Författare: Ett Eko

Ympningskurs – del 1

Två söndagar i april har Björn Westeson delgett sin kunskap om ympning och trädvård för intresserade inom Odlingsakademiens område. Första kursen gick av stapel i Bråbo utanför Kristdala och den andra i Lidhem utanför Vimmerby, med 10 deltagare vardera. Inom kursen fanns möjlighet att köpa ympris av olika äppelsorter såsom Cellini, Birgit Bonnier, Gravenstein, Bramley, Wealthy och Transparante Blanche, samt 10 grundstammar från Gränna plantskola.

Björn visar en grundstam som ska ympas med en ny sort.

Anledningen att man ympar träd är för att det inte går att få samma sort som ursprungsträden genom kärnsådd. Kärnorna ger helt enkelt en mängd nya sorter utan möjlighet att ha kontroll på vad det blir. Tillvägagångssättet för att få fler träd av den sort man vill ha, tex för att bevara gamla sorter, är att byta ut kronan, eller delar av kronan, genom att få kvistar att växa fast på grundstammen eller i grenar.

De grundstammar som används är av olika sorter. Björn använder sorten A2 som är en starkväxande och härdig sort. Ympriset är årsskott från friska träd, taget under vintern och förvarat i fuktat papper och plast i kylskåpet tills det är dags att ympa ungefär vid den här tiden på våren. (Detta gäller träd av kärnfrukt dvs päron och äpple. För stenfrukter som plommon och körsbär är tillvägagångssättet lite annorlunda). Det går även bra att ympa på vildapel och ympa in nya sorter i gamla träd. Gamla träd bör beskäras först för att locka fram nya friska skott att använda.

För att genomföra en bra ympning krävs bra redskap:

  • En sekatör som ger fina snitt. Slipa med ett bryne vid behov. Björn avråder från ympningssekatörer då de ger en för kort anläggningsyta, snitten ska helst vara 2-3 cm långa.
  • Tunnbladig vass kniv.
  • Vulktejp. Kan köpas där det finns bilgrejer. Fördelen med tejpen är att den aktiveras och sluter tätt när den dras ut, men även eltejp kan fungera. En del använder istället bast, men det kan vara lite svårt att fästa tätt.
  • Ympvax eller sårbalsam att behandla snittytorna med för att de inte ska torka ut.
  • Märklappar, permanentpenna och ståltråd för att märka upp ymparna. Märk och dokumentera noga genom hela processen!
  • Plastpåsar för att göra ett miniväxthus till ympen. Gör ett hål för att dränera ut överflödig fukt. Kring midsommar när ympen förhoppningsvis har tagit sig kan man successivt ta bort plastpåsen.
  • Stora krukor att plantera det lilla trädet i tills det blir större och kan planteras ut. Placera gärna krukorna i en sk ”barnkammare” – en extra skyddad plats där du kan ha bra koll på plantorna.
  • Gärna ett förkläde med stora fickor till alla saker.

Vid ympning uppe i träd behövs även:

  • En säker stege med tvärslå nederst så den står stadigt. Gärna en som går att fälla ut i olika ställningar.
  • En bra japantandad såg som bara sågar i drag.
  • Ett hölster för att förvara dessa redskap säkert och lättåtkomligt.

Det svåraste i hela ympningen var att göra fina raka snittytor som sluter tätt mot varandra. Därför fick kursdeltagarna först öva på vattenskott av päron. Det är viktigt att kambiumskikten (det ljusgröna innanför barken) kommer i kontakt så att ytorna kan växa ihop. När snitten passar fint ihop lindas tejpen fast för att hålla allt på plats och alla öppna snittytor behandlas med ympvax eller sårbalsam, innan de märks upp och plastpåsen dras på.

Det största hotet mot en lyckad ympning är uttorkning. Därför bör man inte ympa i alltför soligt eller blåsigt väder, rotsystem och snittytor ska hållas fuktiga och det är viktigt att använda bra bindmaterial och vax/balsam. Berör inte snittytorna med fingrarna.

Här visar Björn ett bladöga på en redan ympad kvist. Glöm inte ympvax i toppen av ympen! Björn använder en liten grenbit för att smörja på vaxet.

Ympkvisten ska ha 2-3 bladögon och eventuella torkade toppar ska klippas bort. Man försöker även lägga snittet mitt emot ett bladöga eftersom det finns mycket växtkraft just där. Bladögat ligger alltså på baksidan av grenen, ungefär mitt på snittet.

Är man ovan att ympa är det bra att lämna några bladögon på stammen för att kunna försöka rädda en misslyckad ympning med hjälp av ockulering – att man sätter in ett bladöga i barken för att locka fram en ny gren av den önskade sorten och sedan skapa trädet av den. Huruvida ympen har lyckats eller inte bör märkas på om den slår ut blad inom några veckor och senast innan midsommar.

Barkymp innan behandling med vax.

Ett annat sätt att ympa är barkympning. Här skjuts ympen in under barken så att kambiumskikten får kontakt och ska därför ha lite mer kambiumskikt frilagt genom att man även tar bort lite på sidorna på ympkvisten. En gren på 2-4 cm kan vara lagom för den här sortens ympning och man kan gärna sätta två ympar mittemot varandra på en gren. Tar sig båda prioriterar man den översta och klipper in den nedre medan den hjälper till att valla över såret. Ympningen ska ske när trädet börjat sava ordentligt (april-maj) så att barken släpper lätt. Stenfrukter barkympas på ett lite annorlunda sätt.

Björn berättade även om skötsel av unga och gamla träd. Mer om det i nästa del.

Tunnelväxthusen

I slutet av förra året delade Odlingsakademien ut 10 st tunnelväxthus från Gjordnära. Det var en tuff urvalsprocess med många sökande, där urvalskriterier och geografisk spridning vägde tungt. Vi ville prioritera den som hade ambitionen och möjligheten att skapa odlingsgemenskaper på olika vis, till exempel tillsammans-odlingar, odla till försäljning, ge utbildning inom odling, regelbundet ha öppen trädgård, samarbeta med förskola/skola/daglig verksamhet eller liknande. Målsättningen var att odlingstunneln skulle vara till tydlig nytta för flera, men tillvägagångssättet var öppet.

Det kan ibland vara en lång och kanske krokig väg att uppfylla sina mål och drömmar, men vi hoppas att våra tunnelmottagare kommer ha möjligheten att vara en aktiv del i att sprida odlingskunskap,- intresse och -inspiration med hjälp av växthustunnlarna och att det ska odlas många härliga grönsaker där under åren! Vi har fått en liten presentation från några av dem och hoppas snart få lära känna resten liten närmare.

Här kommer en uppdaterad lista på vilka som har fått en tunnel och är huvudansvariga för den:

Lycka till mer era tunnlar och odlingsplaner!

Träsktunneln i Berga

Vidare funderingar

Helena:

Tack för att ni delar era tankar och tips här på bloggen, tex Riquettes funderingar på hur vi ska agera i krisen och Mariannes konkreta råd om att fröodla sallat. Vi tar tacksamt emot fler inlägg som kan inspirera andra!

Just nu vet vi ännu inte riktigt hur Odlingsakademien ska svara på det läge som uppstått och personligen vet jag heller inte riktigt hur jag ska agera. Vad är bäst? Hur mycket orkar, hinner och kan jag? Hur mycket kan vi göra i Odlingsakademien och på vilket sätt? Finns det ytterligare resurser att använda? Men även om det är lite villrådigt för tillfället, så känns det in till hjärtat att det här både är en chans och ett behov, en nödvändighet, att verka för mer odlande och lokal självförsörjning. Kanske måste vi inte veta exakt bästa sättet? Kanske behöver vi bara starta där vi står? Ta första steget utan att riktigt veta hur vägen kommer se ut? Året med Odlingsakademien har gjort flera av oss bättre rustade, genom kunskap, inspiration och nätverkande. Det finns kontakter att tillgå via bloggen, Facebook och lokala grupper. Vi har redan börjat gå, nu är det bara att fortsätta.

När jag funderar på vad jag kan starta med, direkt och på egen hand, kommer jag fram till följande:

  • Räcka upp handen på Riquettes fråga om att vilja vara med i ett samarbete. Kanske går det även att samarbeta med lokala Naturskyddföreningar, Studieförbund, Reko-ringar mm? Jag har däremot inte riktigt klart för mig hur samarbetet kan se ut, men det går att utarbeta tillsammans.
  • Jag kan tänka mig att vara ett stöd till någon som vill utöka sin odling och jag kan öppna upp min gård för visa hur jag odlar. Jag är inte proffs, men något skulle jag tro att jag kan bidra med. Men jag vill bara engagera mig i den som verkligen vill satsa på sitt odlande i år, oavsett om det är för eget bruk eller i lite större skala. Inspirations-visningar och liknande får vänta till senare. Jag är gärna med i ett stöd-samarbete, där ett par-tre odlare i ungefär samma skala kan stötta varandra.
  • Kanske någon vill komma hit regelbundet och hjälpa mig i odlingarna i utbyte mot grönsaker och erfarenhet?
  • Jag har hästgödsel att dela med mig av. Främst det som ligger på stacken, alltså från årsgammalt till nytt. Det är blandat med spån, men mycket av spånet lägger vi vid sidan av för att använda i gångar så det är inte jättemycket. Jag brukar kompostera gödseln ett år och under tiden odla pumpa och squash i den, vilket funkar utmärkt.
  • Jag planerar att sälja lite plantor under våren och senare även grönsaker. Jag kommer även ta extra mycket fröer i år, men har ännu inte bestämt av vad. Jag vet inte riktigt vilken försäljningskanal jag kommer använda så här är en punkt att arbeta vidare på.
  • Jag skulle kunna bli mer aktiv på min blogg Ett Eko och i Facebook-gruppen Odling som livsstil.
  • Jag ska lämna in överflödiga fröer till fröbiblioteket på Vimmerby Bibliotek.

Mer om mig: Jag bor på en gård mellan Vimmerby och Frödinge där jag odlat för eget bruk i drygt 10 år. Jag har provat flera olika odlingstekniker och lär mig ständigt. Jag älskar att odla och jag älskar egna grönsaker, men måste också erkänna att det känns rätt tufft och svårt ibland. Fortfarande. Framtida projekt är att odla mer med hjälp av hästkrafter (i form av Gotlandsruss) och att plantera ännu mer perenner. Tidigare har jag gått kurs i att odla för försäljning på Holma folkhögskola, men har bara sålt grönsaker sporadiskt då det mesta går åt till familjens behov. Jag har inte helt släppt tanken på att odla till försäljning, men funderar även på andra sätt att arbeta kring odlandet. Att vara projektsamordnare i det här projektet är ett sätt, att arbeta som trädgårdsmästare i Kristinas trädgård på Ingebo Hagar är ett annat. Vad min roll i den här omställningen blir får vi se, men jag satsar på att odla mer än någonsin detta år. Jag finns på helenas_mail@hotmail.com, Odlingsakademiens mail eller 070-6882897.

Vad vill just du göra? Vad har du för behov, drömmar och resurser? Hur skulle dina första steg kunna se ut? Skriv gärna och berätta! Eller vänd dig till någon, vem som helst, och berätta. Det allra första steget är att formulera tanken. 

Det blir en balansgång att minimera fysiska sociala kontakter och samarbeta kring odlandet. En del går kanske att lösa via telefon och digitala möten, via Facebook och mail, men en del behöver ske på plats. Men är alla friska och håller avstånd ute i friska luften ska det nog gå bra. Det här handlar ju om något mer än att bara ses för att det är trevligt. Även om Odlingsakademiens nätverksträffar ställdes in går det utmärkt att ordna sina egna mikro-nätverk med grannen, bekanta eller någon blivande odlingsvän. Använd gärna bloggen eller Facebook-gruppen för att erbjuda och efterlysa kontakt. Det går även att maila odlingsakadmien@alhembygd.se så kan vi försöka förmedla kontakter. Var tydlig med vem du söker – vilket område det handlar om och ifall du precis har kommit igång, om du vill utöka din självförsörjningsgrad eller om du vill odla för försäljning. Söker du en jämlike att samarbeta med, någon med mer erfarenhet att få stöd ifrån eller erbjuder du ditt stöd till någon annan?

Tankar kring krisen

Agera i Corona-tider

Helena:

Vi är mitt inne i en kris och den kommer troligtvis bli långvarig. När väl viruset släpper sitt grepp kommer vi ha ett samhälle att bygga upp igen, med delvis nya spelregler. Samtidigt som det är oerhört tufft så är pandemin, och att det kommer bli eftersvallningar av den,  inget vi kan göra något åt. Men det vi kan göra är att bestämma hur vi ska agera på det som sker. Samtidigt som krisen skapar kaos ger den också nya möjligheter och skapar nya behov. Det blir lite som en ny odlingssäsong efter vintern, då det gäller att så och plantera det man vill ska växa, annars finns det risk att det mest växer ogräs i landen. Nu har det skapats ett litet mellanrum där vi kan vara med och göra en omstart. , både i praktiken och i hur vi ser på varandra. Tänk om det här kunde bli en kris som inte gödslar de mörka krafterna utan bidrar till ökad medmänsklighet och bättre balans mellan människan och naturen? Tänk om den här krisen inte leder till mer globalisering, ökade klyftor och utökat konsumtionssamhälle, utan till ett stärkt lokalsamhälle, större gemenskap och ökad självförsörjning?

Igår lyssnade jag (i efterhand) på webbinariet Konkreta steg till lokal matförsörjning och blev inspirerad av att vi måste få ner så mycket grönsaker som möjligt i jorden de närmsta två månaderna. Det är nu det måste ske för att åtminstone vara lite förberedda för den livsmedelskris som eventuellt kommer. Jag har sedan tidigare utökat min odlingsyta som en känslomässig respons på situationen och funderar nu på hur mycket ytterligare odlingsyta jag kan klara att skapa under våren. Här kommer några tips på hur du som odlare kan vara en del i den omställning som nu kan vara på väg att ske:

Så och plantera så mycket som möjligt! I balkonglådor, pallkragar eller kanske på grannens oanvända åker?

Sälj plantor och grönsaker, dela med dig av ditt överskott. Förbered dig på att ta hand om det kommande överskottet på fruktträd och bärbuskar eller att ge vidare till någon som behöver. Varje år rasar det ner tonvis med äpplen i våra trädgårdar som bara kastas bort.

Köp grönsaker lokalt, delta i Reko-ring, köp en andel hos en andelsjordbrukare. Var med och stötta den lokala livsmedelsförsörjningen hos både små och större producenter.

Erbjud mark som står orörd. Skapa odlingsgemenskaper och odla tillsammans. Odling är en aktivitet som kan ske utomhus med distansering och som passar både i staden och på landet.

Ta fröer! Det finns även risk för att det blir brist på fröer framöver. En del fröer är enkla att ta, andra kräver mer kunskap. Föreningen Sesam och Runåbergs fröer har bra litteratur i ämnet.

Dela med dig av råd och tips om odling. Stötta varandra. Kanske går det att skapa och hålla kontakt med varandra via digitala medier? Kanske kan ni som bor nära hjälpas åt i varandras trädgårdar eller ordna små nätverksträffar utomhus om ni ser till att hålla avstånd? Bloggen finns alltid tillgänglig för er att använda för att söka kontakter eller dela tankar och kunskap.

Lär dig laga mat av våra nordiska råvaror. Det handlar inte bara om att odla mycket, utan också om att faktiskt äta det vi odlar.

Kanske kan du påverka kommunen, eller andra aktörer, att vara en del i en ökad lokal matförsörjning? Upplåta mark, ge ekonomiskt stöd till utrustning eller bidra med arbetskraft?

 

Vad har ni för tips och förslag på hur vi kan agera i den här krisen? Kanske är ni redan igång eller vet någon annan som är? Dela gärna med i er kommentarsfältet eller maila in en text till odlingsakademien@alhembygd.se! Använd gärna även Facebook-gruppen Odling som livsstil för att peppa och peppas i att odla mer.

Matnyttiga sidor och föreningar

Här kommer en lista på olika sidor och föreningar som rör odling och omställning: (klicka på den blå texten för att komma till hemsidan)

FOBO – Förbundet Organisk biologisk odling. Tidning ges ut 4 ggr/år

Föreningen Sesam – Fröodling och bevarande av kulturväxter. Tidning ges ut 6 ggr/år.

Alternativ – Praktisk kunskap om självhushållning. Tidningen Åter ges ut 4 ggr/år.

Småbrukarna – Förbund för Sveriges småbrukare. Tidning ges ut 4 ggr/år

Andelsjordbruk Sverige – Förening för andelsjordbrukare. Missa inte handboken!

Omställningsnätverket

Föreningen Permakultur i Sverige

Skogsträdgårdsbloggen

Odlings-tv – massor av små korta filmer om allt inom odling.

 

Har du fler tips på bra sidor att känna till? Kommentera gärna eller maila odlingsakademien@alhembygd.se.

Odlingstunnel i Russnäs

Elin Hjalmarsson är en av våra tunnelmottagare. Hon är en del i samhällsomställningen genom att driva ett andelsjordbruk i Russnäs utanför Eksjö. Läs mer om andelsjordbruk genom att klicka här. Missa inte den nyutkomna handboken i att starta andelsjordbruk!

Här kommer en hälsning från Elin:

Hej!
Här i Russnäs är uppsättningen av tunnelväxthuset i full gång. Vi har gjort en ram och grävt ner plintar för att stabilisera ytterligare. Även i väggar och tak sätter vi extra reglar för hållbarheten skull.

Växthuset ingår i ett 3-årigt växelodlingssystem. I år kommer det vara tomater i växthuset, nästa år gurka och tredje året frilandsgrönsaker för säsongsförlängning, tidig och sen skörd. Detta gör jag för att så långt som möjligt undvika jordburna sjukdomar.

Växthuset som redan är färdigt i bakgrunden är byggt av en gammal partytältsstomme med liknande stomme och extra reglar.

Önskar er alla en härlig odlarvår!
Mvh/ Elin Hjalmarsson

Odlingstunnel i Lidhem

Nu när vi ska vara sparsamma med våra sociala kontakter ute i verkligheten så välkomnar vi inlägg till bloggen extra mycket. Vi är tacksamma för presentationer om vilka ni som finns i vårt nätverk är, bilder från er trädgård eller information om något odlingsrelaterat ni brinner extra för. Genom att presentera oss för varandra ökar chanserna att det skapas nya sammanhang och effekter av projektet, även om det ibland kan ta tid för det frö som såtts att börja gro. Nu känns det viktigare än någonsin att vara en aktiv del i det delvis nya samhälle som kan växa fram ur den här krisen. Matförsörjning och meningsfull sysselsättning kommer vara viktiga pusselbitar både nu och i framtiden. Först ut i en liten serie presentationer är en av våra tunnelmottagare – Riquette i Lidhem utanför Vimmerby. Hon presenterade sig på bloggen för ca ett år sedan, i detta inlägg. Nu kommer en hälsning från växthusbygget:

Odlingsakademien har verkligen gjort skillnad! Studiebesök, nätverkandet, klassträffar, litteratur.  Allt har resulterat i många nya idéer och insikter och dessutom har jag äntligen lyckats att samla allt på ett strukturerat sätt! Jag har valt att fortsätta med Odling som livsstil 2 (Gamleby Folkhögskola) och jobbar nu med många olika odlingsprojekt i trädgården. Ett jätteroligt projekt är nya odlingstunneln jag fick! Stommen är byggt och vi väntar på en vindfri dag för att lägga på plasten.
Jag har valt att placera tunneln centralt på min tomt, mellan mitt hus och de olika Bed&Breakfast boendena. Jag hoppas att tunneln blir ett mötesplats var vi kan prata om odling, permakultur och omställning. Eftersom jag huvudsakligen vill förlänga säsongen och vill förodla massor med växter här är det bra att tunneln får gott om sol tidigt i säsongen men inte för mycket mitt i sommaren. Tomater, chili, gurkor och andra värmeälskande växter odlar jag nämligen på ett annat ställe.
På grund av strandskydd var jag tvungen att bygga tunneln inom 15 meter från huvudbyggnaden. Stora nackdelen med platsen är att jag nu inte kan odla i jorden, jag måste odla i pallkragar och krukor. Men jag har lyckats tillverka min egen ’lasagne’ jord med mycket organisk material och bokashi.
Byggandet av tunneln blev lite försenad p.g.a en period med snö. Men även om plasten är inte på växer det nu lite spenat i ’tunneln’. Nästa år hoppas jag att jag kan skörda färska grönsaker i denna årstid, för frysen är nästan tömt på egenodlat.
Lycka till med era odlingar! /Riquette

Mottagare av växthustunnlar från Gjordnära

Det kom in 26 fina och bra ansökningar till de 10 växthustunnlar som projektet finansierar. Tack för det! Konkurrensen var hård och urvalet minst sagt svårt. Förutom uppfyllandet av kriterierna i utlysningen har den geografiska spridningen i våra sex kommuner vägt tungt. Nu hoppas vi att de som får en tunnel använder den på bästa vis för att sprida odlingskunskap och inspirera flera, både i projektet och efteråt. Under våren kommer alla mottagare och deras planer presenteras närmare, i form av blogginlägg, gårdsbesök eller liknande. Även de som inte fick beviljat en tunnel hoppas vi sätter sina planer i verket och vi är gärna en samarbetspartner i det om vi kan.

De som kommer få en tunnel och är huvudansvariga för den är följande:

  • Riquette Verschoor, Vimmerby
  • Caroline Billinger, Vimmerby
  • Elin Hjalmarsson, Eksjö
  • Susanne Johansson, Eksjö
  • Anders Åhström, Hult
  • Madde Fungbrant, Mariannelund
  • Anders Lundmark, Virserum
  • Monika Andersson, Kristdala
  • Miranda Larsson, Berga
  • Laila Nilsson, Målilla

I en del fall finns det även medsökande och flera odlare som kommer få glädje av tunneln. Grattis till er alla!