

Vinnare är Hillevi Helmfrid med motsvarande 18,75 kg/kvm. Grattis!!
Tvåa blev Carina Beijer med 14,38 kg och trea Marianne Käfer med 12,17 kg
Det var många som fick en betydligt blygsammare skörd än förväntat, på 2-5 kg/kvm, kanske på grund av att det lätt blir för torrt i en hög odlingsbädd?
Tack alla som deltagit i Potatisutmaningen och skickat in era berättelser och bilder!
Här kommer ett urval av bilder från kampen om den största potatisskörden på en kvadratmeter:
Hillevi:
Ännu vet vi inte vem som vunnit potatistävlingen. Spänningen är olidlig 🙂
Tävlingen är ett bra tillfälle att nå ut med vårt budskap kring matresiliens. Både Vimmerby Tidning och Dagens Vimmerby hörsammade min inbjudan att vara med när jag grävde upp mina potatisar. Här Dagens Vimmerby https://www.dagensvimmerby.se/nyheter/reportage/e/67279/odlingsakademien-vill-skapa-tradgardsintresse-vem-vinner-potatisutmaningen-/
Ni som tävlar i områden som täcks av andra tidningar, er vill jag tipsa om att kontakta er lokaltidning. Det kan inte skrivas för mycket om detta viktiga ämne!
Eva Ekenberg:
Nu äntligen är mitt potatistorn klart! Jag som annars inte brukar odla i pallkragar hittade fyra sådana i garaget, ditställda av en av mina döttrar. De ”lånade” jag och ställde ut på gräsmattan så förbipasserande enkelt kan läsa mina texter: #potatisuppropet #resiliens #omstallning och #allasättapotatis. Men den sista texten ser nog bara grannarna och de som besöker min trädgård.
I botten på första pallkragen la jag ut några dagstidningar, gammalt gräs, pinnar och kompostjord. Det fick plats åtta sättpotatisar. Alla hörn och springor fyllde jag med gammal fårull. Sen fyllde jag på med ytterligare ett lager jord, lite köksavfall och vattnade alltihop. Nu är det bara att vänta på att potatisen ska växa igenom jordlagret så jag kan fylla på mer jord, fårull och annat smått & gott.
I vanliga fall odlar jag mest i mina hügelbäddar. I år har jag byggt min nionde. Jag tycker det är ett bra sätt att kunna skapa ny jord av allt organiskt material jag har i trädgården (grenar, ris, vinterståndare, löv, gräsklipp osv) och samtidigt få ny odlingsmark. I år är för övrigt första gången jag odlar potatis i någon av dem. Det blir spännande att se resultatet i de två hügelbäddar där tidigpotatisen just tittat upp mellan plantorna av bondbönor.
Mina sena potatis odlar jag sedan några år tillbaka i uppochnervänd grässvål. Det gör jag för att bli av med den stora mängd kirskål och knölklocka som håller på att ta över, och för att få ny odlingsbar mark. Jag har börjat på de ställen i trädgården som varit mest invaderade. I kanten gör jag en fåra/vallgrav där jag lägger i en rad sättpotatis. Sen skär/gräver jag ett spaddjup med ca 30 cm breda remsor av gräset och vänder det hela uppochner så att att inget grönt syns, lägger i en ny rad med potatis och vänder uppochner på en ny remsa. Så håller jag på tills sättpotatisen är slut. Det blir så stort land som jag har potatis till.
Att vända på grässvålen är ett tungt jobb. Men det är det värt! För sen behöver jag inte göra mer förrän det är dags att skörda. Då passar jag samtidigt på att rensa bort alla kvarvarande ogräsrötter. Året därpå är det klart för odling. På förra årets potatisodling har jag i år kunnat så morötter, palsternacka, dill m.m. Jorden på detta ställe var helt fantastisk!
Odlarhälsningar
Eva Ekenberg
Vem odlar mest potatis på en kvadratmeter?
De som deltar i Odlingsakademiens potatisutmaning är:
Lycka till med era potatisar!
Imorgon 20/5 är sista anmälningsdag för Potatisutmaningen! (Men INTE sista dagen för att sätta dina tävlingspotatisar) Läs mer här! Anmälan via mail till odlingsakademien@alhembygd.se
Du behöver inte bo i Astrid Lindgrens Hembygds område för att delta i tävlingen.
Jag är med i potatisuppropet! Hur viktigt det är att producera och konsumera lokal mat, framgår ur följande händelse i Holland(https://www.ad.nl/video/boze-boerin-stort-zes-ton-aardappelen-voor-ingang-deen~p147034). Jag sammanfattar:
Hillevi:
Idag går startskottet för tävlingspotatisarna!!
Även om du inte är beredd just idag så kan du vara med. Med det här kalla vädret gör det ingenting om du petar ner dina potatisar lite senare. Odla på höjden eller tvären eller som du vill. Tillsammans uppmärksammar vi matens betydelse och att vi behöver stärka vår livsmedelsresiliens både lokalt och nationellt. Även du som inte bor i Astrid Lindgrens Hembygd är förstås välkommen att delta i tävlingen.
Anmälan till odlingsakademien@alhembygd.se Läs mer här
Några bilder från när mina tävlingspotatisar kom i jorden i morse. Bästa svärsonen Thobias Borum målade skylten.
Potatisarna väl rotade efter bara några få dagar på fuktig jord inne.
Hillevi:
I förra inlägget beskrev Marianne en potatispyramid som skulle kunna ge upp till 20 kg potatis på en kvadratmeter. Spännande att pröva för den som vill och har möjlighet att bygga!
Mitt eget tävlingsbidrag nyttjar ramar som redan fanns hemma.
Ramarna är 60 x 60 i invändigt mått (0.36 kvm) och där kommer jag att sätta 6 potatisar. Allt eftersom blasten växer upp lägger jag på en ny ram och fyller på med mera jord för att stimulera plantan att växa ännu mera och bilda ännu fler knölar. Enligt den engelska förlagan ska 7 potatisplantor kunna odlas på detta sätt, 6 ramar högt. Jag är spänd på hur det kommer att gå. Visst är det fantastiskt om det går att odla en massa potatis på höjden, inte minst för de som har ont om plats! Du som har ett gäng pallkragar hemma kan förstås göra en motsvarande stapel helt utan snickeriarbete. Men se upp med hörnorna så att inte vattnet läcker ut där.
Det viktigaste med Potatisutmaningen tycker jag är själva uppmärksamheten kring kampanjen. Därför är det inte så viktigt exakt hur du odlar din potatis. Alla kan vara med! Även en mogen kompostlimpa eller annan djup, lucker jord kan ge stor kvadratmeterskörd av potatis. Du kanske har ditt eget knep för potatisodling och tillsammans kan vi utvärdera i höst vad som fungerade bäst, allt taget i beaktande.
Tävlingen är både en manifestation för livsmedelsresiliens och ett sätt att testa och utvärdera olika odlingsmetoder där vi alla kan delta.
Sista anmälningsdag till Potatisutmaningen är onsdag den 20 maj. Anmälan sker till : odlingsakademien@alhembygd.se
Du sätter dina tävlingspotatisar när det passar dig från den 15 maj och tillämpar valfri odlingsmetod. Sätt gärna upp en skylt mot vägen för att uppmärksamma förbipasserande på att din potatisodling är en del av #potatisuppropet och sprid på sociala medier! #allasättapotatis #utomdetråkiga #lokalmatförsörjning #livsmedelsberedskap #resiliens @omstallning
Alla som anmäler sig får lite bonusmaterial med ännu mer kunskap om lyckad potatisodling.
Dokumentera odlingen i tävlingsblanketten som du får när du anmäler dig och glöm inte ta kort. Materialet sammanställs sedan i ett blogginlägg med tips och tricks för potatisodling.
Slutdatum för skörd är 1 oktober. Dina bilder och skördeuppgifter behöver vi till den 15 oktober.
Runtom i landet pågår manifestationer för livsmedelsresiliens. Potatisen, vårt baslivsmedel, står som symbol, precis som den gjorde under 1917 års hungerkravaller, det så kallade potatisupproret. Nu, hundra år senare, är matproduktion och fördelning återigen en brännande fråga, men vi går lite fredligare och mer lekfullt till väga. #Potatisuppropet är i sann omställningsanda mer fest än protest!
Odlingsakademien deltar i #potatisupproret genom tävlingen Potatisutmaningen:
Sista anmälningsdag till Potatisutmaningen är onsdag den 20 maj. Anmälan sker till : (odlingsakademien@alhembygd.se) Mer info längst ner i inlägget.
Tävlingen är både en manifestation för livsmedelsresiliens och ett sätt att testa och utvärdera olika odlingsmetoder där vi alla kan delta.
Marianne Käfer tipsar om det som kan bli vinnande konceptet:
I en potatispyramid odlar man på höjden genom att stapla träramar på varandra som fylls med jord och potatis. Istället för en normalskörd på 2-5 kg ska det gå att få 15 – 20 kg på samma yta. Det vill jag pröva! Kanske finns det fler som också gärna experimenterar? Kanske finns det några som inte har så stor odlingsyta och vill maxa på skörden med att odla potatisen vertikalt?
Ungefär så här kan en potatispyramid se ut:
Den här pyramiden (ovan) byggde vi förra året av spillvirke. Virket är lite väl tjockt (vilket stjäl odlingsyta) och den täcker inte fullt en kvadratmeter. Så den får bli en jordgubbspyramid. Nu ska vi bygga med måtten från den Österrikiska förlagan (nedan). Så här sätts potatisen i en fullstor pyramid där basen är 1 kvm:
Brädor, minst 20 cm höga och minst 2 cm tjocka
Totalt ca 10.5 löpmeter (Tänk på att du behöver lägga till brädtjockleken till längden, se skiss.)
Du får justera längden på brädorna beroende på brädornas tjocklek, särskilt om de är lite krokiga! Självklart kan du bygga din egen variant av brädor du har liggande.
Pyramiden sätts upp direkt på gräsmattan. Har du problem med kvickrot kan du lägga papp. Sedan fylls pyramiden med jord men fyll inte helt upp i hörnen. Stapla så ram på ram. Det går bra att använda sin trädgårdsjord blandad med fin kompost. Välj en solig plats för pyramiden.
Du kan fylla en balja med fuktig sand eller jord och lägga potatisarna ovanpå jorden. Ställ ljust och i sval rumstemperatur. Jorden gör att det förutom gröna groddar bildas rötter vilket ger potatisen försprång när den väl kommer ut i jorden.
Placera sättpotatisarna enligt bilden ovan och fyll på med jord. Eller vänta med att fylla på med jord när blasten börjar titta upp. Välj gärna en lagersort, som ger större avkastning.
Blir det frostnätter efter att blasten har kommit upp, är den en bra idé att lägger fiberduk, en gammal filt eller lakan över plantorna.
Jorden kommer att sätta sig. Därför är det bra att fylla på med mer jord efterhand så att potatisarna inte blir gröna.
Potatisen behöver en del vatten, särskilt när är torrt och när de börjar blommar och cirka 3 veckor framåt. Om du lägger täckmaterial, t.ex. gräsklipp, på jorden minskar avdunstningen.
Man plockar ner ram för ram och skördar potatisen. Lägg jorden på en presenning. Efter skörd kan du sätta tillbaka ramarna igen och fylla med jorden, vattna och så t.ex. vintersallat. Pyramiden kan användas nästa år som grönsaks- eller jordgubbspyramid. Om du blandar upp jorden med ny kompost, kan du använda den för att odla potatis ett år till. Eller så förvarar du ramarna torrt över vintern, sprider ut jorden i trädgården och börjar med ny jord nästa år. På våren kan du odla rädisor eller sallat i pyramiden innan det är dags för potatisen.
Har du lust att vara med i potatis-utmaningen så hör av dig till odlingsakademien@alhembygd.se.
Du sätter dina tävlingspotatisar när det passar dig från den 15 maj och tillämpar valfri odlingsmetod. Sätt gärna upp en skylt mot vägen för att uppmärksamma förbipasserande på att din potatisodling är en del av #potatisuppropet och sprid på sociala medier! #allasättapotatis #utomdetråkiga #lokalmatförsörjning #livsmedelsberedskap #resiliens @omstallning
Alla som anmäler sig får lite bonusmaterial med ännu mer kunskap om lyckad potatisodling.
Dokumentera odlingen i tävlingsblanketten som du får när du anmäler dig och glöm inte ta kort. Materialet sammanställs sedan i ett blogginlägg med tips och tricks för potatisodling.
Slutdatum för skörd är 1 oktober. Dina bilder och skördeuppgifter behöver vi till den 15 oktober.