Rapport från en potatisutmanare

Potatisen! Jag tänker idag på denna välsignade knöl i våra grönsaksland som tillbads med en egen potatisgud för 10 000 år sedan i Anderna där 4000 sorter lär ha växt vilt runt Titicacasjön. De Spanska erövrarna på 1500-talet tog den sedan med sig tillbaka till Spanien, men där fick den ingen smekmånad. Den ansågs länge som oätlig då den katolska kyrkan fann att den inte stod omnämnd i bibeln. Dessutom växte den ju inte från ett frö utan från knölar i mörkret och ansågs därför som ond och orsak till både spetälska, syfilis och tuberkulos. Den beskylldes också för att orsaka en otyglad sexualdrift! (är det någonting som ni andra har märkt av?).
Men sakteliga spreds den i Europa och kom till Sverige på 1600-talet. Först hundra år senare – när man hade lärt sig att göra brännvin av den – ökade dess popularitet. Och man insåg så småningom att den även gick att äta. Jordpäronet, som den då kallades, fick sitt genombrott i vårt land efter den stora svälten i början av 1770-talet då omkring 100 000 människor svalt ihjäl. Därefter kom den att lindra kommande missväxtår och svält då den är både näringsrik och ger stor avkastning jämfört med andra grödor. Lättodlad var den också, den behövde varken tröskas, torkas eller malas.
Hur gick det då med denna vackra knöl hos mig i Gårdspånga, Locknevi? Jag satte nio utsökta exemplar av okända sorter (år av potatisodling har lett till att alla sorter har blandats ihop hos oss men vi bryr oss inte så länge som vi blir mätta) i en ram på 60 x 60 cm. Varvade med jord, gräs och fårull allteftersom blasten växte. Allting såg strålande ut med fin stolt blast som sköt upp mot himmelen och vittnade om en självklar seger i tävlingen.
Jag sneglade ibland på grannens (Hillevi) potatis-torn och förundrades av att hennes blast faktiskt var ännu större än mina… Derbyn ni vet – de är ju alltid de största och tuffaste kamperna. Och vi är båda två obotliga vinnarskallar! Jag ska erkänna att hennes blast ingav en viss oro men den gick över i samma stund som jag insåg att hon måste ha använt sig av konstgödsel och säkerligen kommer att bli diskvalificerad.
Sedan kom den ödesmättade dagen i augusti då jag av misstag la på ett för tjock lager av nyklippt gräs på mina potatisar… Dagen efter var all blast död. Jag misstänkte naturligtvis ett sabotage och blickarna riktades tvärs över gatan… Där vajade Hillevis blast nu ännu stoltare och högre än vanligt, ja liksom på ett uppkäftigt och retligt sätt! – ett tydligt tecken på att någonting mycket skumt varit i görningen.
Men men… Efter mycket ingående detektivarbete har jag och polismyndigheten tyvärr inte kommit vidare på detta spår. Så den officiella förklaringen får väl bli detta med gräsklippet. Det bildas ju en hel del värme i gräsklipp som ni vet. Man ska inte lägga för tjocka lager.
Den 1 oktober tog jag så upp mina stackars knölar som lidit sig genom tillvaron utan blast i över en månad. Jag skulle inte ha velat vara i deras kläder. Grannarna samlades. Hillevi var på bästa humör… Självsäker som aldrig förr. Ja, nästan lite skadeglad. Det blev 3 kilo. Omräknat till en kvadratmeter blev min blygsamma skörd således 8.3 kg. Motvilligt får jag väl erkänna mig besegrad. Denna gång. (Hade jag inte utsatts för ett sabotage hade ni fått se på andra bullar. 83 kg?).
Livet går vidare.
Varma och knöliga hälsningar från Krister Segergren, en av de magraste knölarna i Gårdspånga

Vinnare av potatisutmaningen!!

Nu har Odlingsakademiens tävling Potatisutmaningen 2020 avgjorts:

Vinnare är Hillevi Helmfrid med motsvarande 18,75 kg/kvm. Grattis!!

Tvåa blev Carina Beijer med 14,38 kg och trea Marianne Käfer med 12,17 kg

Det var många som fick en betydligt blygsammare skörd än förväntat, på 2-5 kg/kvm, kanske på grund av att det lätt blir för torrt i en hög odlingsbädd?

Tack alla som deltagit i Potatisutmaningen och skickat in era berättelser och bilder!

Här kommer ett urval av bilder från kampen om den största potatisskörden på en kvadratmeter:

Mediabevakning på Potatisutmaningen

Hillevi:
Ännu vet vi inte vem som vunnit potatistävlingen. Spänningen är olidlig 🙂
Tävlingen är ett bra tillfälle att nå ut med vårt budskap kring matresiliens. Både Vimmerby Tidning och Dagens Vimmerby hörsammade min inbjudan att vara med när jag grävde upp mina potatisar. Här Dagens Vimmerby https://www.dagensvimmerby.se/nyheter/reportage/e/67279/odlingsakademien-vill-skapa-tradgardsintresse-vem-vinner-potatisutmaningen-/

Ni som tävlar i områden som täcks av andra tidningar, er vill jag tipsa om att kontakta er lokaltidning. Det kan inte skrivas för mycket om detta viktiga ämne!

Potatisutmaning i Eksjö

Deltagare i potatisutmaningen

Vem odlar mest potatis på en kvadratmeter? 

De som deltar i Odlingsakademiens potatisutmaning är:

  • Carina Beijer
  • Riquette Verschoor
  • Marianne Käfer
  • Hillevi Helmfrid
  • Krister Segergren
  • Marie Ragnar
  • Eva Ekenberg
  • Nina Hedlund
  • Ann-Sofie Karlsson
  • Madelene Claussen och Roger Carlsson
  • Patrik Nordén
  • Susanne Johansson
  • Veronika Kjellgren och Daniel Löfberg

Lycka till med era potatisar!

Potato tower i Lidhem

Välkommen att hoppa på Potatisutmaningen du också!

Hillevi:

Idag går startskottet för tävlingspotatisarna!!

Även om du inte är beredd just idag så kan du vara med. Med det här kalla vädret gör det ingenting om du petar ner dina potatisar lite senare. Odla på höjden eller tvären eller som du vill. Tillsammans uppmärksammar vi matens betydelse och att vi behöver stärka vår livsmedelsresiliens både lokalt och nationellt. Även du som inte bor i Astrid Lindgrens Hembygd är förstås välkommen att delta i tävlingen.

Anmälan till odlingsakademien@alhembygd.se       Läs mer här

Några bilder från när mina tävlingspotatisar kom i jorden i morse. Bästa svärsonen Thobias Borum målade skylten.

 

Potatisarna väl rotade efter bara några få dagar på fuktig jord inne.

Mitt bidrag till Potatisutmaningen

Hillevi:

I förra inlägget beskrev Marianne en potatispyramid som skulle kunna ge upp till 20 kg potatis på en kvadratmeter. Spännande att pröva för den som vill och har möjlighet att bygga!

Mitt eget tävlingsbidrag nyttjar ramar som redan fanns hemma.

Ramarna är 60 x 60 i invändigt mått (0.36 kvm) och där kommer jag att sätta 6 potatisar. Allt eftersom blasten växer upp lägger jag på en ny ram och fyller på med mera jord för att stimulera plantan att växa ännu mera och bilda ännu fler knölar. Enligt den engelska förlagan ska 7 potatisplantor kunna odlas på detta sätt, 6 ramar högt. Jag är spänd på hur det kommer att gå. Visst är det fantastiskt om det går att odla en massa potatis på höjden, inte minst för de som har ont om plats! Du som har ett gäng pallkragar hemma kan förstås göra en motsvarande stapel helt utan snickeriarbete. Men se upp med hörnorna så att inte vattnet läcker ut där.

Det viktigaste med Potatisutmaningen tycker jag är själva uppmärksamheten kring kampanjen. Därför är det inte så viktigt exakt hur du odlar din potatis. Alla kan vara med! Även en mogen kompostlimpa eller annan djup, lucker jord kan ge stor kvadratmeterskörd av potatis. Du kanske har ditt eget knep för potatisodling och tillsammans kan vi utvärdera i höst vad som fungerade bäst, allt taget i beaktande.

Var med i potatisutmaningen!

Tävlingen är både en manifestation för livsmedelsresiliens och ett sätt att testa och utvärdera olika odlingsmetoder där vi alla kan delta.

Sista anmälningsdag till Potatisutmaningen är onsdag den 20 maj.  Anmälan sker till : odlingsakademien@alhembygd.se

Du sätter dina tävlingspotatisar när det passar dig från den 15 maj och tillämpar valfri odlingsmetod. Sätt gärna upp en skylt mot vägen för att uppmärksamma förbipasserande på att din potatisodling är en del av #potatisuppropet och sprid på sociala medier! #allasättapotatis #utomdetråkiga #lokalmatförsörjning #livsmedelsberedskap #resiliens @omstallning

Alla som anmäler sig får lite bonusmaterial med ännu mer kunskap om lyckad potatisodling.

Dokumentera odlingen i tävlingsblanketten som du får när du anmäler dig och glöm inte ta kort. Materialet sammanställs sedan i ett blogginlägg med tips och tricks för potatisodling.

Slutdatum för skörd är 1 oktober. Dina bilder och skördeuppgifter behöver vi till den 15 oktober.

Odla på höjden i Potatisutmaningen!

Runtom i landet pågår manifestationer för livsmedelsresiliens. Potatisen, vårt baslivsmedel, står som symbol, precis som den gjorde under 1917 års hungerkravaller, det så kallade potatisupproret. Nu, hundra år senare, är matproduktion och fördelning återigen en brännande fråga, men vi går lite fredligare och mer lekfullt till väga. #Potatisuppropet är i sann omställningsanda mer fest än protest!

Odlingsakademien deltar i #potatisupproret genom tävlingen Potatisutmaningen:

Vem av oss kan odla flest kilo potatis på en kvadratmeter?

Sista anmälningsdag till Potatisutmaningen är onsdag den 20 maj.  Anmälan sker till : (odlingsakademien@alhembygd.se) Mer info längst ner i inlägget.

Tävlingen är både en manifestation för livsmedelsresiliens och ett sätt att testa och utvärdera olika odlingsmetoder där vi alla kan delta.

Odla på höjden

Marianne Käfer tipsar om det som kan bli vinnande konceptet:

I en potatispyramid odlar man på höjden genom att stapla träramar på varandra som fylls med jord och potatis. Istället för en normalskörd på 2-5 kg ska det gå att få 15 – 20 kg på samma yta. Det vill jag pröva! Kanske finns det fler som också gärna experimenterar? Kanske finns det några som inte har så stor odlingsyta och vill maxa på skörden med att odla potatisen vertikalt?

Ungefär så här kan en potatispyramid se ut:

Den här pyramiden (ovan) byggde vi förra året av spillvirke. Virket är lite väl tjockt (vilket stjäl odlingsyta) och den täcker inte fullt en kvadratmeter. Så den får bli en jordgubbspyramid. Nu ska vi bygga med måtten från den Österrikiska förlagan (nedan). Så här sätts potatisen i en fullstor pyramid där basen är 1 kvm:

Detta behöver du:

Brädor, minst 20 cm höga och minst 2 cm tjocka

  • 4 st ca100 cm långa
  • 4 st ca 72 cm långa
  • 4 st ca 52 cm långa
  • 4 st ca 38 cm långa

Totalt ca 10.5 löpmeter (Tänk på att du behöver lägga till brädtjockleken till längden, se skiss.)

  • Fyrkantslist för hörnen – cirka 3,2 m

Du får justera längden på brädorna beroende på brädornas tjocklek, särskilt om de är lite krokiga!  Självklart kan du bygga din egen variant av brädor du har liggande.

  • cirka 50 spik eller skruvar
  • 400 – 500 liter jord
  • 20 sättpotatis (ca 1-2 kg beroende på storlek)

Så här odlar du pyramidpotatis

Uppställning på gräsmattan

Pyramiden sätts upp direkt på gräsmattan. Har du problem med kvickrot kan du lägga papp. Sedan fylls pyramiden med jord men fyll inte helt upp i hörnen. Stapla så ram på ram. Det går bra att använda sin trädgårdsjord blandad med fin kompost. Välj en solig plats för pyramiden.

Förgro för att vinna tid

Du kan fylla en balja med fuktig sand eller jord och lägga potatisarna ovanpå jorden. Ställ ljust och i sval rumstemperatur. Jorden gör att det förutom gröna groddar bildas rötter vilket ger potatisen försprång när den väl kommer ut i jorden.

Placera sättpotatisarna enligt bilden ovan och fyll på med jord. Eller vänta med att fylla på med jord när blasten börjar titta upp. Välj gärna en lagersort, som ger större avkastning.

Skydda mot frost

Blir det frostnätter efter att blasten har kommit upp, är den en bra idé att lägger fiberduk, en gammal filt eller lakan över plantorna.

Fyll på med mer jord och vattna

Jorden kommer att sätta sig. Därför är det bra att fylla på med mer jord efterhand så att potatisarna inte blir gröna.

Potatisen behöver en del vatten, särskilt när är torrt och när de börjar blommar och cirka 3 veckor framåt. Om du lägger täckmaterial, t.ex. gräsklipp, på jorden minskar avdunstningen.

Skörden

 Man plockar ner ram för ram och skördar potatisen. Lägg jorden på en presenning. Efter skörd kan du sätta tillbaka ramarna igen och fylla med jorden, vattna och så t.ex. vintersallat. Pyramiden kan användas nästa år som grönsaks- eller jordgubbspyramid. Om du blandar upp jorden med ny kompost, kan du använda den för att odla potatis ett år till. Eller så förvarar du ramarna torrt över vintern, sprider ut jorden i trädgården och börjar med ny jord nästa år.  På våren kan du odla rädisor eller sallat i pyramiden innan det är dags för potatisen.

Var med i potatisutmaningen!

Har du lust att vara med i potatis-utmaningen så hör av dig till odlingsakademien@alhembygd.se.

Du sätter dina tävlingspotatisar när det passar dig från den 15 maj och tillämpar valfri odlingsmetod. Sätt gärna upp en skylt mot vägen för att uppmärksamma förbipasserande på att din potatisodling är en del av #potatisuppropet och sprid på sociala medier! #allasättapotatis #utomdetråkiga #lokalmatförsörjning #livsmedelsberedskap #resiliens @omstallning

Alla som anmäler sig får lite bonusmaterial med ännu mer kunskap om lyckad potatisodling.

Dokumentera odlingen i tävlingsblanketten som du får när du anmäler dig och glöm inte ta kort. Materialet sammanställs sedan i ett blogginlägg med tips och tricks för potatisodling.

Slutdatum för skörd är 1 oktober. Dina bilder och skördeuppgifter behöver vi till den 15 oktober.

Image