:

Odling som livsstil II – en ettårskurs där vi arbetar projektbaserat och djupdyker i teman som deltagarna själva väljer. En spännande kurs som varje år har nytt innehåll. Läs mer här:

https://gamlebyfolkhogskola.se/kurser-och-utbildningar/distanskurser/odling-som-livsstil-2/

Odling som livsstil – Helgintensiv. I två dagar, 30 och 31 januari, djupdyker vi i teman som: den levande jorden, fröer och fröodling, omställning genom odling, tillsammans och ringar på vattnet. Kursen är öppen för alla som gått grundkursen och utgör samtidigt första delen av Odling som livsstil II. Perfekt för dig som gått grundkursen för några år sedan och vill ha påfyllning men inte är redo att gå hela fortsättningskursen. Läs mer här:

https://gamlebyfolkhogskola.se/kurser-och-utbildningar/kortkurser/odling-som-livsstil-helgintensiv/

Jag vill också påminna om Facebookgruppen Odling som livsstil där vi hjälper varandra med odlingsfrågor och förmedlar sådant som plantor, fröer, täckmaterial mm.

Varmt välkommen!

Hillevi


Rapport från en potatisutmanare

Potatisen! Jag tänker idag på denna välsignade knöl i våra grönsaksland som tillbads med en egen potatisgud för 10 000 år sedan i Anderna där 4000 sorter lär ha växt vilt runt Titicacasjön. De Spanska erövrarna på 1500-talet tog den sedan med sig tillbaka till Spanien, men där fick den ingen smekmånad. Den ansågs länge som oätlig då den katolska kyrkan fann att den inte stod omnämnd i bibeln. Dessutom växte den ju inte från ett frö utan från knölar i mörkret och ansågs därför som ond och orsak till både spetälska, syfilis och tuberkulos. Den beskylldes också för att orsaka en otyglad sexualdrift! (är det någonting som ni andra har märkt av?).
Men sakteliga spreds den i Europa och kom till Sverige på 1600-talet. Först hundra år senare – när man hade lärt sig att göra brännvin av den – ökade dess popularitet. Och man insåg så småningom att den även gick att äta. Jordpäronet, som den då kallades, fick sitt genombrott i vårt land efter den stora svälten i början av 1770-talet då omkring 100 000 människor svalt ihjäl. Därefter kom den att lindra kommande missväxtår och svält då den är både näringsrik och ger stor avkastning jämfört med andra grödor. Lättodlad var den också, den behövde varken tröskas, torkas eller malas.
Hur gick det då med denna vackra knöl hos mig i Gårdspånga, Locknevi? Jag satte nio utsökta exemplar av okända sorter (år av potatisodling har lett till att alla sorter har blandats ihop hos oss men vi bryr oss inte så länge som vi blir mätta) i en ram på 60 x 60 cm. Varvade med jord, gräs och fårull allteftersom blasten växte. Allting såg strålande ut med fin stolt blast som sköt upp mot himmelen och vittnade om en självklar seger i tävlingen.
Jag sneglade ibland på grannens (Hillevi) potatis-torn och förundrades av att hennes blast faktiskt var ännu större än mina… Derbyn ni vet – de är ju alltid de största och tuffaste kamperna. Och vi är båda två obotliga vinnarskallar! Jag ska erkänna att hennes blast ingav en viss oro men den gick över i samma stund som jag insåg att hon måste ha använt sig av konstgödsel och säkerligen kommer att bli diskvalificerad.
Sedan kom den ödesmättade dagen i augusti då jag av misstag la på ett för tjock lager av nyklippt gräs på mina potatisar… Dagen efter var all blast död. Jag misstänkte naturligtvis ett sabotage och blickarna riktades tvärs över gatan… Där vajade Hillevis blast nu ännu stoltare och högre än vanligt, ja liksom på ett uppkäftigt och retligt sätt! – ett tydligt tecken på att någonting mycket skumt varit i görningen.
Men men… Efter mycket ingående detektivarbete har jag och polismyndigheten tyvärr inte kommit vidare på detta spår. Så den officiella förklaringen får väl bli detta med gräsklippet. Det bildas ju en hel del värme i gräsklipp som ni vet. Man ska inte lägga för tjocka lager.
Den 1 oktober tog jag så upp mina stackars knölar som lidit sig genom tillvaron utan blast i över en månad. Jag skulle inte ha velat vara i deras kläder. Grannarna samlades. Hillevi var på bästa humör… Självsäker som aldrig förr. Ja, nästan lite skadeglad. Det blev 3 kilo. Omräknat till en kvadratmeter blev min blygsamma skörd således 8.3 kg. Motvilligt får jag väl erkänna mig besegrad. Denna gång. (Hade jag inte utsatts för ett sabotage hade ni fått se på andra bullar. 83 kg?).
Livet går vidare.
Varma och knöliga hälsningar från Krister Segergren, en av de magraste knölarna i Gårdspånga