Träffa omställare från hela landet

Den 25-26 november är det nationell Omställningskonferens, denna gång i Järna.

Ett av många viktiga teman är Matvärn och lokal resiliens. Överallt i vårt långa land funderar människor på hur vi kan minska vår sårbarhet och går från ord till handling genom att odla mer själv och tillsammans med andra. Här kan vi lära och inspireraras av varandra!

Möt även författarna till tre viktiga böcker som kommit ut nyligen:

  • Framtidens by, Thorsten Laxvik (Om landsbygdens  roll i en hållbar, rättvis och meningsfull värld)
  • Naturlagen, Pella Thiel (Om en ny juridik som erkänner att naturen har rättigheter)
  • Meningen med landet – Min väg till ett jordat liv, David Jonstad (Hur gick det för Stockholsjournalisten som efter att ha skrivit två böcker om kollaps flyttade till landet för att leva mer hållbart?)

Läs hela programmet och inbjudan här: https://www.facebook.com/events/3385586185100034

Hoppas vi ses!

Hillevi

 

Kurser i Odlingsakademien 2.0

Under 2022 har Odlingsakademien genomfört 3 kvällskurser i odling. Helena Styrbjörn har varit kursledare på en kurs i Vimmerby och en i Målilla-Kristdala och Eva Ekenberg har lett en kurs i Eksjö. Varje kurs har varit på 8-9 träffar, med 10-11 kursdeltagare var. Kurserna har varit upplagda lite olika men de har alla berört ämnen som permakultur, jord, näring, kompostering och täckodling, samt att förvara, förädla och ta egna fröer.

Hillevi Helmfrid har också lett en kursen Odlingsambassadörer med 8 deltagare och hittills 5 träffar. Kursen har kretsat kring omställning, resiliens, värderingar och utmaningar, med fokus på hur vi som odlare ska kunna bidra till ett mer hållbart samhälle.

Tack alla kursdeltagare för att ni har varit med oss under året!

Bin

Onsdagen den 26 oktober samlades ett 30-tal intresserade i Lundstorps hembygdsgård för att höra Lars Johansson från Skogens honung berätta om bin. Kvällen var ett samarbete mellan Odlingsakademien, Lundstorps hembygdsgård med gruppen Odling för alla samt Studiefrämjandet i Eksjö och startade med gott fika med honungstema. Det fanns även möjlighet att provsmaka och köpa olika sorters honung. Det som i den vanliga handeln bara är ”honung” kan hos en biodlare vara en väldigt varierad produkt, beroende på vilka blommor bina har besökt och när honungen har skattats ur kupan.

Lars berättade om biodlingens historia och hur ett bisamhälle är uppbyggt och fungerar. Människan har levt med bin i minst 5-6000 år och bin är så bra på att konservera sin mat att man har funnit fullt ätbar honung i pyramiderna! Bäst-före-datumen på dagens honungsburkar har ingen grund i honungens verkliga hållbarhet.

Ett bisamhälle är en superorganism med en äggläggande drottning, en stor mängd kvinnliga arbetarbin och sommartid även några manliga drönare vars enda uppgift är att para sig med drottningen. Arbetarbina gör karriär under sin levnad genom att de börjar med att städa kupan och sedan avancerar sig uppåt tills de blir flygbin som samlar nektar och pollen för att äta direkt och för att göra honung och bibröd. Som en superorganism är de mindre sårbara för omgivningens variationer än tex solitära bin.

Bin kommunicerar med varandra på olika sätt, tex kan de genom en speciell sort dans lämna information om var det finns gott om blommor att samla nektar ifrån. Man har även funnit att det är arbetarbina som tar beslut om när det är dags att svärma, att dela samhället, inte drottningen som man tidigare trott och att det verkar ske genom en demokratiskt process.

För att främja bin och andra pollinerare är det bra att ha en mångfald i sin trädgård med mycket frukt, bär och kryddväxter. Låt gärna maskrosorna vara kvar i gräsmattan, som annars lätt blir som en öken för ett hungrigt bi. En enda maskros består egentligen av ca 400 blommor och mat behövs hela säsongen.

Tack Lars för en intressant föreläsning om bisamhällets spännande liv!

Nyhetstidning med omställningsperspektiv

Landets Fria är en nyhetstidning med landsbygdsperspektiv som bevakar omställningsrörelsen i Sverige och internationellt och med inspirerande reportage och många goda exempel. Tidningen kommer ut i pappersform 8 ggr per år och digitalt 2 ggr per vecka. I något av kommande nummer blir det ett reportage om Odling som livsstil och en del av det som händer kring odling och omställning här i vår region. Jag (Hillevi) rekommenderar en prenumeration!
Du kan själv bläddra i de två senaste numrena här:
Och vill du prenumerera klickar du här.

Öppnar 1 november

Välkommen med din ansökan till kursen Odling som livsstil

Nytt för 2023 är att kursen ges även på Vimmerby folkhögskola. Samma kurs finns som vanligt även i Gamleby.  Fortsättningskursen ges enbart på Gamleby folkhögskola. Fortsättningskursen är öppen för alla som gått grundkursen med Hillevi, oavsett när och med vilken kursanordnare.

Först till kvarn gäller, ansökan öppnar 1 november.

Läs mer och anmälan nedan:

Vimmerby: https://www.vimmerbyfolkhogskola.se/kurser/odling-som-livsstil-1/

Gamleby: https://gamlebyfolkhogskola.se/kurser-och-utbildningar/distanskurser/odling-som-livsstil-1/

Fortsättningskurs: https://gamlebyfolkhogskola.se/kurser-och-utbildningar/distanskurser/odling-som-livsstil-2/

Hoppas vi ses,

Hillevi

Bin och människor

Honungsbin och människor har en gemensam historia på sisådär 6000 år, men bisamhället är fortfarande lite av ett mysterium för oss. Vilka lärdomar kan vi människor få av binas sätt att leva, och hur samverkar olika sorters bin med våra trädgårdar och odlingar?

Lars Johansson, biodlare sedan 15 år och ägare till Skogens honung, berättar om bisamhället som organism, rollen som pollinerare, biodling, sorthonung – och inte minst om hur allt det där hänger ihop med oss människor.

Välkommen på föreläsning i Lundstorps Hembygdsgård utanför Eksjö onsdagen 26 oktober kl 18.30. Fika med honungstema finns att köpa från kl 18.00 för 50:-. Anmälan senast 19 oktober via mail till odlingsakademien@alhembygd.se

Anmälan innebär godkännande att vi får dela dina kontaktuppgifter via mail till övriga anmälda, samt att använda eventuella bilder som tas under evenemanget i våra sociala kanaler. Information om hur vi behandlar personuppgifter finns på https://www.astridlindgrenshembygd.se/personuppgifter-gdpr/. Meddela oss om du inte godkänner detta.

Återträff Unga odlare

Lördagen den 8 oktober träffades några familjer från Unga odlingsakademien för trädgårdsvisning hos en av deltagarna, Mikaela Linder, utanför Vimmerby. I våras fick några barnfamiljer och unga vuxna en dags kurs i ekologisk odling med Eva Ekenberg, en uppsättning redskap, några fröer, sättpotatis och sättlök, mot att de dokumenterade sina odlingsmödor i sociala kanaler. Nu var det dags för återträff med inspiration från Mikaelas trädgård, fika och odlingssamtal.

Frukt- och bärlunden växer fram mellan stenhällarna.

Mikaela köpte sitt hus med en igenvuxen trädgård för två år sedan. Mycket arbete har gått åt till att röja iordning, ta fram stenhällar och planera strukturen. Flera träd och buskar är redan planterade, grunden till det framtida orangeriet står klart och köksträdgården är i fullt bruk. Framöver finns planer på höns, en damm, bastu och badtunna. Bland annat.

Köksträdgården består till hälften av bäddar med flisgångar emellan, till hälften av ett område med olika slags odlingslådor. Mikaela har odlat potatis, lök, purjolök, morötter, betor, squash, dill, bondbönor, vaxbönor, sockerärtor, majs och mangold. Kålen blev hårt angripen av insekter i somras, men står nu grön och frodig i landet, redo att skördas.

Nu är en stor del av odlingssäsongen slut, men vi hoppas få fortsätta följa odlarna med det sista trädgårdsarbetet för året, eventuell vinterodling och kanske även nästa års odling. Lista på deltagarna finns här.

Akvaponik och biokol

Söndagen den 25 september besökte 12 deltagare Ödevata gårdshotell utanför Emmaboda. Gården har en spännande historia som arbetshem under 1920-talet, flyktingförläggning under Andra världskriget och sedan som öppen kriminalvårdsanstalt. Nu drivs den privat med hållbarhet och omställning i fokus, vilket tydligt återspeglas i återbrukshuset med sedumtak, den påbörjade skogsträdgården, det 3 år gamla växthuset ”Framtidens orangeri” med fiskodling och bananträd och inte minst de hängivna ägarna Malin och Magnus som generöst delar med sig av sin kunskap kring bland annat akvaponik och biokol.

Malin berättar om kretsloppet i växthuset

Det stora växthuset rymmer två olika system där vattnet cirkulerar runt från fisktankar till odlingsbäddar med tomater, bananträd mm och sedan tillbaka. Växterna tar hand om näringen och vattnet renas när det rinner igenom odlingsbäddarna. Systemet i sig är enkelt, även om det syns att det ligger mycket kunskap bakom konstruktionen. Växterna växer inte i jord, utan i det ena systemet är de planterade i en grusbädd, i det andra direkt i biokol. Systemet med grus behöver ibland rengöras från slam, vilket inte behövs i systemet med biokol. En biokolsbit är porös så dess yta motsvarar en fotbollsplan för mikroorganismerna att bo på, medan det kompakta gruset bara har sin yttre yta till förfogande. Biokol kan användas på många olika sätt men när det är vatten inblandat, som i akvaponik, behövs stora bitar så det inte sätter igen eller blir för blött. Biokol i större bitar finns att köpa på Spetsamåla gård.

Fisken som odlas är Tilapia. Malin tipsar om att det är en bra självhushållningsfisk om man har ett kallväxthus. Då kan man köpa yngel på våren och föda upp i ett akvaponiksystem under sommaren för att sedan äta upp på hösten. Hon kallar den ”hushållsgris” då den kan leva på matrester. På Ödevata odlar man eget yngel och kan hålla igång odlingen året runt då växthuset värms med egen fjärrvärme. För att få servera fiskarna till sina gäster får de köpt fiskfoder.

Ett år gamla bananträd.

Växthuset är fullt av exotiska växter, många köpta på Jeppa S trädgård i Osby. Bananträden växer fort, på bara ett år når de upp i taket!

I växthuset finns även exempel på hur man kan göra sin egen variant av akvaponikodling hemma i köket. Förutom någon sorts akvarium med fiskar och genomsläppliga lådor med växter behövs en liten pump för att syresätta vattnet . När man börjar odla i biokol kan det vara bra att veta att tar det ett tag innan biokolen koloniseras av mikroorganismer och ”kommer igång”.

Magnus visar en av gårdens grillar, där det både lagas mat och tillverkas biokol.

Biokol kan tillverkas av ved, vass, flis, kottar, halm, trädgårdsris…. Det viktiga är hur det brinner och släcks, så det blir kol istället för aska. Biokolen är som ett hotell för mikroorganismer med alla sina små håligheter, det håller fukt och binder näring. På Ödevata används biokolen som strö och fodertillskott hos hönsen och för att binda näring i komposten. Sedan läggs den laddade biokolen i jorden som jordförbättrare. Biokol har en mängd användningsområden, som rening i avloppssystem, förhindra näringsläckage i jordbruket, förbättra jorden och ge en bättre livsmiljö för olika växter. Läs mer på biokol.org. Vid vanlig eldning släpps det ut koldioxid, medan det vid biokolstillverkning binds koldioxid som man sedan kan lagra i jorden i tusentalsår. Mer om biokol och hur man tillverkar det.

Kontiki, trädgårdsmila, gjord av cortenstål. Det finns inget syretillförsel i botten, utan det brinner när rökgaserna stiger uppåt och möter syret, medan materialet i botten förkolnas. Milan släcks genom att fylla på vatten underifrån. Magnus själv brinner för att sprida kunskaper och färdigheter i att tillverka och använda biokol.

På Ödevata tillverkas biokol på flera olika sätt – genom biokolsgrillar, trädgårdsmilor som även hyrs ut till verksamheter som vill skapa biokol, en ombyggd flispanna och en biokolsugn.

Missa inte länkarna ovan för att läsa mer om biokol. Det är en helt fantastiskt produkt, som även går att tillverka småskaligt hemma, av tex trädgårdsavfall. Här finns fler länkar: Skanska satsar på biokol. The secret of El Dorado. Biokolsprodukter. Lämna gärna fler tips i kommentarsfältet!

Tack för ett inspirerande och lärorikt studiebesök Malin och Magnus!

Permakultur i villaträdgård

Lördagen den 10 september var det dags för den tredje workshopen i permakultur med Riquette Verschoor de Louw. Några av deltagarna deltog för första gången, några hade varit med på en eller båda tidigare tillfällena. Vi började dagen med att gräva upp bomullslapparna vi grävde ner på två ställen i trädgården vid förra träffen i juni. Den ena var nästan helt intakt medan den andra hade börjat brytas ned, vilket visar var det finns mest liv i jorden.

Riquette berättade om tävlingen Gotlands fulaste gräsmatta som genomfördes i somras som en kampanj för att spara vatten och där priset var en trädgårdskonsultation. Frågan var vad deltagarna skulle ha tipsat om ifall det var de som var trädgårdsexperten? Det blev en givande diskussion om klimatförändringar, solidaritet kring vatten och hur naturen påverkas av hetta och torka. Om hur växter, samtidigt som de kräver vatten för att växa, också håller kvar vatten, sänker temperaturen vid markytan och skapar skugga. I ett naturligt system finns det växter på olika höjd, anpassade efter den miljö de växer, som skapar ett kretslopp för vatten och organiskt material och ger livsutrymme för tex insekter och marklevande organismer.

Nästa moment var att följa upp hur Riquettes plan över sin nya trädgård utvecklats och förändrats under sommaren, efter input från deltagarna vid förra träffen, nya observationer och omvärderade prioriteringar. Hon hade skapat en design med skogsträdgårdskanter, häckar och alléer, fruktskog med olika sorters lökar, odlingsyta för grönsaker och blommor, sittplatser och blickfång. Trädgården ska delas in i rum med olika färgteman, anpassade efter olika tider på året och med fokus på tex doft, synintryck eller smak. Skogsträdgårdskanterna ska bestå av träd och buskar i olika nivåer, med örtskikt och marktäckare av blommor och ätbara växter under, i olika gillen med växter som trivs ihop och hjälper varandra. Närmast komposten ska det växa hassel som kan fånga upp näringsläckage och nära hasseln ska det växa fläder som trivs i hasseln sällskap. Mellan fruktträden ska det växa havtorn som genom att vara kvävefixerande skapar näring.

Många plantor väntar på att placeras ut. Genom att dela plantor, ta sticklingar och ta tillvara det som spridit sig själv har Riquette en god grund för sin trädgård.

Efter en god vegetarisk lunch var det dags för praktiskt trädgårdsarbete med att förbereda odlingsytor med olika sorters gröngödsling och plantera fruktträd ihop med rabarber. Flera deltagare uttryckte intresse för att få följa hur trädgården utvecklas över tid. Tack Riquette för en intressant workshop!