Toppar du dina bondbönsplantor?

Frågan kom lägligt. Vitlöksfrästa bondbönsplantstoppar har nämligen stått på menyn här hemma senaste veckan!

Det kan finnas olika skäl till att toppa bondbönsplantorna och just i år har jag toppat av alla dessa skäl!

Dels drabbas bondbönorna ofta av bladlöss just i topparna. Ett sätt att bli av med angreppen är att klippa topparna och kassera dem.

När vi toppar plantan påskyndas mognaden av bönorna. Det innebär att även utan angrepp kan det finnas en poäng att toppa vissa plantor för att få en snabbare mognad medan andra får behålla sina toppar. På så sätt förlängs den totala skördeperioden.

Vad som också händer med en toppad planta är att den blir lite kraftigare i växten. Därför toppar jag företrädesvis de lite tanigare – men friska – plantorna när det är vitlöksfrästa toppar som ska serveras!

Bondönor är en fantastiskt trevlig gröda som ger väldigt mycket mat, inte per kvadratmeter men, per arbetsinsats. Bönorna på bilden arbetar dessutom som ”markberedare” i ett område där vi håller på och bygger upp en liten skogsträdgård som ett sätt att utnyttja utrymmet mellan det som så småningom ska bli stora träd. Den marken har aldrig använts till odling på något medvetet sätt. Den har varit ett övergivet hörn av trädgården under en stor björk som nu är borta och därefter några år med svart plast för att ta död på kirskål. Ingen form av markberedning eller gödsling. Bara ner med fröerna i mitten av april och en vattning i slutet av maj (ja, det kom regn också). Sedan har bönorna stått och varit bortglömda ända till nu. De är mina finaste bondbönor i år.

Jag odlar bondbönor på andra ställen också och har sått dem vid olika tider för att få utspridd skörd. En bädd i intensiva grönsakslandet med god trädgårdsjord såddes med bondbönor i början av maj. Där blev hela plantorna fulla med bladlöss i samband med blomningen så att bönämnena förstördes och det nästan inte blir någon skörd alls. På ett annat ställe i den fyraåriga växtföljden blir det bönor men de har tendens att lägga sig ner. Förmodligen ”bortskämda” med för mycket vatten och näring. Så slutsatsen för i år är att bondbönor är en pionjärväxt, perfekt att odla när ny mark tas i anspråk.

Välj också bondbönor när du har en stor yta som behöver fyllas ut med något matigt utan att kräva en massa arbete. Bondbönorna konkurrerar bra med ogräs så rensning brukar inte vara något tema. Om man vill kan man kupa bönorna lite grann när de kommit några dm över jord. Då bildas kraftigare rotsystem och eventuellt ogräs störs. Men annars växer bondbönor tydligen bäst när det är bortglömda…

Bondbönor är basföda hos oss på sommaren. Överskottet torkas eller fryses efter förvällning. Bondbönspastej på torkade bönor är nästan lika gott som på färska och ger på så vis ett hemmaproducerat pålägg hela året. Här är receptet:

Bondbönspastej

Koka bondbönorna mjuka, häll av kokvattnet och spar det. Kör i matberedare tillsammans med olja, lite av kokspadet, vitlök, örtsalt och något surt, t ex surkål, syrad gurka, kimchi, syrad lök el dyl. Krydda efter egen fantasi t ex curry, gurkmeja och chili. Klart.

Tips: när det bara är lite kvar av bondbönspastejen kan den röras ut med vinäger och eller spad från mjölksyrade grönsaker och serveras som tillbehör till mat som en ”Guacamole”.

Pastejen och ”Guacamolen” går lika bra att göra på torkade bondbönor. Blötläggning sker i kallt vatten över natt eller minst 6 timmar. Koka upp bönorna i nytt vatten och gör som ovan.

Bondbönstoppar

Plocka de översta mjuka topparna, skölj och hacka. Använd gärna en järngryta med lock och fräs topparna i olja på relativt hög värme med riven/pressad vitlök och örtsalt. Sänk sedan värmen och låt stå och mjukna på eftervärme medan övrig mat tillagas.

Drömmen om en fortsättning…

Projekttiden är slut och Odlingsakademiens mål kring kurser, kunskapsspridning, nätverk och odlingstunnlar har uppfyllts. Odlingsintresset spirar och Odlingsakademien lever vidare som ett nätverk med bloggen och facebookgruppen Odling som livsstil som gemensam knutpunkt.

Men givetvis vill vi fortsätta att utveckla det som vi lagt grunden för i projektet. Med klimatkrisen som kommer allt närmare och en besöksnäring som drabbats svårt av pandemin har vi tittat på hur vi skulle kunna påskynda Odlingsakademiens långsiktiga mål: ”att öka medvetenheten om hållbarhetsbegreppet och bidra till en mer resilient Astrid Lindgrens hembygd och samtidigt öka livsmedelsproduktionen och skapa fler arbetstillfällen inom de gröna näringarna”.

Till detta finns ännu inga medel avsatta. Men att drömma kostar ingenting…

För att den lokala maten ska räcka till fler behövs, förutom den växande skaran självhushållsodlare också fler kommersiella odlare. Genom att erbjuda kurser, stöd och vägledning utifrån odlarnas behov skulle Odlingsakademien i nästa steg vilja hjälpa och stötta den som vill välja odling som yrke. Samtidigt ser vi möjligheter att verka för gröna besöksmål och stötta boendeanläggningar, kaféer, butiker och andra verksamheter som vill utveckla verksamheten med odlingar.  

Satsningen skulle leda till mer brukad mark, fler upplevelser för besökaren och ökad kunskap hos konsumenten. Samtidigt skulle den bidra till en bättre beredskap inför kommande kriser. Genom att tråckla ihop odling med upplevelser och entreprenörskap är målbilden att skapa ett ”österlenskt” smörgåsbord. En bygd där det i varje vägkorsning och efter varje backkrön väntar äventyr i ett småländskt landskap som myllrar av gårdsbutiker, andelsjordbruk, tillsammansodlingar, kultur och natur. I städerna väntar öppna trädgårdar, stadsodlingar och restauranger där lokala produkter skapar grunden för kulinariska upplevelser. I mötet får entreprenören/odlaren tillfälle att utbilda konsumenten i hur mycket tid, kunskap och värde som finns i en nyskördad grönsak.

Astrid Lindgrens hembygd skulle kunna bli en plats som i goda tider lockar stora mängder besökare till gröna besöksmål och i svåra tider kan försörja lokalbefolkning med livsmedel.

Astrid Lindgren har i sina berättelser skildrat den småländska maten med kärlek och vördnad. Hon förmedlade vad mat kostar i arbete. På den småländska landsbygden, med skogar, åkrar, ängar och glittrande sjöar, finns förutsättningar att både odla råvarorna och skapa de upplevelser som skildras i hennes böcker.

Detta är en del av den dröm som vi i projektgruppen nu lever med – och vi håller ögon och öron öppna för nya möjligheter i nya projekt. När det kan bli aktuellt att genomföra vet vi inte i nuläget. Men när det blir dags lovar vi att du och alla andra i Odlingsakademien blir de första som får veta.

Tills dess möts vi alla på bloggen, i facebookgruppen eller kanske på någon aktivitet fysisk eller digital. Framför allt fortsätter vi att odla! Hör du talas om något som kan intressera oss andra i nätverket? Skicka underlag för blogginlägg till Hillevi Helmfrid Hillevi Helmfrid hupp@hillevihelmfrid.com eller publicera i facebookgruppen Odling som livsstil.

Vi önskar er alla en fin fjärde advent och riktigt God jul & Gott nytt år!

Kristina Lindelöf och Carina Engqvist
Astrid Lindgrens Hembygd

Från frö till folkrörelse

Parallellt med de årslånga kurserna genomfördes en mängd aktiviteter öppna för alla. Med tanke på det stora intresset för kurserna och det faktum att två tredjedelar inte fick någon kursplats var det angeläget att kunna erbjuda en bredd av aktiviteter. Utbudet omfattade kortkurser, studieresor, föreläsningar, studiebesök, trädgårdsvisningar, nätverksträffar, matlagning, skördefest och inspirationsträffar. I princip alla aktiviteter blev fullsatta och mycket uppskattade. Totalt hade träffarna som genomfördes under 2019 långt över 500 deltagare. Samtliga finns dokumenterade här på bloggen, för dig som vill minnas eller kanske missade träffen.

Fullsatt när Farbror Grön föreläste i Frödinge.
Skördefest och matlagning Ingebo Hagar. Film från skördefesten hittar du här.

Många av deltagarna återkom på flera aktiviteter och Odlingsakademien blev snabbt ett forum att träffa likasinnade i sitt närområde. Planen var att bygga vidare på det lokala och genomföra träffar för att stimulera små nätverk i odlarnas absoluta närområde.   

Tyvärr slog pandemin till med full kraft mitt i den planeringen. Allt fick avbokas och vi tackar vår lyckliga stjärna att vi hann genomföra så många aktiviteter som vi gjorde 2019 – och att så många hann möta varandra!

I stället för fysiska träffar blev bloggen plötsligt en viktigare mötesplats än vi kunnat ana när vi startade den. Ett 70-tal inlägg publicerades 2019. De hade drygt 9000 visningar och 5053 unika besökare. Hittills under 2020 har bloggen redan lika måna inlägg och ännu fler besökare och visningar.

Trädgårdsforum finns det många på nätet. Det som utmärker Odling som livsstil är att den i huvudsak vänder sig till det geografiska området och de sex kommunerna i Astrid Lindgrens Hembygd; Nässjö, Eksjö, Vimmerby, Hultsfred, Högsby och Oskarshamn.

Med glädje konstaterar vi att flera lokala nätverk kring odling har startats i spåren av Odlingsakademien, någon deltagare har startat egna kurser och många odlar på nya sätt och engagerar sig också mer i hållbarhetsfrågor. Säkert finns det också aktiviteter och processer som vi inte känner till! Vad har Odlingsakademien betytt för dig? Skriv gärna och berätta!

Att fortsätta att stimulera fler lokala nätverk står fortfarande högt upp på vår önskelista, in en framtid efter pandemin. Under rådande restriktioner är bloggen ett sätt att hålla Odlingsakademien vid liv.   

Efter projektets slut hanteras bloggen i huvudsak av Hillevi Helmfrid. Vill du dela med dig av information, evenemang eller annat som är intressant för andra odlare i området? Alla i Odlingsakademiens nätverk kan bidra med inlägg till bloggen! Skicka in text och bild till hupp@hillevihelmfrid.com

Ett annat sätt att mötas, ställa frågor och diskutera odling är facebookgruppen Odling som livsstil, en sluten grupp där du som odlar på naturens villkor i Nordöstra Småland är välkommen att bli medlem.

Vi kan med andra ord fortsätta mötas, inspireras och lära av varandra. Vi kan också drömma om vad vi skulle vilja göra i framtiden. Det berättar vi mer om nästa söndag!

Vi önskar dig en fin tredje advent!

Carina Engqvist och Kristina Lindelöf

Idén om Odlingsakademien

Precis som vi skrev i förra veckans inlägg har Astrid Lindgrens Hembygd i flera programperioder arbetat med hållbarhets- och omställningsfrågor. Flera av oss i styrelsen och tidigare projektledare brann för ämnet men insåg att vi inte lyckats nå ut. Kanske var vi för tidigt ute? Erfarenheten från projektet Framtidsforum blev att ju mer konkreta vi var, desto bättre. Odling visade sig vara den bästa ingången för att prata omställning, kretslopp och vad man som enskild individ kan göra för att påverka de stora frågorna i det lilla.

Skogträdgårdskurs i Högsby 9 september 2018.

Sensommaren 2018 hamnade Astrid Lindgrens Hembygds styrelseledamöter Carina Engqvist och Kristina Lindelöf av en slump på samma kurs som tidigare projektledare Hillevi Helmfrid. Ämnet för dagen var skogsträdgårdsodling och kursledare var Philip Weiss. I bilen på vägen hem föddes en idé som efter ett intensivt processande ledde fram till projektet Odlingsakademien.

Tanken var att ta vara på all den kunskap som finns – i form av erfarna odlare/kursledare, inhyrda föreläsare samt studie- och gårdsbesök – för att ge den till människor i området och inspirera dem att sprida kunskapen vidare. På lång sikt skulle ett sådant projekt kunna bidra till ett mer resilient samhälle, där människor har kunskap, förutsättningar och vilja att producera mer grönsaker lokalt.

Tidig höst 2018 gjordes ett par mindre undersökningar för intresset av odlingskurser. Projektet prioriterades som ett LAG-ägt projekt i Astrid Lindgrens Hembygd och startade i december samma år. Tre kursledare knöts till projektet: Ola Johansson, Mariannelund, Eva Ekenberg, Eksjö och Hillevi Helmfrid, Vimmerby. Helena Styrbjörn anställdes som projektsamordnaren och blev bland annat ansvarig för bloggen. Carina Enggvist och Kristina Lindelöf blev styrelsens representanter och deltog även med planering och genomförande.

Tre kurser togs fram:  
Odlingskurs Skapa din egen nyttoträdgård
Odlingskurs Odling som livsstil
Odlingskurs Hållbar trädgårdsodling

Kurserna hade olika inriktning, utformning och ambitionsnivå. Den mesta avancerade omfattade hemuppgifter och motsvarande 20 procent studietakt. Alla tre kurserna följde odlingsåret och hade ungefär en träff per månad.

Bild från presskonferens vid Ingebo Hagar. Hillevi Helmfrid, Eva Ekenberg, Kristina Lindelöf, Ola Johansson och Helena Styrbjörn. Foto: Magnus Strömsten

I samband med första presskonferensen på Ingebo Hagar gjordes en utlysning av kurserna. Intresset var långt över förväntan! Ett 100-tal personer skickade in ansökan! Vi förstod att tiden var mogen och att invånarna i Astrid Lindgrens Hembygd längtade efter mer kunskap om odling.

Odlingsakademien var född.

I oktober 2019 gjordes ytterligare en utlysning, den här gången fanns tio odlingstunnlar i potten. 26 ansökningar inkom och 10 mottagare valdes ut, efter kriterierna kompetens, nytta för området, möjligheter att skapa arbetstillfällen och geografisk spridning. Under våren 2020 byggdes samtliga tunnlar upp och flera av mottagarna har delat med sig av sina erfarenheter här på bloggen.

Inspirationsträff hos Hillevi Helmfrid inför utlysningen av tunnlar.

Nästa söndag söndag fortsätter berättelsen om Odlingsakademien!

Vad har Odlingsakademien betytt för dig? Kommentera gärna nedan eller skicka ett mejl till odlingsakademien@alhembygd.se
Dina erfarenheter av projektet är värdefulla både för vår utvärdering och våra möjligheter att arbeta vidare med odling i vår område i framtiden.

Vi önskar er en fin andra advent!

Kristina Lindelöf och Carina Engqvist
för styrelsen Astrid Lindgrens Hembygd

Frukten av ett långt hållbarhetsarbete

Projektet Odlingsakademien börjar lida mot sitt slut. I snart två år har vi genom föreningen Astrid Lindgrens Hembygd haft förmånen att jobba med odling som livsstil och hållbarhetsfrågor utifrån ett odlingsperspektiv. Vilken dröm! Och vilken uppslutning! Tack alla ni som varit med oss på resan. En resa som inte på något sätt slutar här, bara för att projektet avslutas vid årsskiftet. Odlingsakademien lever vidare som ett nätverk och blir grunden för fortsättningen… hur den än kommer att se ut.

I fyra inlägg under lika många söndagar i december vill vi berätta och summera hur Odlingsakademien vuxit fram, genomförts och utvecklats. Vi börjar med en historisk återkoppling:

Astrid Lindgrens Hembygd har arbetat med hållbarhetsfrågor i 20 år. Redan 1998 startade föreningen Smålandskorgen, med målet att främja en lokal marknad för jordbruks- och trädgårdsprodukter.

Många års strävanden i att stimulera lokala producenter och underlätta mötet och förståelsen mellan konsument och producent ledde bl.a fram till att föreningen Bondens Torg bildades. Medlemmarna i Bondens Torg arbetar framgångsrikt med lokal produktion och deras produkter återfinns i gårdsbutiker, på torg och marknader. Astrid Lindgrens Hembygd har också bidragit till att offentliga kök ökat sina inköp av lokala livsmedel.

Marknadsbilder Bondens Torg

Under förra programperioden drev Astrid Lindgrens Hembygd omställningsprojektet Framtidsforum. En förståelse för resiliensbegreppet växte fram genom aktiviteter, utbildningar och nätverksarbete.

En av de viktigaste erfarenheterna från Framtidsforum var att odlingsrelaterade aktiviteter är en bra ingång för att prata hållbarhet och omställning.  Med allt ovanstående som bakgrund skapade Astrid Lindgrens Hembygd inför 2019 projektet Odlingsakademien – odling som livsstil som framgångsrikt spridit kunskap om odling på naturens villkor. 

Nästa söndag söndag fortsätter berättelsen om Odlingsakademien!

Vad har Odlingsakademien betytt för dig? Kommentera gärna nedan eller skicka ett mejl till odlingsakademien@alhembygd.se
Dina erfarenheter av projektet är värdefulla både för vår utvärdering och våra möjligheter att arbeta vidare med odling i vår område i framtiden.

Vi önskar er en fin första advent!

Kristina Lindelöf och Carina Engqvist
för styrelsen Astrid Lindgrens Hembygd

Anmälan öppnar för nya kurser

Kursen Odling som livsstil ges även nästa år via Gamleby Folkhögskola. Kursen löper över ett år på 20% studietakt. Anmälan öppnar den 6 november kl 12.00. Läs mer och anmäl dig här:

https://gamlebyfolkhogskola.se/kurser-och-utbildningar/distanskurser/odling-som-livsstil-1/

För dig som redan gått Odling som livsstil I finns fler alternativ:

Odling som livsstil II – en ettårskurs där vi arbetar projektbaserat och djupdyker i teman som deltagarna själva väljer. En spännande kurs som varje år har nytt innehåll. Läs mer här:

https://gamlebyfolkhogskola.se/kurser-och-utbildningar/distanskurser/odling-som-livsstil-2/

Odling som livsstil – Helgintensiv. I två dagar, 30 och 31 januari, djupdyker vi i teman som: den levande jorden, fröer och fröodling, omställning genom odling, tillsammans och ringar på vattnet. Kursen är öppen för alla som gått grundkursen och utgör samtidigt första delen av Odling som livsstil II. Perfekt för dig som gått grundkursen för några år sedan och vill ha påfyllning men inte är redo att gå hela fortsättningskursen. Läs mer här:

https://gamlebyfolkhogskola.se/kurser-och-utbildningar/kortkurser/odling-som-livsstil-helgintensiv/

Jag vill också påminna om Facebookgruppen Odling som livsstil där vi hjälper varandra med odlingsfrågor och förmedlar sådant som plantor, fröer, täckmaterial mm.

Varmt välkommen!

Hillevi


Städa försiktigt

Hillevi:

Det är lätt att komma in i städartagen och tycka att det är skönt att göra ”rent hus” med sommarens prakt när det mesta  har blommat över. Men tänk efter, överdriv inte höststädningen!

Hos mig finns fortfarande många hungriga insekter som jobbar hårt på att få ihop sin vinterföda. De besöker de sista blommorna på gurkörten, temyntan, isopen, blåelden med flera. Det är viktigt att inte städivern tar över så att insekterna berövas sin mat just vid den här årstiden när det finns så lite!

Istället för att slita bort överblommade blommor njuter jag av de åldrande skönheterna. Och se, här kommer faktiskt en hummledrottning som jobbar med proviantering inför vintern på de få blommor som fortfarande kan leverera!

(Hon jobbade så hårt och flög så fort från blomma till blomma så det var svårt att få en skarp bild)

Idén om att det ser skräpigt med åldrande växter liknar idén att vi alla ska se ut som 25- åringar. Även i växternas värld kan vi behöva ändra vår uppfattning om vad som är vackert. Se här, mina morötter som jag sådde i december. Det blev inget bra eftersom vintern uteblev och sen blev det kallt på våren och morötterna trodde då att det var år 2 och dags att blomma. Men visst är de vackra!

En sak till…. morotsblommor är favoritbostad för parasitsteklar och deras favoritmat är kållarver. Bra va!

Tänk på när du höststädar att mikroorganismerna inte heller ska berövas på sin näring! Under hela våren, sommaren och hösten har de snälla bakterierna, svamparna, protozoerna, leddjuren mfl byggt upp ett så fint samarbete med våra växter där de levererar näring i utbyte mot socker som de får från växtrötterna. Allra störst är aktiviteten precis runt rötterna. Genom att låta de energirika rötterna (ja inte de vi vill äta förstås) stå kvar kan vi fortsatt gynna mikrolivet långt efter att fotosyntesen lagt av.

När jag skördar majsen skär jag av plantan men låter rötterna med en stjälkstump sitta kvar i marken. Samma sak gör jag på våren i kållandet. Jag använder en brasiliansk skära som sockerrör skördas med, men det går också med en kraftig grensax.

Rötterna blir långsam näring åt mikroorganismerna, bidrar till den långsamma höjningen av jordens mullhalt och dessutom…. där rötterna brutits ner bildas helt naturliga gångar där nästa års växtrötter lättare kan ta sig fram och komma åt näring och vatten i djupare lager. Så värdefullt!

 

 

 

Sniglar

Mördarsniglarna har varit extra aktiva i år och är något vi pratat om på trädgårdsbesöken. Få saker kan förstöra en odling, och odlingslusten!, så effektivt som ett gäng sniglar! Eftersom de kan para sig med sig själva och snabbt få hundratals barn och sedan barnbarn så är de ett gissel i trädgården. Tyvärr älskar sniglar även det som jorden, växterna och djurlivet, både i mikro- och makroformat, också älskar – nämligen en trädgård med lite oreda, många olika material och miljöer, täckodling, en blandning av perenner och anueller mm. Samtidigt som det vårdar jorden och ökar den biologiska mångfalden ger den också sniglarna många gömställen och föryngringsplatser.

Det finns inte ett sätt att bekämpa sniglarna, utan det bästa är nog att kombinera flera olika metoder. Att klippa av snigeln eller halshugga den med en spade, precis bakom manteln, är ett effektivt sätt. Men det gäller att vara ute ofta, bäst är kväll, tidig morgon och efter regn. Börja så fort värmen kommer på våren –  ju fler sniglar man dödar på våren desto färre snigelbebisar kläcks senare. Snigelbebisar är ofta ljusgrå, inte bruna som de vuxna. Leta även efter äggsamlingar. De ser ut som små vitaktiga pärlor som ligger tillsammans. För att locka fram sniglarna kan man göra snigelfällor av surdeg, öl, bananskal, fiskrens eller något annat som doftar jäst eller förmultnat, eller plantera lockande grödor som tagetes längst ut i landen. Man kan även lägga ut brädbitar, stenar eller liknande för sniglarna att gömma sig under, så är det bara att lyfta och vittja. Snigelmedel och nematoder är preparat man kan köpa för att bekämpa sniglarna. Läs instruktionerna noga.

Genom att undersöka trädgården, leta igenom täckmaterial och lyfta på stenar, plantor mm, så lär man sig snart var sniglarna trivs och gömmer sig.

Det går bra att täckodla trots sniglar, men man kan behöva anpassa sig lite. Tex lägga på tunnare lager åt gången och låta det torka till, undvika att vattna på kvällen och rufsa runt i täckmaterialet på vintern för att övervintrande sniglar och ägg ska frysa ihjäl.

Upphöjda bäddar med kanter, som här en cementring, kan försvåra för sniglarna att nå grönsakerna. Genom att stryka vattenglas (natriumsilikat), sätta ett kopparband runt eller montera på en lutande kant av tex metall eller tyg hindras sniglarna ännu mer. Se bara till att de inte kan krypa in underifrån, för då har man skapat ett trevligt gömställe….

Runt landen kan man bygga elektriskt snigelstaket tex detta. Det ska även gå att strö ut aska, kalk, kaffesump eller liknande för att minska sniglarna lust att ta sig in i odlingarna.

Odlingstråg på pall försvårar för sniglarna. Odla i amplar och annat hängande är ännu säkrare.

Genom att dra upp plantor och plantera ut får man ett litet(!) försprång mot sniglarna. Detta funkar tyvärr inte på morötter och andra under-jorden-rotsaker, eftersom de måste direktsås. Ovan-jorden-rotsaker som betor och kålrot går däremot bra att dra upp i brätten och plantera ut. Dra upp extra många plantor ifall sniglarna äter upp en del.

Nya sådder skyddas mot sniglar med hjälp av hinkar.

Ankor och höns kan vara effektiva snigeljägare om de får gå runt utanför odlingarna och ibland, åtminstone vår och höst, besöka själva trädgården. Ankor kan behöva vänjas in vid sniglarna och min egen erfarenhet är att de vill ha vatten tillgängligt för att kunna svälja ner de slemmiga djuren. Höns äter inte vuxna sniglar men kan pilla i sig ägg och bebisar, och riva upp gömställena så de fryser ihjäl på vintern.

Kombinera så många metoder som möjligt och håll ut och håll modet uppe! Även om det inte går att bli av med odjuren helt, så ska det gå att minska trycket rejält. Nu hoppas vi på en rejält kall vinter, med frostknäppar på barmark, för att naturen ska hjälpa till att minska beståndet till nästa år.

Om du inte redan har mördarsniglar – var försiktigt vid köp av nya växter! Kolla noga efter sniglar och ägg. Genom att skölja rötterna helt rena från jord och plantera om i ny jord elimineras risken nästan helt. Ännu säkrare är att ta fröer och sticklingar istället.

Har du fler tips på hur man hanterar mördarsniglar eller är det något av ovanstående som fungerat extra bra? Eller tvärtom – inte fungerat alls? Kommentera gärna inlägget och berätta!

Skriv och berätta!

Hjälp oss att fylla bloggen med inspiration och kunskap, för att sprida odlingsglädje till fler. Berätta om din odlingstunnel, nätverksträff eller potatisutmaning, dela med dig av nya insikter, lyckträffar eller misslyckanden, ge en virtuell rundvandring i din trädgård eller delge din resa från nybörjare till luttrad odlare. Stort eller litet – allt är av värde!

Vi blir extra glada för att få veta om projektet Odlingsakademien har påverkat dig och ditt odlande?! Har du fått nya odlarvänner och sammanhang? Vad är det viktigaste du lärt dig? Har du vågat starta något nytt? Konkreta exempel på vad projektet har gjort för nytta är roligt, men kan också bidra till ökad möjlighet att starta upp nya, liknande projekt.

Maila text och bild till odlingsakamien@alhembygd.se eller lämna en kommentar under något av våra inlägg. Vill du delge dina tankar ”i enrum” är du välkommen att maila eller ringa.

Drivbänk för plantuppdragning

Hillevi:

Lever du, som så många andra i dessa tider, i en djungel av förvuxna plantor som står och stampar i för små krukor? Undrar du också var i köket det skulle kunna finnas plats för matlagning med tanke på att allt gängligare småplantor upptar varje plan yta?

I år är faktiskt första våren på länge som jag inte har det problemet! Detta tack vare min nya drivbänk för plantuppdragning. Jag är så himla nöjd med drivbänken så jag vill berätta lite om den.

Drivbänk träullit

Fortsätt läsa ”Drivbänk för plantuppdragning”