Omställning i coronans tid – vad är resiliens?

Hillevi:
Många går och väntar på att coronakrisen snart ska vara förbi. Jag vill istället se den som en vändpunkt. Krisen är ju inte bara akut, vi befinner oss i en kronisk kris också. Att snabbt återgå till det ”normala” känns inte särskilt attraktivt.

 

Därför behöver vi nu – medan allt fortfarande vacklar – ta ut en ny kompassriktning och ta konkreta steg för omställning. De flesta förstår nu att det system vi byggt upp är väldigt sårbart. Men vad är motsatsen till sårbarhet? Jo, det heter RESILIENS. Resiliens är ett ord som ända till nyligen inte användes så mycket. När Astrid Lindgrens Hembygd bjöd in till resiliens-workshops 2014 hörde jag ibland åsikten att det var onödigt att introducera nya främmande ord. För egen del tycker att det är bra att ha ord för det som är eftersträvansvärt och inte bara för det vi vill undvika. Nu är resiliens ett accepterat svenskt ord som används inom så skilda områden som psykologi, ekologi, ekonomi och organisationsteori. För mig blev det en aha-upplevelse när jag förstod att det är samma egenskaper som skapar resiliens, oavsett om det handlar om ett ekosystem, det mänskliga psyket eller det globala ekonomiska systemet. Här är några återkommande kännetecken på resilienta system.

1. Mångfald/relationer (Mångfaldiga system, där det finns en mångfald av relationer som binder samman är mer resilienta än enahanda system med ett fåtal relationer)
2. Långsamma variabler (Vissa förändringar sker långsamt och gradvis, resilienta system klarar av att ha uppmärksamhet på dessa långsamma variabler)
3. Feed-back (I resilienta system sker snabb och kännbar återkoppling så att systemet kan självreglera sig)
4. Modularitet (Resilienta system består av mindre enheter som har en lagom grad av självförsörjning)
5. Marginaler/buffert (Resurserna utnyttjas inte till max hela tiden utan det finns marginaler att ta av i kristider)
6. Minne (Systematiskt lärande av gjorda erfarenheter)
7. Kreativitet (Anpassning genom innovation)
8. Redundans/överlapp (Viktiga funktioner kan tillgodoses på fler än ett sätt)
9. Multifunktionalitet (Investeringar fyller mer än en funktion, multimålmedel)

Jag har roat mig med att betrakta coronautbrottet genom de här glasögonen:

Forskare menar att virusutbrottet bland annat beror på att utrymmet för alla andra arter, utom människan, hela tiden krymper. Vi odlar oss själva i monokultur istället för att värna den biologiska mångfalden och har därför fler pandemier att vänta menar de. Den här utvecklingen har skett gradvis och trots att vi pratar mycket om biologisk mångfald så har utrotningen av arter och ekosystem inte hejdats.

Den unge läkaren Li Wenliang som redan i december slog larm om virussjukdomen blev under polishot tystad av kinesiska myndigheter. För sjukvårdssystemet innebar det utebliven återkoppling som gjorde att Kina tappade tid att hantera den snabba smittspridningen. Wenilang själv dog i covid-19 i januari.

Den bristande modulariteten visade sig både i den snabba smittspridningen över världen och i kedjerekationerna i den globala ekonomin. Nästan från en dag till en annan fick arbetsplatser i Sverige stänga eftersom underleverantörer på andra sidan jorden inte längre kunde leverera insatsvarorna. Redan innan smittspridningen börjat på den Afrikanska kontinenten hade Afrika förlorat motsvarande 300 miljarder kronor i uteblivna handelsintäkter med Kina och många afrikanska länder står inför ruinens brant. Konsekvenserna i mänskligt lidande och ökade flyktingsträmmar är oöverblickbart. Den ekonomiska tvärbromsningen i den globala ekonomin har också lett till ett rekordlågt oljepris vilket gör att de oljeexporterande länderna hamnar i en akut ekonomisk kris. Bara för att ta några exempel.

I Sverige har vi de senaste veckorna fått upp ögonen för de slimmade sjukvårdsorganisationerna där personalen redan före krisen var hårt pressade, bristande lager av skyddsutrustning och också om avsaknaden av beredskapslager för mat och andra förnödenheter. Man kan konstatera att samhället de senaste decennierna helt underlåtit att planera för buffertar. Istället har maximal verkningsgrad prioriterats i alla lägen. Detta håller nu på att omvärderas för fullt. Och nog kan det vara bra med beredskapslager av mat men mycket viktigare är att ha lokal produktion, en produktion som inte är beroende av importerade och energikrävande insatsvaror. För kriser är ju inte alltid så kortvariga att det räcker med konservburkar….

Troligtvis beror vår bristande beredskap på att vi i Sverige inte har något minne av någon allvarligare kris. Det går att jämföra med Finland som var med om kriget och där beredskapslagren finns kvar. Singapore, Taiwan och Sydkorea är länder som får beröm för sitt sätt att hanter coronapandemin. Deras beredskap kan förklaras med ett färskt minne av SARS 2003.

Nöden är uppfinningarnas moder brukar vi säga och så är det verkligen. Vad vi mer än allt annat behöver är kreativitet. För att hantera den akuta krisen behöver vi tänka nytt. Hur kan vi snabbt få upp den lokala matproduktionen? Hur kan vi vara solidariska med människor som kan hamna i nöd? Hur kan vi fortsätta vårda våra relationer fast vi inte kan träffas fysiskt? ….Vi står inför oräkneliga utmaningar där vi behöver tänka nytt! Rob Hopkins, omställningsrörelsens grundare, har skrivit en bok som heter ”From what is to what if?”. Vi behöver skapa rum för fantasi, föreställa oss hur det skulle kunna vara annorlunda och börja leva våra visioner!

När vi nu börjar snickra på lösningar, både för att hantera den akuta krisen och den kroniska som pågick långt före coronan, är det två saker till att tänka på. Viktiga funktioner behöver kunna tillgodoses på mer en ett sätt. Ta exemplet mat på bordet. Det är bra om jag kan odla själv, köpa/byta med grannen, åka till en gårdbutik, handla på REKO och handla i affären, vilket ger redundans, det vill säga en mångfald av möjligheter. Och när jag väl investerar tid, pengar eller naturresurser i någonting så ska det vara multifunktionellt, dvs fylla mer än en funktion. Coronakrisen slår hårt mot vår ekonomi. Staten behöver gå in och hjälpa till. Med lite eftertanke skulle de stöd som nu betalas ut kunna ha en omställningsprofil, de skulle kunna tillgodose fler mål än att bara lindra för den akuta krisen. De skulle kunna bädda för ett fossilfritt, kretsloppsbaserat, rättvist, resilient och regenerativt samhälle. Men det kräver förstås nytänk.

Permakulturen bygger på de här principerna. Permakultur handlar om att bygga resilienta bosättningar och samhällen. I trädgården tänker jag ju alltid på hur många funktioner hönsen kan ha förutom att ge ägg och gödsel, beta gräsmattan, rensa ogräs, äta skadegörare osv (jag lovar, det finns många till!) Ett annat sätt att uttrycka det här sättet att tänka är mitt älsklingsord multimålmedel. Istället för att hitta en lösning till varje problem behöver vi nu hitta lösningar som löser många problem samtidigt! Vi har varken tid eller råd med något annat.

Det här blev ett väldans långt inlägg. Egentligen hade jag tänkt tipsa om några spännande webinarier på temat lokal livsmedelsresiliens. Men det får bli i ett separat inlägg.

 

 

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s