Städa försiktigt

Hillevi:

Det är lätt att komma in i städartagen och tycka att det är skönt att göra ”rent hus” med sommarens prakt när det mesta  har blommat över. Men tänk efter, överdriv inte höststädningen!

Hos mig finns fortfarande många hungriga insekter som jobbar hårt på att få ihop sin vinterföda. De besöker de sista blommorna på gurkörten, temyntan, isopen, blåelden med flera. Det är viktigt att inte städivern tar över så att insekterna berövas sin mat just vid den här årstiden när det finns så lite!

Istället för att slita bort överblommade blommor njuter jag av de åldrande skönheterna. Och se, här kommer faktiskt en hummledrottning som jobbar med proviantering inför vintern på de få blommor som fortfarande kan leverera!

(Hon jobbade så hårt och flög så fort från blomma till blomma så det var svårt att få en skarp bild)

Idén om att det ser skräpigt med åldrande växter liknar idén att vi alla ska se ut som 25- åringar. Även i växternas värld kan vi behöva ändra vår uppfattning om vad som är vackert. Se här, mina morötter som jag sådde i december. Det blev inget bra eftersom vintern uteblev och sen blev det kallt på våren och morötterna trodde då att det var år 2 och dags att blomma. Men visst är de vackra!

En sak till…. morotsblommor är favoritbostad för parasitsteklar och deras favoritmat är kållarver. Bra va!

Tänk på när du höststädar att mikroorganismerna inte heller ska berövas på sin näring! Under hela våren, sommaren och hösten har de snälla bakterierna, svamparna, protozoerna, leddjuren mfl byggt upp ett så fint samarbete med våra växter där de levererar näring i utbyte mot socker som de får från växtrötterna. Allra störst är aktiviteten precis runt rötterna. Genom att låta de energirika rötterna (ja inte de vi vill äta förstås) stå kvar kan vi fortsatt gynna mikrolivet långt efter att fotosyntesen lagt av.

När jag skördar majsen skär jag av plantan men låter rötterna med en stjälkstump sitta kvar i marken. Samma sak gör jag på våren i kållandet. Jag använder en brasiliansk skära som sockerrör skördas med, men det går också med en kraftig grensax.

Rötterna blir långsam näring åt mikroorganismerna, bidrar till den långsamma höjningen av jordens mullhalt och dessutom…. där rötterna brutits ner bildas helt naturliga gångar där nästa års växtrötter lättare kan ta sig fram och komma åt näring och vatten i djupare lager. Så värdefullt!

 

 

 

Sniglar

Mördarsniglarna har varit extra aktiva i år och är något vi pratat om på trädgårdsbesöken. Få saker kan förstöra en odling, och odlingslusten!, så effektivt som ett gäng sniglar! Eftersom de kan para sig med sig själva och snabbt få hundratals barn och sedan barnbarn så är de ett gissel i trädgården. Tyvärr älskar sniglar även det som jorden, växterna och djurlivet, både i mikro- och makroformat, också älskar – nämligen en trädgård med lite oreda, många olika material och miljöer, täckodling, en blandning av perenner och anueller mm. Samtidigt som det vårdar jorden och ökar den biologiska mångfalden ger den också sniglarna många gömställen och föryngringsplatser.

Det finns inte ett sätt att bekämpa sniglarna, utan det bästa är nog att kombinera flera olika metoder. Att klippa av snigeln eller halshugga den med en spade, precis bakom manteln, är ett effektivt sätt. Men det gäller att vara ute ofta, bäst är kväll, tidig morgon och efter regn. Börja så fort värmen kommer på våren –  ju fler sniglar man dödar på våren desto färre snigelbebisar kläcks senare. Snigelbebisar är ofta ljusgrå, inte bruna som de vuxna. Leta även efter äggsamlingar. De ser ut som små vitaktiga pärlor som ligger tillsammans. För att locka fram sniglarna kan man göra snigelfällor av surdeg, öl, bananskal, fiskrens eller något annat som doftar jäst eller förmultnat, eller plantera lockande grödor som tagetes längst ut i landen. Man kan även lägga ut brädbitar, stenar eller liknande för sniglarna att gömma sig under, så är det bara att lyfta och vittja. Snigelmedel och nematoder är preparat man kan köpa för att bekämpa sniglarna. Läs instruktionerna noga.

Genom att undersöka trädgården, leta igenom täckmaterial och lyfta på stenar, plantor mm, så lär man sig snart var sniglarna trivs och gömmer sig.

Det går bra att täckodla trots sniglar, men man kan behöva anpassa sig lite. Tex lägga på tunnare lager åt gången och låta det torka till, undvika att vattna på kvällen och rufsa runt i täckmaterialet på vintern för att övervintrande sniglar och ägg ska frysa ihjäl.

Upphöjda bäddar med kanter, som här en cementring, kan försvåra för sniglarna att nå grönsakerna. Genom att stryka vattenglas (natriumsilikat), sätta ett kopparband runt eller montera på en lutande kant av tex metall eller tyg hindras sniglarna ännu mer. Se bara till att de inte kan krypa in underifrån, för då har man skapat ett trevligt gömställe….

Runt landen kan man bygga elektriskt snigelstaket tex detta. Det ska även gå att strö ut aska, kalk, kaffesump eller liknande för att minska sniglarna lust att ta sig in i odlingarna.

Odlingstråg på pall försvårar för sniglarna. Odla i amplar och annat hängande är ännu säkrare.

Genom att dra upp plantor och plantera ut får man ett litet(!) försprång mot sniglarna. Detta funkar tyvärr inte på morötter och andra under-jorden-rotsaker, eftersom de måste direktsås. Ovan-jorden-rotsaker som betor och kålrot går däremot bra att dra upp i brätten och plantera ut. Dra upp extra många plantor ifall sniglarna äter upp en del.

Nya sådder skyddas mot sniglar med hjälp av hinkar.

Ankor och höns kan vara effektiva snigeljägare om de får gå runt utanför odlingarna och ibland, åtminstone vår och höst, besöka själva trädgården. Ankor kan behöva vänjas in vid sniglarna och min egen erfarenhet är att de vill ha vatten tillgängligt för att kunna svälja ner de slemmiga djuren. Höns äter inte vuxna sniglar men kan pilla i sig ägg och bebisar, och riva upp gömställena så de fryser ihjäl på vintern.

Kombinera så många metoder som möjligt och håll ut och håll modet uppe! Även om det inte går att bli av med odjuren helt, så ska det gå att minska trycket rejält. Nu hoppas vi på en rejält kall vinter, med frostknäppar på barmark, för att naturen ska hjälpa till att minska beståndet till nästa år.

Om du inte redan har mördarsniglar – var försiktigt vid köp av nya växter! Kolla noga efter sniglar och ägg. Genom att skölja rötterna helt rena från jord och plantera om i ny jord elimineras risken nästan helt. Ännu säkrare är att ta fröer och sticklingar istället.

Har du fler tips på hur man hanterar mördarsniglar eller är det något av ovanstående som fungerat extra bra? Eller tvärtom – inte fungerat alls? Kommentera gärna inlägget och berätta!

Skriv och berätta!

Hjälp oss att fylla bloggen med inspiration och kunskap, för att sprida odlingsglädje till fler. Berätta om din odlingstunnel, nätverksträff eller potatisutmaning, dela med dig av nya insikter, lyckträffar eller misslyckanden, ge en virtuell rundvandring i din trädgård eller delge din resa från nybörjare till luttrad odlare. Stort eller litet – allt är av värde!

Vi blir extra glada för att få veta om projektet Odlingsakademien har påverkat dig och ditt odlande?! Har du fått nya odlarvänner och sammanhang? Vad är det viktigaste du lärt dig? Har du vågat starta något nytt? Konkreta exempel på vad projektet har gjort för nytta är roligt, men kan också bidra till ökad möjlighet att starta upp nya, liknande projekt.

Maila text och bild till odlingsakamien@alhembygd.se eller lämna en kommentar under något av våra inlägg. Vill du delge dina tankar ”i enrum” är du välkommen att maila eller ringa.

Drivbänk för plantuppdragning

Hillevi:

Lever du, som så många andra i dessa tider, i en djungel av förvuxna plantor som står och stampar i för små krukor? Undrar du också var i köket det skulle kunna finnas plats för matlagning med tanke på att allt gängligare småplantor upptar varje plan yta?

I år är faktiskt första våren på länge som jag inte har det problemet! Detta tack vare min nya drivbänk för plantuppdragning. Jag är så himla nöjd med drivbänken så jag vill berätta lite om den.

Drivbänk träullit

Fortsätt läsa ”Drivbänk för plantuppdragning”

Odla dina egna fröer!

Det förutspås brist på grönsaksfrö till nästa odlingssäsong beroende på viruset som lamslår hela samhällen i södra Europa. I Sverige finns ingen kommersiell fröodling, utan alla fröer som säljs i affären är importerade. Nu är det viktigare än någonsin att vi odlare själva lär oss fröodlingshantverket. Marianne Käfer tipsar om hur du kan odla dina egna sallatsfröer till nästa år:

Börja fröodla –med sallat !

Har du någongång funderat att börja odla dina egna fröer, men vet inte vilken gröda du skulle börja med, så ska jag tipsa dig att börja med sallat.

Sallat finns i en oändlig sortrikedom och säkert har du också din favoritsort. Sallaten behöver en relativt lång utvecklingstid, men när man börjar tidigt brukar det lyckas även i vårt klimat.

Vill du fröodla sallat är det därför dags att dra upp plantor nu!

Fortsätt läsa ”Odla dina egna fröer!”

Uppdaterad info om webinarium om lokal matförsörjning

HÄR är länken till webinariet om lokal matförsörjning: https://zoom.us/j/682734336

På några få veckor har vårt samhälle ställts på ända av ett litet virus som för de flesta går spårlöst förbi eller bara ger lätta förkylningssymptom. Det knepiga är att viruset har förmågan att sprida sig så otroligt snabbt så att sjukvården står inför stora utmaningar att hjälpa de som blir svårt sjuka. Men konsekvenserna går långt utanför sjukvården. För att dämpa smittspridningen lamslås stora delar av det samhälle som vi tagit för givet och mångas vardagsliv förändras radikalt.

Plötsligt pratar var och varannan om vår sårbarhet och funderar på var maten och andra viktiga förnödenheter kommer ifrån och hur länge de kommer att räcka. Hur smärtsamt det än är ser jag det här som en nyttig övning. Coronakrisen är varken den enda eller sista stora kris vi kommer att ställas inför.  Allt för länge har snabbt och billigt från andra sidan planeten med just-in-time och högsta möjliga förräntning av kapitalet fått gå före långsiktighet, robusta lösningar med ekologiska hänsyn och lokal ömsesidighet. Man skulle kunna säga att den kris vi är i nu är i är både akut och kronisk. För viruset har samma rot som klimatkrisen och utarmningen av ekosystemen.

Att ställa om till ett hållbart samhälle från där vi nu befinner oss blir inte lätt. Men just nu är ett fönster öppet. Just nu när vi är lite lagom omskakande av alla plötsliga förändringar är en utmärkt tid att fundera på vilket samhälle vi vill ha sedan. Vissa hoppas att krisen snart är över så att vi kan ”återgå till det normala”. Men minns att ”det normala” var en väg rakt in i ekologisk och humanitär katastrof. Hur kan vi lära av den här krisen och hämta kraft och kreativitet från den för omställning av vårt samhälle? Det här diskuteras just nu inom Omställningsrörelsen som i veckan ordnade ett webinarium med över 500 deltagare med titeln ”Efter krisen – ställ om, inte tillbaka”.

För oss som är specifikt intresserade av odling och livsmedelssäkerhet hålls ett webinarium med Anders Persson nu på onsdag kl 13.00. Anders bor i närheten av Söderhamn där han är odlingslärare och just nu mobiliserar sin kommun och lokala aktörer för att stärka den lokala livsmedelssäkerheten både på kort och lång sikt. Jag hoppas vi blir många från Odlingsakademiens nätverk som delar i webinariet så att vi sedan kan diskutera vad vi kan göra här i vårt område. Du som har facebook kan läsa mer om webinariet här: https://www.facebook.com/events/249487122760855/

För övriga återkommer jag med en länk där man kan anmäla sig. Du behöver ladda ner ett program som heter zoom för att kunna delta.