Agera i Corona-tider

Helena:

Vi är mitt inne i en kris och den kommer troligtvis bli långvarig. När väl viruset släpper sitt grepp kommer vi ha ett samhälle att bygga upp igen, med delvis nya spelregler. Samtidigt som det är oerhört tufft så är pandemin, och att det kommer bli eftersvallningar av den,  inget vi kan göra något åt. Men det vi kan göra är att bestämma hur vi ska agera på det som sker. Samtidigt som krisen skapar kaos ger den också nya möjligheter och skapar nya behov. Det blir lite som en ny odlingssäsong efter vintern, då det gäller att så och plantera det man vill ska växa, annars finns det risk att det mest växer ogräs i landen. Nu har det skapats ett litet mellanrum där vi kan vara med och göra en omstart. , både i praktiken och i hur vi ser på varandra. Tänk om det här kunde bli en kris som inte gödslar de mörka krafterna utan bidrar till ökad medmänsklighet och bättre balans mellan människan och naturen? Tänk om den här krisen inte leder till mer globalisering, ökade klyftor och utökat konsumtionssamhälle, utan till ett stärkt lokalsamhälle, större gemenskap och ökad självförsörjning?

Igår lyssnade jag (i efterhand) på webbinariet Konkreta steg till lokal matförsörjning och blev inspirerad av att vi måste få ner så mycket grönsaker som möjligt i jorden de närmsta två månaderna. Det är nu det måste ske för att åtminstone vara lite förberedda för den livsmedelskris som eventuellt kommer. Jag har sedan tidigare utökat min odlingsyta som en känslomässig respons på situationen och funderar nu på hur mycket ytterligare odlingsyta jag kan klara att skapa under våren. Här kommer några tips på hur du som odlare kan vara en del i den omställning som nu kan vara på väg att ske:

Så och plantera så mycket som möjligt! I balkonglådor, pallkragar eller kanske på grannens oanvända åker?

Sälj plantor och grönsaker, dela med dig av ditt överskott. Förbered dig på att ta hand om det kommande överskottet på fruktträd och bärbuskar eller att ge vidare till någon som behöver. Varje år rasar det ner tonvis med äpplen i våra trädgårdar som bara kastas bort.

Köp grönsaker lokalt, delta i Reko-ring, köp en andel hos en andelsjordbrukare. Var med och stötta den lokala livsmedelsförsörjningen hos både små och större producenter.

Erbjud mark som står orörd. Skapa odlingsgemenskaper och odla tillsammans. Odling är en aktivitet som kan ske utomhus med distansering och som passar både i staden och på landet.

Ta fröer! Det finns även risk för att det blir brist på fröer framöver. En del fröer är enkla att ta, andra kräver mer kunskap. Föreningen Sesam och Runåbergs fröer har bra litteratur i ämnet.

Dela med dig av råd och tips om odling. Stötta varandra. Kanske går det att skapa och hålla kontakt med varandra via digitala medier? Kanske kan ni som bor nära hjälpas åt i varandras trädgårdar eller ordna små nätverksträffar utomhus om ni ser till att hålla avstånd? Bloggen finns alltid tillgänglig för er att använda för att söka kontakter eller dela tankar och kunskap.

Lär dig laga mat av våra nordiska råvaror. Det handlar inte bara om att odla mycket, utan också om att faktiskt äta det vi odlar.

Kanske kan du påverka kommunen, eller andra aktörer, att vara en del i en ökad lokal matförsörjning? Upplåta mark, ge ekonomiskt stöd till utrustning eller bidra med arbetskraft?

 

Vad har ni för tips och förslag på hur vi kan agera i den här krisen? Kanske är ni redan igång eller vet någon annan som är? Dela gärna med i er kommentarsfältet eller maila in en text till odlingsakademien@alhembygd.se! Använd gärna även Facebook-gruppen Odling som livsstil för att peppa och peppas i att odla mer.

Corona-nöje med nytta

Det här inlägget skulle egentligen ha kommit ut i december men blev visst ”hängande” bland utkast. Eftersom jag vet att många är intresserade av biokol så publicerar jag nu, även om det handlar om adventsmys, ett corona-anpassat sådant.

En rejäl brasa i eldningstunnan, portugisisk grönkålssoppaAnilaspisen, pumpakaka med glögg och en massa andra goda kakor som gästerna hade med sig. Så mysigt det gick att få det i decembermörkret!

Trots att vi bygger kompostlimpor överallt uppstår varje år en hög med sådant som ska eldas upp. De torra blåsiga vårarna passar dåligt för eldning. Decembereldning får nog bli den nya traditionen!

När gästerna gått hem släckte jag elden med vatten och rörde om tills allt var helt svalnat. Nästa dag plockade jag ut lite spik och kvar fanns 100 liter biokol efter fyra timmars nöjeseldning.


Biokol är helt enkelt träkol och är ett extremt poröst material. När biokol tillsätts odlingsjord ökar jordens förmåga att hålla fukt och näring, egenskaper som vi med våra lätta småländska jordar och de allt mer opålitliga regnen har stor glädje av.

Biokol kan tillverkas på olika sätt. Ovan beskrivna är det enklaste och absolut trevligaste :-). Ett annat sätt, för den som eldar i en vedpanna, är att strypa syretillförseln när det bara är glöd kvar, genom att stänga av fläkten. Då bildas en liten portion biokol vid varje eldning. Ett tredje sätt är Anilaspisen. Den är fiffig för den går att laga mat på samtidigt, men det blir inte så mycket kol åt gången och materialet som kolas behöver vara lagom finfördelat för att det ska fungera. Anilaspisen finns inte heller i serietillverkning. Jag har låtit en smed bygga en åt mig efter den indiska ritningen.

Innan biokolen används som jordförbättringsmedel behöver den laddas med näring eftersom oladdad biokol tar näring från marken med följd att växterna får näringsbrist. Enklaste sättet att ladda är att fylla en hink eller balja med biokol, hälla koncentrerad urin över så att det täcker och låta stå i ett par veckor. Det går också att använda nässelvatten eller lakvatten från bokashi för att ladda kolet. Jag brukar vilja ladda mitt biokol med mikroorganismer också så när jag lägger om komposten på försommaren varvar jag inte bara in grönmassa utan också urinladdad kol. Till slut hamnar kolet blandat med kompostjord i trädgårdslandet.

Det kan vara en fördel att finfördela kolet genom att trampa på det eller hacka med en spade eller en stör. Större mängder biokol kan finfördelas i kompostkvarn, men inte om man som jag eldar gammalt virke som kan innehålla en och annan spik. Det är bra om kolet är finfördelat men det behöver inte vara pulver. Så småningom går bitarna sönder i jorden. Men det fantastiska är att kolet i sig inte bryts ner, inte på flera tusen år! Så länge varar den jordförbättrande egenskapen och så länge finns kolatomerna oskadliggjorda i marken – grundämnet kol, som vid vanlig förbränning eller kompostering skulle avgått i form av klimatpåverkande gasen koldioxid till atmosfären .

En odlare säger att hon tycker att det verkar som att sniglarna skyr de odlingsbäddar där hon tillsatt biokol. Om det skulle vara sant vore det ju fantastiskt! Den som prövar får själv se…

Odla dina egna fröer!

Det förutspås brist på grönsaksfrö till nästa odlingssäsong beroende på viruset som lamslår hela samhällen i södra Europa. I Sverige finns ingen kommersiell fröodling, utan alla fröer som säljs i affären är importerade. Nu är det viktigare än någonsin att vi odlare själva lär oss fröodlingshantverket. Marianne Käfer tipsar om hur du kan odla dina egna sallatsfröer till nästa år:

Börja fröodla –med sallat !

Har du någongång funderat att börja odla dina egna fröer, men vet inte vilken gröda du skulle börja med, så ska jag tipsa dig att börja med sallat.

Sallat finns i en oändlig sortrikedom och säkert har du också din favoritsort. Sallaten behöver en relativt lång utvecklingstid, men när man börjar tidigt brukar det lyckas även i vårt klimat.

Vill du fröodla sallat är det därför dags att dra upp plantor nu!

Fortsätt läsa ”Odla dina egna fröer!”

Matnyttiga sidor och föreningar

Här kommer en lista på olika sidor och föreningar som rör odling och omställning: (klicka på den blå texten för att komma till hemsidan)

FOBO – Förbundet Organisk biologisk odling. Tidning ges ut 4 ggr/år

Föreningen Sesam – Fröodling och bevarande av kulturväxter. Tidning ges ut 6 ggr/år.

Alternativ – Praktisk kunskap om självhushållning. Tidningen Åter ges ut 4 ggr/år.

Småbrukarna – Förbund för Sveriges småbrukare. Tidning ges ut 4 ggr/år

Andelsjordbruk Sverige – Förening för andelsjordbrukare. Missa inte handboken!

Omställningsnätverket

Föreningen Permakultur i Sverige

Skogsträdgårdsbloggen

Odlings-tv – massor av små korta filmer om allt inom odling.

 

Har du fler tips på bra sidor att känna till? Kommentera gärna eller maila odlingsakademien@alhembygd.se.

Odlingstunnel i Russnäs

Elin Hjalmarsson är en av våra tunnelmottagare. Hon är en del i samhällsomställningen genom att driva ett andelsjordbruk i Russnäs utanför Eksjö. Läs mer om andelsjordbruk genom att klicka här. Missa inte den nyutkomna handboken i att starta andelsjordbruk!

Här kommer en hälsning från Elin:

Hej!
Här i Russnäs är uppsättningen av tunnelväxthuset i full gång. Vi har gjort en ram och grävt ner plintar för att stabilisera ytterligare. Även i väggar och tak sätter vi extra reglar för hållbarheten skull.

Växthuset ingår i ett 3-årigt växelodlingssystem. I år kommer det vara tomater i växthuset, nästa år gurka och tredje året frilandsgrönsaker för säsongsförlängning, tidig och sen skörd. Detta gör jag för att så långt som möjligt undvika jordburna sjukdomar.

Växthuset som redan är färdigt i bakgrunden är byggt av en gammal partytältsstomme med liknande stomme och extra reglar.

Önskar er alla en härlig odlarvår!
Mvh/ Elin Hjalmarsson

Odlingstunnel i Lidhem

Nu när vi ska vara sparsamma med våra sociala kontakter ute i verkligheten så välkomnar vi inlägg till bloggen extra mycket. Vi är tacksamma för presentationer om vilka ni som finns i vårt nätverk är, bilder från er trädgård eller information om något odlingsrelaterat ni brinner extra för. Genom att presentera oss för varandra ökar chanserna att det skapas nya sammanhang och effekter av projektet, även om det ibland kan ta tid för det frö som såtts att börja gro. Nu känns det viktigare än någonsin att vara en aktiv del i det delvis nya samhälle som kan växa fram ur den här krisen. Matförsörjning och meningsfull sysselsättning kommer vara viktiga pusselbitar både nu och i framtiden. Först ut i en liten serie presentationer är en av våra tunnelmottagare – Riquette i Lidhem utanför Vimmerby. Hon presenterade sig på bloggen för ca ett år sedan, i detta inlägg. Nu kommer en hälsning från växthusbygget:

Odlingsakademien har verkligen gjort skillnad! Studiebesök, nätverkandet, klassträffar, litteratur.  Allt har resulterat i många nya idéer och insikter och dessutom har jag äntligen lyckats att samla allt på ett strukturerat sätt! Jag har valt att fortsätta med Odling som livsstil 2 (Gamleby Folkhögskola) och jobbar nu med många olika odlingsprojekt i trädgården. Ett jätteroligt projekt är nya odlingstunneln jag fick! Stommen är byggt och vi väntar på en vindfri dag för att lägga på plasten.
Jag har valt att placera tunneln centralt på min tomt, mellan mitt hus och de olika Bed&Breakfast boendena. Jag hoppas att tunneln blir ett mötesplats var vi kan prata om odling, permakultur och omställning. Eftersom jag huvudsakligen vill förlänga säsongen och vill förodla massor med växter här är det bra att tunneln får gott om sol tidigt i säsongen men inte för mycket mitt i sommaren. Tomater, chili, gurkor och andra värmeälskande växter odlar jag nämligen på ett annat ställe.
På grund av strandskydd var jag tvungen att bygga tunneln inom 15 meter från huvudbyggnaden. Stora nackdelen med platsen är att jag nu inte kan odla i jorden, jag måste odla i pallkragar och krukor. Men jag har lyckats tillverka min egen ’lasagne’ jord med mycket organisk material och bokashi.
Byggandet av tunneln blev lite försenad p.g.a en period med snö. Men även om plasten är inte på växer det nu lite spenat i ’tunneln’. Nästa år hoppas jag att jag kan skörda färska grönsaker i denna årstid, för frysen är nästan tömt på egenodlat.
Lycka till med era odlingar! /Riquette

Vintersådd

Det där med vinterodling är lite överreklamerat tycker jag. Jag uppskattar vintervilan under december och januari, att äta ur förråden och inte tänka på odling.

Nja… helt sant är det inte. Inomhus växer endiven, vår älsklingssallad. Plantorna odlades ute i somras, rötterna skördades och planterades i plastbackar som ställdes i jordkällaren. En back i taget flyttar in i köket. Efter två veckor i rumstemperatur under mörkläggningsduk kan vi skörda de eftertraktade endiverna!

Ute i landet står ju en del kvar sedan sommaren också; grönkål, purjolök, vintersallat och spenatskräppa. De växer inte eftersom det är mörkt och kallt, men de står där och låter sig skördas försiktigt lite i taget.

När februari börjar är min odlarvila slut. Då börjar inomhusodlingen av groddar och mikrogrönt på fönsterbänken. Det är så härligt att få den energikick som den färska supermaten ger och väcka till liv lusten att pilla med fröer och jord. Läs mer om mikroodling här.

Lådor för odling av mikrogrönt i köket och småblad i drivbänken laddade med jord.

Även ute går det bra att så, i drivbänk och i kallväxthus. Det finns många köldtåliga växter vars fröer tål att ligga i kall jord och vänta på rätt tillfälle att gro. Det blir starka plantor som är härdiga från start. En favorit jag har är Namenia, en tysk bladkål (Stielmus) som är snabb och köldtålig, släkt med asiatiska Mizuna men snabbare, godare och mer lättodlad, enligt mig. Ännu härdigare är salladssenapen. Jag brukar odla en sort som heter Southern Giant Curled Mustard (Runåbergs). Den gror vid +5 grader och den vuxna plantan tål många minusgrader. Spenat, ruccola och vinterportulak passar också bra att så tidigt i drivbänk och kallväxthus och vissa sallatssorter t ex Rouge d’Hiver och Ekbladssallat. För visst är det livskvalitet att kunna skörda egna gröna blad tidigt på våren! ….Så ja, är detta vinterodling så är jag nog för det i alla fall 🙂

Det en behöver tänka på vid tidig sådd är att jorden behöver vara ordentligt genomfuktad  på djupet redan på hösten.

Det går faktiskt att så på friland också. Där har jag sått morot, svartrot, persilja och  dill och lagt en fiberduk över. Det är ingen garanterad hundraprocentig uppkomst på den sådden, men med lite tur kan det bli tidiga och bra plantor som redan hunnit etablera sig när försommartorkan sätter in. Och i annat fall går det att kompletteringsså senare.

Den allra tidigaste salladen får en när salladsplantor, sådda i slutet av sommaren övervintras i växthus eller drivbänk. Jag lägger odlingsväv och bubbelplast över och plantorna står gröna inunder och bara väntar helt stilla på att vårsolen ska titta fram. Vill du ha sådan salld så får du skriva in uppdragning av småplantor i din såkalender kring 25 augusti.

Med lite tur blir det dill och persilja här. Några plantor vintersallat syns i förgrunden.

 

Pumpaskötsel i juletid

Hillevi:

Mitt i julstöket kallade pumporna på min uppmärksamhet.

Pumpor kan normalt sett lagras enkelt inomhus i rumstemperatur men ibland händer det att en pumpa får en fläck och ruttnar där den ligger. Blir den liggande kan det bli en blöt fläck i bokhyllan – inte kul. (Därför lägger vi remsor av gamla plastmattor under pumporna som skydd).

Kolla dina pumpor regelbundet och upptäcker du fläckar, slakta pumporna genast. Skär bort det dåliga och ta hand om resten. Jag brukar köra pumpaköttet i pommes-frites strimlaren och bre ut över torkollor. De torkas utan förvällning i taket i pannrummet. Torkad pumpa är perfekt till vinterns soppor och grytor, inte minst i vinterns termos-soppor för utflykter. Torka pumpa

Fröerna till vanliga pumpor går att äta. Koka dem först i 10 minuter i lätt saltat vatten och rosta (poppa) dem sedan i 200 grader i ugnen med lite olja och örtsalt.

Godare är förstås fröerna utan skal. De kommer från särskilda nakenfröpumpor. Av 7 stora pumpor fick jag ihop ungefär 1 kg frö. Det är inte så dåligt, även om fröerna förstås är en väldigt liten del av den totala skörden och pumpaköttet från denna sort inte alls är lika gott som från matpumporna.

Nakenfröpumpafrö

Det är lätt att skörda fröerna ur frukten. Det görs när frukterna skiftat från grönt till gult. Nakenfröerna sitter mycket lösare än fröerna i matpumporna. Det är bara att gräva ur med handen och sedan behöver desköljas och torkas. Jag bredde ut dem på plåtar och torkade i ca 40 grader med ugnsluckan på glänt. De här fröerna behöver inte kokas. De kan ätas råa både som de är och rostade med eller utan salt. Jättegoda blev de!

Tips för att undvika ruttna pumpor i bokhyllan: Pumpor ska hänga kvar på plantan tills de blivit riktigt mogna. I slutet av augusti kan du skära bort blad som skuggar frukterna så att de får sola sig mogna. Låt gärna frukterna hänga kvar till dagen efter första frostnatten. En frostnatt skadar inte frukten men plantan dör. Därefter ska pumporna torka till. Gärna i en skottkärra som körs ut i solen dagtid om hösten bjuder på soligt väder. Annars inomhus. Vissa säger att de ska torkas i 30 grader men det har vi sällan hos oss i slutet av september… Ju mognare pumpa desto hårdare skal och bättre hållbarhet.

Mottagare av växthustunnlar från Gjordnära

Det kom in 26 fina och bra ansökningar till de 10 växthustunnlar som projektet finansierar. Tack för det! Konkurrensen var hård och urvalet minst sagt svårt. Förutom uppfyllandet av kriterierna i utlysningen har den geografiska spridningen i våra sex kommuner vägt tungt. Nu hoppas vi att de som får en tunnel använder den på bästa vis för att sprida odlingskunskap och inspirera flera, både i projektet och efteråt. Under våren kommer alla mottagare och deras planer presenteras närmare, i form av blogginlägg, gårdsbesök eller liknande. Även de som inte fick beviljat en tunnel hoppas vi sätter sina planer i verket och vi är gärna en samarbetspartner i det om vi kan.

De som kommer få en tunnel och är huvudansvariga för den är följande:

  • Riquette Verschoor, Vimmerby
  • Caroline Billinger, Vimmerby
  • Elin Hjalmarsson, Eksjö
  • Susanne Johansson, Eksjö
  • Anders Åhström, Hult
  • Madde Fungbrant, Mariannelund
  • Anders Lundmark, Virserum
  • Monika Andersson, Kristdala
  • Miranda Larsson, Berga
  • Laila Nilsson, Målilla

I en del fall finns det även medsökande och flera odlare som kommer få glädje av tunneln. Grattis till er alla!

 

Vinterbädda

Hillevi:

Snart är det dags för odlarens välbehövliga vilotid….men först ska den andra ensilagebalen fördelas över trädgårdslandets bäddar och gångar. Tack mildväder!

Jag undviker bar jord – sommar som vinter. Vi har ju ofta problem med torka direkt efter snösmälningen (!!) nu för tiden. Med täcke håller sig jorden fuktig. Dessutom blir det mindre ogräs. Långsiktigt ökar också mullhalten och därmed jordens bördighet i form av vattenhållande förmåga, struktur, mikroliv och förmåga att långsiktigt leverera näring åt grödorna.

täcka med ensilage
Kompostlimpan får sitt täcke. Foto: Thobias Borum

Bara två av mina bäddar blir utan ensilage. Det är där jag kommer att direktså till våren (då skulle ensilaget vara i vägen). De bäddarna är istället täckta med sista gräsklippet med stor inblandning av nedfallna löv som också ger en riktigt fin mylla.

Ensilage som blir över lägger jag också på kompostlimporna. Till våren blir det ett snyggt torrt täcke som pumporna kan vila på.

Tips: Gammalt skadat ensilage går att få gratis. Det är tungt och stinkande att hantera. Men sen höst är perfekta årstiden. Man håller sig varm och i duggregnet på hösten luktar det inte alls så illa som när man öppnar en bal på våren i solsken. En annan fördel med att lägga ut på hösten är att på våren har det redan hunnit bli så torrt på ytan torrt att det är skönt att knäa på. Då är det bara att peta upp små hål i täcket och sätta ner småplantorna. Men det är en senare historia…

täcka med ensilage
Precis som vi behöv jorden sitt täcke när den går i vila. I förgrunden syns vintersallaten. De stora är plockade och resten får stå kvar och kan plockas direkt efter snösmältningen. De ska inte bäddas in i ensilage. Foto: Thobias Borum