Odlingskurser

Under 2022 kommer Odlingsakademien 2.0 genomföra 3 odlingskurser i Astrid Lindgrens Hembygds område. Läs mer om kurserna, kursdatum och hur du ansöker på Astrid Lindgrens Hembygds hemsida. Sista dag för ansökan är 9/1. Glöm inte att berätta lite om dig själv och varför du vill gå kursen. Uppge vilken av kurserna du helst vill gå om du ansöker till flera. Även du som inte har en egen trädgård kan ansöka, kanske kan du odla via en trädgårdsförening eller låna mark av någon annan?

Kursledarna Helena Styrbjörn, Eva Ekenberg och Hillevi Helmfrid

Kurserna utgår alla från odling på naturens villkor, men är upplagda på lite olika vis. Odling som livsstil är den mest omfattande och heltäckande kursen, de andra två är mer som traditionella kvällskurser. Kort om kurserna:

Hållbar trädgårdsodling – för husbehovsodlare och andra kursledare Eva Ekenberg, Eksjö.

En kvällskurs där vi lär oss grunderna i ekologisk odling, träffar likasinnade och upplever glädjen i att odla vår egen mat. Kursen vänder sig till såväl nybörjare som de som odlat tidigare. Vi går igenom odlingsprinciperna för organisk-biologisk odling och låter oss inspireras av permakultur och skogsträdgårdar. I kursen ingår såväl teori som praktik samt studiebesök i några trädgårdar

En hållbar odling och en hållbar odlare kursledare Helena Styrbjörn, Hultsfred/Kristdala.

En kurs för dig som vill börja odla din egen mat på ett hållbart sätt eller utveckla ditt odlande tillsammans med likasinnade. Vi lägger stor vikt vid att utforska odling utifrån de egna förutsättningarna och drömmarna och kommer beröra olika sätt att odla, från den lilla täppan till den större odlingen, från ettåriga grödor till perenner. För att få ut så mycket som möjligt av kursen är det bra om du har tid att lägga på teori och praktik även mellan kurstillfällena.

Odling som livsstil kursledare Hillevi Helmfrid, Vimmerby.
En kurs med 25% studietakt där vi närmar oss odling ur ett helhetsperspektiv för dig som lockas av tanken på att köpa mindre och odla mer, värna om jorden och lära känna likasinnade – oavsett hur mycket eller lite tidigare erfarenhet du har av odling. Kursen ger stor möjlighet till fördjupning och flätar samman fyra teman som löper parallellt över året: Odling, Permakultur, Mat-Hälsa-Miljö och Omställning.

Vi ser fram emot din ansökan! Tipsa gärna vänner och bekanta om kurserna!

Odlingsakademien 2.0

Nu sätter vi spaden i jorden för Odlingsakademien 2.0!

oa logo

foton

Under 2019-2020 var den här bloggen navet i det framgångsrika projektet Odlingsakademien – odling som livsstil som drevs av Astrid Lindgrens Hembygd. Nu är det äntligen dags att spinna vidare på all den kunskap, inspiration och odlingsiver som finns i området! Vi vill ytterligare bygga på och stärka de nätverk och samarbeten som finns, medverka till ännu högre grad av självförsörjning och odlingskunskap, bidra till utvecklad företagsamhet och öka medvetenheten om hur vi på ett konkret sätt kan leva mer hållbart.

Även denna gång är grunden till projektet tre årslånga odlingskurser, förlagda i tre olika kommuner och öppna för deltagare i hela leader-området Nässjö, Eksjö, Vimmerby, Hultsfred, Högsby och del av Oskarshamns kommun. Välkommen med din ansökan till våra odlingskurser senast 9 januari 2022! Se Astrid Lindgrens Hembygds hemsida (www.astridlindgrenshembygd.se/odlingsakademien-2-0/) för mer information om ansökan, kursledare och plats, samt de olika kursernas innehåll och upplägg. 

Kurserna kommer att kompletteras med en mängd aktiviteter, studiebesök, föreläsningar och workshops som är öppna för alla. Dessa tjänster kommer så långt det är möjligt att köpas in av odlare som finns i området och som på odlar på naturens villkor, enligt de principer som Odlingsakademien står för. Är du en av dessa odlare som kan bidra med innehåll för Odlingsakademien 2.0 är du välkommen att kontakta oss för tips, idéer eller frågor! Allt är av intresse oavsett skala och vi hjälps åt att ordna evenemangen. Mer information kommer – håll utkik här på bloggen!

Genom riktade aktiviteter med och för föreningar vill vi utveckla föreningslivet inom gröna näringar, vilket gör att även de som inte har tillgång till egen odlingsmark kan delta i det viktiga arbetet med framtidens livsmedelsförsörjning. Stor kraft kommer att läggas vid att involvera nysvenskar, som också kan bidra med kompletterande kunskap, i aktiviteterna. Riktade workshops genomförs för besöksmål/föreningar och andra verksamheter som vill utveckla odlingar/trädgård/vidareförädling och upplevelser kring mat och odling med ambitionen att skapa fler gröna och hållbara besöksmål i området. Kontakta oss gärna om du känner att det här berör dig på något sätt!

Vi kommer även dela ut ett antal odlingskit till unga familjer som vill komma igång med sitt odlande och dela med sig av sina erfarenheter på sociala medier. Håll utkik här på bloggen om du tror att detta skulle vara något för dig!

Tipsa gärna vänner och bekanta om projektet, kurserna och bloggen! Tillsammans ska vi göra år 2022 till ett riktigt sprakande odlingsår i Astrid Lindgrens Hembygds område!

ritad bild

Kontaktuppgifter finns på denna sida och Astrid Lindgrens Hembygds hemsida. Du kan också skicka mail till odlingsakademien@alhembygd.se

Projektet följer Folkhälsomyndighetens rekommendationer och anpassar innehållet efter rådande omständigheter.

Ge inte upp!

Om dina kålplantor har klarat sig till nu men de är fulla av larver så ge inte upp!

Nu kommer inga fler ägg eftersom fjärilarna har slutat flyga.

Gör så här: Gå igenom plantorna systematiskt. Titta på undersidan av varje blad. Mosa ev äggsamlingar och smålarver med fingrarna. Plocka bort de stora larverna och döda dem på valfritt sätt.

Och nu kommer det: När du besöker kållandet nästa dag kommer du att hitta larver igen. Förtvivla inte! Detta är inga nya larver. Det är bara de du missade förra gången. Det lönar sig att plocka bort dem också. Återkom var och varannan dag och flukta snabbt igenom kålodlingen. Till slut kommer alla att vara borta. Och du kommer att ha tränat upp ögat för vilka blad du behöver vända på. Du känner igen vilken sorts blad fjärilarna väljer att lägga sina ägg under.

Summa summarum: Det är för sent för att ge upp!

 

 

Odla mer baljväxter

I år har jag odlat mer baljväxter än tidigare och det har varit ett gynnsamt år för ärtor och bönor. Mer baljväxter innebär högre självförsörjningsgrad eftersom baljväxter hör till det vi fortfarande köper i affären. Olika sorter ger lång skördeperiod och det blir även mat till vintern i form av torkade spritbönor och gråärtor.

Baljväxter är fulla av nyttigheter, inte bara proteiner, utan också viktiga mineraler och resistent stärkelse som är bra för tarmfloran.

Baljväxterna innehåller också några ämnen som inte är så bra för matsmältningen. Men dessa förstörs vid upphettning. Därför ska man alltid koka ärtor, bönor och bondbönor. Ända undantaget är sockerärtor och helt unga spritärtor. Hos bönor finns inga undantag. Inte heller bondbönor ska ätas råa.

Samtidigt som baljväxterna är goda, mättande och näringsrika är plantorna också också jordförbättrare när de odlas. Inte bara för att de samarbetar med kvävefixerande bakterier som berikar jorden på kväve även till nästkommande gröda, utan även för att baljväxterna stimulerar bildningen av mykorrhiza, långa tunna svamphyfer som kommer att finnas kvar i jorden och hjälpa nästkommande gröda med närings- och vattenförsörjningen i ett symbiotiskt samspel. Denna service får vi under en förutsättning: Att vi inte trasar sönder de osynligt tunna mykorrhiza hyferna med jordbearbetning, t ex vändning av jorden eller – ännu värre – fräsning… (gör inte det!).

Ärtor

Ärtor har odlats i vårt land sedan forntiden. De är anpassade för vårt klimat och kan därför sås tidigt på säsongen. De tål kall jord men det får aldrig fattas vatten.

Sockerärtor

Sockerärtor odlas för sina söta baljors skull. I år har jag odlat tre sorter som mognat efter varandra: Den snabba gula sockerärten Märta som är så lättplockad eftersom färgen avviker från bladverket, den fina ögonsockerärten Boaryd och Lokförare Bergfälts jätteärt som får jättelika baljor som ändå aldrig blir trådiga. Alla dessa är lokala gamla sorter som samlats in genom Fröuppropet där enskilda lämnat in fröer till ärtor som gått i arv i familjen.

Spritärt, Stensärt, Märgärt

Ärtor som odlas för de gröna fröernas skull kallas spritärtor och är det vi köper när vi köper frysta ärtor i affären. Men de hemodlade äldre sorterna är en helt annan smakupplevelse och mättar dessutom bättre!

Ny för i år hos mig är Stensärten Norrhult. Stensärten är en under 1800-talet förädlad variant på spritärten som ger högre plantor och större ärtor. Det specialla med Norrhult är att familjen som odlat den här ärtan är från Södra Vi här utanför Vimmerby och att jag fick fröerna personligen av guld-ärt-prisvinnaren Elsas dotter Wiola som råkade besöka min granne i våras. Jag tackar och bugar! Ärtorna är verkligen odlingsvärda, goda, friska och rikgivande.

 

Sedan flera år tillbaka odlar jag också Märgärten Adelöv. Även denna en gammal sort från Småland som odlas för de omogna fröernas skull. Adelöv har ännu större och väldigt söta ärtor. Baljorna är så välmatade att ärtorna riktigt trängs inne i skidan!

Gråärt, Blåärt

Ett praktiskt sätt att förvara ärtor till vintern är att låta dem mogna helt på plantan och sedan tröska fram de torra ärtorna. Det är så våra gula soppärtor framställs. För hemmaodlaren rekommenderar jag istället de högvuxna sorterna som ger stor skörd på liten yta.

Sedan några år tillbaka odlar jag Biskopens gråärt. En riktigt god gråärt med otroligt koncentrerad och matig konsistens. Gråärt är etremt dryg att göra exempelvis hummus av. Enkelt kokta i saltatat vatten räcker några matskedar på tallriken för att ge protein och härlig mättnadskänsla till vilken vegetarisk tallrik som helst.

Nytt för i år hos mig är den Gotländska Blåärten. Den är en fröjd för ögat med sina blålila baljor. Fröerna är något mindre än hos Biskopens och det återstår att se vad de smakar.

Den Gotländska blåärten mognar

Märta, den gula sockerärten, går också att använda som gråärt. Det har jag inte testat ännu men det är så den har använts historiskt. Fröerna är ganska små, får se hur de smakar.

De olika sätten som ärtor kan ätas på är förlåtande för den som inte hinner skörda allt i sitt optimala stadium. Självklart sparar vi alltid rikligt med baljor att torka på plantan för utsäde. Men om det råkat bli så att även spritärtorna hunnit mogna på busken, mer än vad som behövs som utsäde, så finns ju alltid möjligheten att koka fröerna och betrakta dem som gråärtor!

 

Uppifrån från vänster: Biskopens gråärt, Gotländsk blåärt, Ögonsockerärt Boaryd (obs det stod felaktigt Märta här förut, Fröerna från sockergråärten Märta ser mer ut ungefär som den Gotländska blåärten bara utan den blålila färgen)
Andra raden från vänster: Märgärten Adelöv i moget och omoget stadium
Tredje raden från vänster: Stensärten Norrhult från Södra Vi i moget och omoget stadium

Bönor

Bönorna (undantag bondbönor) härstammar allihop från Sydamerika och har en kort odlingshistoria i vårt land. De är känsligare för kyla och många sorter kräver en längre varm säsong än vad vi har på våra breddgrader. Men det finns också odlingsvärda sorter för oss här i Småland.

Brytbönor – höga och låga

I år odlade jag en supersnabb brytböna, ”Speedy”. Den var ingen delikatess precis men gav färdiga ”Haricot Verts” i växthuset redan innan de andra bönorna ens hade börjat blomma. Självklart var den fortfarande godare än allt som affären erbjuder i bönväg.

Vill man ha en snabb bönsort så får man gå till buskbönorna. De klättrande störönorna kan ge mycket högre skörd per kvadratmeter men kräver mer tid för att utveckla plantan innan den kan börja leverera. Kommer då frosten tidigt så kan man bli utan skörd. Det är en avvägning.

En viktig orsak till att jag ändå väljer störbönor är att det blir så vackert i trädgården med de rums-skapande klätterväxterna. En annan är att de är bekväma att plocka och inte riskerar att mögla en fuktig höst eftersom de hänger luftigt högt över marken.

En pålitlig sort är Blaue Hilde. Den är extremt rikgivande, god, och även ganska grova baljor kan ätas utan att bli trådiga.

Kentucky Wax är en odlingsvärd klättrande vaxböna och Neckarkönigin en dito grön brytböna.

Stjärnan bland mina brytbönor är dock Sigrids böna från Loftahammar. (Det är så roligt med alla dessa lokala anknytningar!). Sigrids böna är grön, kort och lite knölig. Den har lite lägre avkastning än övriga sorter men är den allra godaste!

 

Ju godare grönsaker desto enklare matlagning. Vi behöver inte göra oss till med komplicerade förfaranden i köket. Helt enkelt ångkoka Sigrids böna och servera med lite olja och örtsalt över!

Blomsterbönor, rosenbönor, purpurbönor

I Sverige odlas blomsterbönor, som namnet antyder, mest för blommornas skull. Det är synd för här finns potentiellt mycket mat att hämta. Baljorna, som blir stora, ska skördas unga. Vi skär dem i småbitar och kokar dem i mustiga höstgrytor. I England finns en helt annan tradition att odla dessa för mat och de kallas där för ”runnerbeans”.

I år har jag en ny bekantskap i trädgården. Det är en blomsterböna som jag fått av en barndomsväns mor som fått den av sin engelska svärmor när hon gifte sig på 50-talet. Den har vackra ljusrosa blommor och får bönor som blir stora och gröna men inte lika grova som de sorter jag tidigare odlat. Den ser lovande ut och jag ska nu försöka ta reda på vad sorten kan heta. Jag kan ju eventuellt vara ensam om att odla den här sorten i Sverige….

Runnerbean av okänd - men mycket lovande - sort!

Spritbönor

I mitt växthus klättrar borlottibönor som skapar en djungelliknande atmosfär. De är sena, de första små fruktämnena börjar nu synas och många blommor finns fortfarande kvar. Borlottibönorna kan ätas på tre sätt: 1) hela baljor, 2) spritade färska fröer, 3) spritade torkade fröer, allt kokt förstås. Jag äter inte baljorna, det har vi ju brytbönor för under sommaren. Men när fröerna har bildats i september kokar vi de spritade färska fröerna. Det är en riktig delikatess!! Det vi inte hinner äta under hösten får hänga kvar och torka på plantan. Sedan tröskas bönorna ut och förvaras som torra kokbönor.

Borlottibönorna skapar en djungelkänsla i växthuset och mognar under september månad

Jag har också lågväxande borlottibönor. Användningen är samma men de lågväxande är lite snabbare och klarar sig därför på friland.

Kronan på verket är en svensk spritböna. Den heter Mor Kristins böna. Mor Kristin levde i Kisa- trakten. Så även här har vi en sort anpassad till vårt klimat, vilket bland annat innebär att den är lite snabbare än den italienska borlottin. Mor Kristins böna är god, rikgivande och används på samma sätt som borlottibönorna. Nästa år kanske den ersätter borlottin helt hos oss här, när jag lyckats föröka upp tillräckligt av det utsäde som jag fått från Mor Kristins systers barnbarn!!

Mor Kristins spritböna är en halvhög och rikgivande buskböna anpassad för vårt klimat

Utsäde

En praktisk egenskap är att ärtor och bönor är självbefruktare. Därför är det lätt att ta eget utsäde och på så vis har odlingsvärda sorter förts vidare från generation till generation utan att korsa sig.

Ett undantag här är bondbönan som jag inte pratat något om alls ovan. Bondbönan är ett måste för självförsörjaren. (Se tidigare blogginlägg) Den är en egen art och härstammar inte från Sydamerika som de andra bönorna. Den är heller ingen ärt men har den likheten att den tål kallt klimat och gärna sås tidigt. Bondbönan är till viss del korsbefruktare varför jag bara odlar en enda sort och även ser till att mina grannar odlar samma sort (förser dem med utsäde) för att slippa oönskade korsningar. Genom att selektera på önskade egenskaper kan jag efter bara några år få en stam som är anpassad till den här platsen.

De flesta av de sorter jag nämnt ovan går att få tag på genom att bli medlem i föreningen SESAM, föreningen för fröodling och beskydd av kulturväxter i Sverige.

Vilka är dina favoritsorter när det gäller baljväxter? Skriv gärna i kommentarsfältet eller i FB gruppen Odling som livsstil.

Trädgårdsfest på Gränsö slott 4-5 september!

Jag vill slå ett slag för ett evenemang som ser jättehärligt ut med många möjligheter att inte bara titta och smaka utan även delta, sälja, lära, tävla och ställa ut!

https://www.granso.se/toppmeny/evenemang/traedgaardsfest-paa-graensoe-slott/

Skördemarknad

– våra lokala odlare och gårdsföretag som presenterar och säljer sina produkter. Även koloniföreningar, trädgårdsföreningar och privata entusiaster är välkomna att ställa ut här.

Trädgårdsmässa

en mässdel där företag som säljer produkter för odling, trädgård men också smaskalig tillverkning i musterier, bryggerier, syltning, saftning m m.

Happenings

Pajtävling. Jurybedömd. Baka Tjusts bästa paj. Utmana 2019 års vinnare Julia Henjer.

Största och roligaste grönsak. Ställ ut den största och roligaste grönsaken. Fina priser.

Aktiviteter

Delta i rosvandringar och lär dig mer av rosexperter.

Sortbestämning av äpple. Kom med dina äpplen och möt våra experter.

Plantbytardagar – kom med dina plantor och byt till dig nya.

Workshops och föreläsningar (minst 5 att välja mellan. I Magasinet och i Stallet.)

Gå på tre – betala för 2

Experter och inspiratörer – för dig som vill veta mer och låta dig inspireras. Program kommer.

Mat & Dryck

Lunch i trtädgården, rökeri, spännande matstånd där du kan njuta av  kockarnas bästa rätter baserat på det nyss skördade och lokalt producerade.

OBS! Programmet växer fram och uppdateras kontinuerligt här. Följ oss även på Facebook.

Projektkoordinator: Sanna Bewernick, 0490-82423, sanna@granso.se

Är du odlare, har något att visa eller sälja, med koppling till odling och trädgård, kontakta Sanna. Även privatpersoner kan delta och ställa ut. Gratis för småskaliga aktörer. Ring eller maila oss på

Ta vara på skörden

Vid den här årstiden översvämmas vi odlare ofta av grönsaker som vi inte hinner äta upp i den takt som de mognar. För många av de här sommargodsakerna är fermentering/mjölksyrning ett bra sätt att förlänga glädjen in på vinterhalvåret.

Några av mina favoriter att syra vid den här årstiden är gurkor, brytbönor, mangoldstjälkar och knölfänkål. De kan syras var och en för sig eller så nyttjas utrymmet mellan gurkorna till brytbönor medan mangoldstjälkarna med sin milda krispighet blandas med den smakstarka fänkålen. Det går att experimentera med olika kryddningar allt efter tycke och smak (t ex vitlök, lök, dill, svartvinbärsblad, hallonblad, pepparrot, senapsfrön, dillkronor…). Mjölksyrade gurkor ersätter hos oss de klassiska inlagda med socker och ättika. Mycket nyttigare och enligt mig också godare.

Friheten att blanda och krydda är stor men det är några få saker du behöver veta för att få en lyckad fermentation:

  • Använd glasburkar med ”franska lock” dvs gummiring och klämma så att inget syre kan komma in men den koldioxid som bildas kan komma ut
  • Tillsätt 15 g jodfritt salt per kg burkinnehåll. Enklaste sättet är att först väga burken, sedan fylla den med väl packade grönsaker och väga burken igen. Tillsätt saltet som motsvarar grönsakernas vikt. Vid sidan av blandas 15 g jodfritt salt per liter vatten. Häll på saltlösningen över grönsakerna så att burken är nästan helt full.
  • Låt burken stå mörkt i rumstemperatur ca 10 dagar, helst i en skål eller balja ifall det skulle jäsa över. Obs öppna inte locket! Därefter ställs den kylskåps-eller skafferi-kall för att mogna i smak.
  • Om du syrar hela gurkor, stick hål i dem med en gaffel så att saltlösningen snabbt kan tränga in.

Det här är ingen konservering genom insaltning, för det skulle mycket mer salt behövas. Vad vi gör är att vi genom salt, syrefri miljö och temperatur gynnar goda mjölksyrebildande bakterier. Bakterierna sänker pH i burken vilket gör att grönsakerna konserveras samtidigt som de blir mer hälsosamma än ursprungsråvaran!! Jodfritt salt används eftersom jod är bakteriedödande. Likaså kan kommunalt vatten som behöva kokas först utan lock så att kloret försvinner, som ju också är bakeriedödande.

Något att tänka på är att gurkor helst ska syras nyskördade eftersom de då innehåller mest naturligt socker som bakterierna gillar. Bönor som innehåller lite socker kan syras ihop med lök som innehåller mer. Överhuvudtaget är nyskördade grönsaker att föredra eftersom de goda bakterierna redan finns i många grönsaker i fält, särskilt soliga somrar.

För några år sedan fick jag ett nytt recept på syrade gurkor från en väninna: ”Snabbsyrade gurkor”. Jag var först skeptisk. Jag har ju ingen brådska! Varför ska jag kunna äta mina syrade gurkor efter fem dagar när jag fortfarande har färska gurkor i trädgården? Men det visade sig att den största fördelen med receptet, som ursprungligen kommer från Polen, är att gurkorna blir godare och bättre behåller sin fasta konsistens!

Normalsyrade gurkor till vänster och snabbsyrade till höger.

Det knepiga med receptet är att istället för rumstempererat vatten används kokhett vatten! Hur detta kan fungera begriper jag inte, de nyttiga bakterierna som ska utföra fermenteringen borde egentligen dö av värmeslag. Men faktum är att det fungerar och de hela gurkorna blir jättegoda fermenterade ihop med mycket pepparrot, vitlök och lite svartvinbärsblad. Även om de går att äta efter fem dagar så har de lika lång hållbarhet som annan fermenterad mat, dvs över ett år. Så snabbsyrad gurka är inte bara för den som har bråttom!

Vilka är dina favoriter att syra så här års? Någon som till exempel lyckats bra med squash? Skriv gärna här i kommentarsfältet eller i fb gruppen Odling som livsstil.

Toppar du dina bondbönsplantor?

Frågan kom lägligt. Vitlöksfrästa bondbönsplantstoppar har nämligen stått på menyn här hemma senaste veckan!

Det kan finnas olika skäl till att toppa bondbönsplantorna och just i år har jag toppat av alla dessa skäl!

Dels drabbas bondbönorna ofta av bladlöss just i topparna. Ett sätt att bli av med angreppen är att klippa topparna och kassera dem.

När vi toppar plantan påskyndas mognaden av bönorna. Det innebär att även utan angrepp kan det finnas en poäng att toppa vissa plantor för att få en snabbare mognad medan andra får behålla sina toppar. På så sätt förlängs den totala skördeperioden.

Vad som också händer med en toppad planta är att den blir lite kraftigare i växten. Därför toppar jag företrädesvis de lite tanigare – men friska – plantorna när det är vitlöksfrästa toppar som ska serveras!

Bondönor är en fantastiskt trevlig gröda som ger väldigt mycket mat, inte per kvadratmeter men, per arbetsinsats. Bönorna på bilden arbetar dessutom som ”markberedare” i ett område där vi håller på och bygger upp en liten skogsträdgård som ett sätt att utnyttja utrymmet mellan det som så småningom ska bli stora träd. Den marken har aldrig använts till odling på något medvetet sätt. Den har varit ett övergivet hörn av trädgården under en stor björk som nu är borta och därefter några år med svart plast för att ta död på kirskål. Ingen form av markberedning eller gödsling. Bara ner med fröerna i mitten av april och en vattning i slutet av maj (ja, det kom regn också). Sedan har bönorna stått och varit bortglömda ända till nu. De är mina finaste bondbönor i år.

Jag odlar bondbönor på andra ställen också och har sått dem vid olika tider för att få utspridd skörd. En bädd i intensiva grönsakslandet med god trädgårdsjord såddes med bondbönor i början av maj. Där blev hela plantorna fulla med bladlöss i samband med blomningen så att bönämnena förstördes och det nästan inte blir någon skörd alls. På ett annat ställe i den fyraåriga växtföljden blir det bönor men de har tendens att lägga sig ner. Förmodligen ”bortskämda” med för mycket vatten och näring. Så slutsatsen för i år är att bondbönor är en pionjärväxt, perfekt att odla när ny mark tas i anspråk.

Välj också bondbönor när du har en stor yta som behöver fyllas ut med något matigt utan att kräva en massa arbete. Bondbönorna konkurrerar bra med ogräs så rensning brukar inte vara något tema. Om man vill kan man kupa bönorna lite grann när de kommit några dm över jord. Då bildas kraftigare rotsystem och eventuellt ogräs störs. Men annars växer bondbönor tydligen bäst när det är bortglömda…

Bondbönor är basföda hos oss på sommaren. Överskottet torkas eller fryses efter förvällning. Bondbönspastej på torkade bönor är nästan lika gott som på färska och ger på så vis ett hemmaproducerat pålägg hela året. Här är receptet:

Bondbönspastej

Koka bondbönorna mjuka, häll av kokvattnet och spar det. Kör i matberedare tillsammans med olja, lite av kokspadet, vitlök, örtsalt och något surt, t ex surkål, syrad gurka, kimchi, syrad lök el dyl. Krydda efter egen fantasi t ex curry, gurkmeja och chili. Klart.

Tips: när det bara är lite kvar av bondbönspastejen kan den röras ut med vinäger och eller spad från mjölksyrade grönsaker och serveras som tillbehör till mat som en ”Guacamole”.

Pastejen och ”Guacamolen” går lika bra att göra på torkade bondbönor. Blötläggning sker i kallt vatten över natt eller minst 6 timmar. Koka upp bönorna i nytt vatten och gör som ovan.

Bondbönstoppar

Plocka de översta mjuka topparna, skölj och hacka. Använd gärna en järngryta med lock och fräs topparna i olja på relativt hög värme med riven/pressad vitlök och örtsalt. Sänk sedan värmen och låt stå och mjukna på eftervärme medan övrig mat tillagas.