Författare: Ett Eko

Ympningskurs – del 2

På ympningkurserna i Kristdala och Lidhem 19/4 resp. 26/4 delade Björn Westeson med sig av allmän kunskap om träd. När man köper ett nytt träd är det bäst om den har grenar jämt runt hela stammen, som en spiralform uppåt, så inte alla grenar utgår från samma plats. Gropen man planterar i ska vara väl tilltagen och dränerad, tex genom singel i botten. Slå ner 1-3 stolpar kring trädet för att ge det stöd och använd gnagskydd. De spiralformade skydden riskerar att strypa trädet när det växer, bättre är nät som öppnar sig vartefter eller kycklingnät som fästs så de inte skaver på stammen. Tänk på att inte plantera träden för tätt utan planera för att de fullvuxna kronorna ska få plats bredvid varandra. Vattna ordentligt första åren.

Björn visade beskärning under kursen. Unga träd mår bäst av att beskäras under vintermånaderna medan uppvuxna träd (ca 5-6 år och äldre) bäst beskärs under sommar och höst. Beskär man ett äldre träd på vintern kommer de att svara med att sätta en stor mängd vattenskott för att kompensera förlusten av bladmassa. I princip är ett träds rotsystem lika stort som dess krona och den vill hålla den balansen. Om ett träd har beskurits hårt och satt mycket vattenskott ska de avlägsnas med en tredjedel i taget under en treårs-period för att undvika nya vattenskott.  Unga träd beskärs för att skapa en bra form och stimulera tillväxten.

De aktivaste rötterna finns längst ut i rotsystemet, därför är det i området nedanför kronans yttersta del, dropplinjen, man ska gödsla och lufta jorden.

Grenar kapas strax ovanför en utåtgående gren eller bladknopp. Det är viktigt att inte skada grenkragen, utan att för den skull lämna en för lång tapp. I början kommer det unga trädet ha en ganska spetsig form för att sedan bli mer flack när den börjar producera frukt som tynger ner grenarna. Det behövs inget vax eller balsam på dessa snittytor, de läker bäst i fred. Nya grenar bildas på ovansidan så en bra strategi är att beskära nerifrån på lite äldre träd med fokus på att skapa en ljus och luftig krona. Kapa inte grenar större än 10 cm i diameter. Björn tipsar även om att kartgallra för att få den största och friskaste frukten.

Spara gamla träd så länge de ger frukt, säger Björn. Det gör ingenting om de är ihåliga och murkna inuti. Själva livskraften i trädet sitter precis innanför barken, i kambiet. Sätt inte heller igen hålen med något, men det kan behöva göras ett litet hål för dränering nertill. Ta bort alla stamskott och beskär trädet för att stimulera tillväxt, men ta inte för hårt på en gång. Låt det ta flera år!

Björn visade och berättade även om fruktträdskräftan. Det är en svamp som ger skador som syns på bilden ovan och förkortar trädets livslängd. Risken att få kräftan ökar i lerjord, så dränera ordentligt vid plantering tex genom att byta ut en del av jorden till sand, singel och mullhaltig jord. Även skador på barken och ett fuktigt klimat ökar risken. Skydda trädet och håll kronan luftig. Björn tycker man kan spara ett träd med kräfta, men man ska absolut inte ta ympris då smittan finns i hela trädet.

Tack Björn för intressanta och givande kursdagar!

Ympningskurs – del 1

Två söndagar i april har Björn Westeson delgett sin kunskap om ympning och trädvård för intresserade inom Odlingsakademiens område. Första kursen gick av stapel i Bråbo utanför Kristdala och den andra i Lidhem utanför Vimmerby, med 10 deltagare vardera. Inom kursen fanns möjlighet att köpa ympris av olika äppelsorter såsom Cellini, Birgit Bonnier, Gravenstein, Bramley, Wealthy och Transparante Blanche, samt 10 grundstammar från Gränna plantskola.

Björn visar en grundstam som ska ympas med en ny sort.

Anledningen att man ympar träd är för att det inte går att få samma sort som ursprungsträden genom kärnsådd. Kärnorna ger helt enkelt en mängd nya sorter utan möjlighet att ha kontroll på vad det blir. Tillvägagångssättet för att få fler träd av den sort man vill ha, tex för att bevara gamla sorter, är att byta ut kronan, eller delar av kronan, genom att få kvistar att växa fast på grundstammen eller i grenar.

De grundstammar som används är av olika sorter. Björn använder sorten A2 som är en starkväxande och härdig sort. Ympriset är årsskott från friska träd, taget under vintern och förvarat i fuktat papper och plast i kylskåpet tills det är dags att ympa ungefär vid den här tiden på våren. (Detta gäller träd av kärnfrukt dvs päron och äpple. För stenfrukter som plommon och körsbär är tillvägagångssättet lite annorlunda). Det går även bra att ympa på vildapel och ympa in nya sorter i gamla träd. Gamla träd bör beskäras först för att locka fram nya friska skott att använda.

För att genomföra en bra ympning krävs bra redskap:

  • En sekatör som ger fina snitt. Slipa med ett bryne vid behov. Björn avråder från ympningssekatörer då de ger en för kort anläggningsyta, snitten ska helst vara 2-3 cm långa.
  • Tunnbladig vass kniv.
  • Vulktejp. Kan köpas där det finns bilgrejer. Fördelen med tejpen är att den aktiveras och sluter tätt när den dras ut, men även eltejp kan fungera. En del använder istället bast, men det kan vara lite svårt att fästa tätt.
  • Ympvax eller sårbalsam att behandla snittytorna med för att de inte ska torka ut.
  • Märklappar, permanentpenna och ståltråd för att märka upp ymparna. Märk och dokumentera noga genom hela processen!
  • Plastpåsar för att göra ett miniväxthus till ympen. Gör ett hål för att dränera ut överflödig fukt. Kring midsommar när ympen förhoppningsvis har tagit sig kan man successivt ta bort plastpåsen.
  • Stora krukor att plantera det lilla trädet i tills det blir större och kan planteras ut. Placera gärna krukorna i en sk ”barnkammare” – en extra skyddad plats där du kan ha bra koll på plantorna.
  • Gärna ett förkläde med stora fickor till alla saker.

Vid ympning uppe i träd behövs även:

  • En säker stege med tvärslå nederst så den står stadigt. Gärna en som går att fälla ut i olika ställningar.
  • En bra japantandad såg som bara sågar i drag.
  • Ett hölster för att förvara dessa redskap säkert och lättåtkomligt.

Det svåraste i hela ympningen var att göra fina raka snittytor som sluter tätt mot varandra. Därför fick kursdeltagarna först öva på vattenskott av päron. Det är viktigt att kambiumskikten (det ljusgröna innanför barken) kommer i kontakt så att ytorna kan växa ihop. När snitten passar fint ihop lindas tejpen fast för att hålla allt på plats och alla öppna snittytor behandlas med ympvax eller sårbalsam, innan de märks upp och plastpåsen dras på.

Det största hotet mot en lyckad ympning är uttorkning. Därför bör man inte ympa i alltför soligt eller blåsigt väder, rotsystem och snittytor ska hållas fuktiga och det är viktigt att använda bra bindmaterial och vax/balsam. Berör inte snittytorna med fingrarna.

Här visar Björn ett bladöga på en redan ympad kvist. Glöm inte ympvax i toppen av ympen! Björn använder en liten grenbit för att smörja på vaxet.

Ympkvisten ska ha 2-3 bladögon och eventuella torkade toppar ska klippas bort. Man försöker även lägga snittet mitt emot ett bladöga eftersom det finns mycket växtkraft just där. Bladögat ligger alltså på baksidan av grenen, ungefär mitt på snittet.

Är man ovan att ympa är det bra att lämna några bladögon på stammen för att kunna försöka rädda en misslyckad ympning med hjälp av ockulering – att man sätter in ett bladöga i barken för att locka fram en ny gren av den önskade sorten och sedan skapa trädet av den. Huruvida ympen har lyckats eller inte bör märkas på om den slår ut blad inom några veckor och senast innan midsommar.

Barkymp innan behandling med vax.

Ett annat sätt att ympa är barkympning. Här skjuts ympen in under barken så att kambiumskikten får kontakt och ska därför ha lite mer kambiumskikt frilagt genom att man även tar bort lite på sidorna på ympkvisten. En gren på 2-4 cm kan vara lagom för den här sortens ympning och man kan gärna sätta två ympar mittemot varandra på en gren. Tar sig båda prioriterar man den översta och klipper in den nedre medan den hjälper till att valla över såret. Ympningen ska ske när trädet börjat sava ordentligt (april-maj) så att barken släpper lätt. Stenfrukter barkympas på ett lite annorlunda sätt.

Björn berättade även om skötsel av unga och gamla träd. Mer om det i nästa del.

Vidare funderingar

Helena:

Tack för att ni delar era tankar och tips här på bloggen, tex Riquettes funderingar på hur vi ska agera i krisen och Mariannes konkreta råd om att fröodla sallat. Vi tar tacksamt emot fler inlägg som kan inspirera andra!

Just nu vet vi ännu inte riktigt hur Odlingsakademien ska svara på det läge som uppstått och personligen vet jag heller inte riktigt hur jag ska agera. Vad är bäst? Hur mycket orkar, hinner och kan jag? Hur mycket kan vi göra i Odlingsakademien och på vilket sätt? Finns det ytterligare resurser att använda? Men även om det är lite villrådigt för tillfället, så känns det in till hjärtat att det här både är en chans och ett behov, en nödvändighet, att verka för mer odlande och lokal självförsörjning. Kanske måste vi inte veta exakt bästa sättet? Kanske behöver vi bara starta där vi står? Ta första steget utan att riktigt veta hur vägen kommer se ut? Året med Odlingsakademien har gjort flera av oss bättre rustade, genom kunskap, inspiration och nätverkande. Det finns kontakter att tillgå via bloggen, Facebook och lokala grupper. Vi har redan börjat gå, nu är det bara att fortsätta.

När jag funderar på vad jag kan starta med, direkt och på egen hand, kommer jag fram till följande:

  • Räcka upp handen på Riquettes fråga om att vilja vara med i ett samarbete. Kanske går det även att samarbeta med lokala Naturskyddföreningar, Studieförbund, Reko-ringar mm? Jag har däremot inte riktigt klart för mig hur samarbetet kan se ut, men det går att utarbeta tillsammans.
  • Jag kan tänka mig att vara ett stöd till någon som vill utöka sin odling och jag kan öppna upp min gård för visa hur jag odlar. Jag är inte proffs, men något skulle jag tro att jag kan bidra med. Men jag vill bara engagera mig i den som verkligen vill satsa på sitt odlande i år, oavsett om det är för eget bruk eller i lite större skala. Inspirations-visningar och liknande får vänta till senare. Jag är gärna med i ett stöd-samarbete, där ett par-tre odlare i ungefär samma skala kan stötta varandra.
  • Kanske någon vill komma hit regelbundet och hjälpa mig i odlingarna i utbyte mot grönsaker och erfarenhet?
  • Jag har hästgödsel att dela med mig av. Främst det som ligger på stacken, alltså från årsgammalt till nytt. Det är blandat med spån, men mycket av spånet lägger vi vid sidan av för att använda i gångar så det är inte jättemycket. Jag brukar kompostera gödseln ett år och under tiden odla pumpa och squash i den, vilket funkar utmärkt.
  • Jag planerar att sälja lite plantor under våren och senare även grönsaker. Jag kommer även ta extra mycket fröer i år, men har ännu inte bestämt av vad. Jag vet inte riktigt vilken försäljningskanal jag kommer använda så här är en punkt att arbeta vidare på.
  • Jag skulle kunna bli mer aktiv på min blogg Ett Eko och i Facebook-gruppen Odling som livsstil.
  • Jag ska lämna in överflödiga fröer till fröbiblioteket på Vimmerby Bibliotek.

Mer om mig: Jag bor på en gård mellan Vimmerby och Frödinge där jag odlat för eget bruk i drygt 10 år. Jag har provat flera olika odlingstekniker och lär mig ständigt. Jag älskar att odla och jag älskar egna grönsaker, men måste också erkänna att det känns rätt tufft och svårt ibland. Fortfarande. Framtida projekt är att odla mer med hjälp av hästkrafter (i form av Gotlandsruss) och att plantera ännu mer perenner. Tidigare har jag gått kurs i att odla för försäljning på Holma folkhögskola, men har bara sålt grönsaker sporadiskt då det mesta går åt till familjens behov. Jag har inte helt släppt tanken på att odla till försäljning, men funderar även på andra sätt att arbeta kring odlandet. Att vara projektsamordnare i det här projektet är ett sätt, att arbeta som trädgårdsmästare i Kristinas trädgård på Ingebo Hagar är ett annat. Vad min roll i den här omställningen blir får vi se, men jag satsar på att odla mer än någonsin detta år. Jag finns på helenas_mail@hotmail.com, Odlingsakademiens mail eller 070-6882897.

Vad vill just du göra? Vad har du för behov, drömmar och resurser? Hur skulle dina första steg kunna se ut? Skriv gärna och berätta! Eller vänd dig till någon, vem som helst, och berätta. Det allra första steget är att formulera tanken. 

Det blir en balansgång att minimera fysiska sociala kontakter och samarbeta kring odlandet. En del går kanske att lösa via telefon och digitala möten, via Facebook och mail, men en del behöver ske på plats. Men är alla friska och håller avstånd ute i friska luften ska det nog gå bra. Det här handlar ju om något mer än att bara ses för att det är trevligt. Även om Odlingsakademiens nätverksträffar ställdes in går det utmärkt att ordna sina egna mikro-nätverk med grannen, bekanta eller någon blivande odlingsvän. Använd gärna bloggen eller Facebook-gruppen för att erbjuda och efterlysa kontakt. Det går även att maila odlingsakadmien@alhembygd.se så kan vi försöka förmedla kontakter. Var tydlig med vem du söker – vilket område det handlar om och ifall du precis har kommit igång, om du vill utöka din självförsörjningsgrad eller om du vill odla för försäljning. Söker du en jämlike att samarbeta med, någon med mer erfarenhet att få stöd ifrån eller erbjuder du ditt stöd till någon annan?

Tankar kring krisen

Agera i Corona-tider

Helena:

Vi är mitt inne i en kris och den kommer troligtvis bli långvarig. När väl viruset släpper sitt grepp kommer vi ha ett samhälle att bygga upp igen, med delvis nya spelregler. Samtidigt som det är oerhört tufft så är pandemin, och att det kommer bli eftersvallningar av den,  inget vi kan göra något åt. Men det vi kan göra är att bestämma hur vi ska agera på det som sker. Samtidigt som krisen skapar kaos ger den också nya möjligheter och skapar nya behov. Det blir lite som en ny odlingssäsong efter vintern, då det gäller att så och plantera det man vill ska växa, annars finns det risk att det mest växer ogräs i landen. Nu har det skapats ett litet mellanrum där vi kan vara med och göra en omstart. , både i praktiken och i hur vi ser på varandra. Tänk om det här kunde bli en kris som inte gödslar de mörka krafterna utan bidrar till ökad medmänsklighet och bättre balans mellan människan och naturen? Tänk om den här krisen inte leder till mer globalisering, ökade klyftor och utökat konsumtionssamhälle, utan till ett stärkt lokalsamhälle, större gemenskap och ökad självförsörjning?

Igår lyssnade jag (i efterhand) på webbinariet Konkreta steg till lokal matförsörjning och blev inspirerad av att vi måste få ner så mycket grönsaker som möjligt i jorden de närmsta två månaderna. Det är nu det måste ske för att åtminstone vara lite förberedda för den livsmedelskris som eventuellt kommer. Jag har sedan tidigare utökat min odlingsyta som en känslomässig respons på situationen och funderar nu på hur mycket ytterligare odlingsyta jag kan klara att skapa under våren. Här kommer några tips på hur du som odlare kan vara en del i den omställning som nu kan vara på väg att ske:

Så och plantera så mycket som möjligt! I balkonglådor, pallkragar eller kanske på grannens oanvända åker?

Sälj plantor och grönsaker, dela med dig av ditt överskott. Förbered dig på att ta hand om det kommande överskottet på fruktträd och bärbuskar eller att ge vidare till någon som behöver. Varje år rasar det ner tonvis med äpplen i våra trädgårdar som bara kastas bort.

Köp grönsaker lokalt, delta i Reko-ring, köp en andel hos en andelsjordbrukare. Var med och stötta den lokala livsmedelsförsörjningen hos både små och större producenter.

Erbjud mark som står orörd. Skapa odlingsgemenskaper och odla tillsammans. Odling är en aktivitet som kan ske utomhus med distansering och som passar både i staden och på landet.

Ta fröer! Det finns även risk för att det blir brist på fröer framöver. En del fröer är enkla att ta, andra kräver mer kunskap. Föreningen Sesam och Runåbergs fröer har bra litteratur i ämnet.

Dela med dig av råd och tips om odling. Stötta varandra. Kanske går det att skapa och hålla kontakt med varandra via digitala medier? Kanske kan ni som bor nära hjälpas åt i varandras trädgårdar eller ordna små nätverksträffar utomhus om ni ser till att hålla avstånd? Bloggen finns alltid tillgänglig för er att använda för att söka kontakter eller dela tankar och kunskap.

Lär dig laga mat av våra nordiska råvaror. Det handlar inte bara om att odla mycket, utan också om att faktiskt äta det vi odlar.

Kanske kan du påverka kommunen, eller andra aktörer, att vara en del i en ökad lokal matförsörjning? Upplåta mark, ge ekonomiskt stöd till utrustning eller bidra med arbetskraft?

 

Vad har ni för tips och förslag på hur vi kan agera i den här krisen? Kanske är ni redan igång eller vet någon annan som är? Dela gärna med i er kommentarsfältet eller maila in en text till odlingsakademien@alhembygd.se! Använd gärna även Facebook-gruppen Odling som livsstil för att peppa och peppas i att odla mer.

Matnyttiga sidor och föreningar

Här kommer en lista på olika sidor och föreningar som rör odling och omställning: (klicka på den blå texten för att komma till hemsidan)

FOBO – Förbundet Organisk biologisk odling. Tidning ges ut 4 ggr/år

Föreningen Sesam – Fröodling och bevarande av kulturväxter. Tidning ges ut 6 ggr/år.

Alternativ – Praktisk kunskap om självhushållning. Tidningen Åter ges ut 4 ggr/år.

Småbrukarna – Förbund för Sveriges småbrukare. Tidning ges ut 4 ggr/år

Andelsjordbruk Sverige – Förening för andelsjordbrukare. Missa inte handboken!

Omställningsnätverket

Föreningen Permakultur i Sverige

Skogsträdgårdsbloggen

Odlings-tv – massor av små korta filmer om allt inom odling.

 

Har du fler tips på bra sidor att känna till? Kommentera gärna eller maila odlingsakademien@alhembygd.se.

Mottagare av växthustunnlar från Gjordnära

Det kom in 26 fina och bra ansökningar till de 10 växthustunnlar som projektet finansierar. Tack för det! Konkurrensen var hård och urvalet minst sagt svårt. Förutom uppfyllandet av kriterierna i utlysningen har den geografiska spridningen i våra sex kommuner vägt tungt. Nu hoppas vi att de som får en tunnel använder den på bästa vis för att sprida odlingskunskap och inspirera flera, både i projektet och efteråt. Under våren kommer alla mottagare och deras planer presenteras närmare, i form av blogginlägg, gårdsbesök eller liknande. Även de som inte fick beviljat en tunnel hoppas vi sätter sina planer i verket och vi är gärna en samarbetspartner i det om vi kan.

De som kommer få en tunnel och är huvudansvariga för den är följande:

  • Riquette Verschoor, Vimmerby
  • Caroline Billinger, Vimmerby
  • Elin Hjalmarsson, Eksjö
  • Susanne Johansson, Eksjö
  • Anders Åhström, Hult
  • Madde Fungbrant, Mariannelund
  • Anders Lundmark, Virserum
  • Monika Andersson, Kristdala
  • Miranda Larsson, Berga
  • Laila Nilsson, Målilla

I en del fall finns det även medsökande och flera odlare som kommer få glädje av tunneln. Grattis till er alla!

 

En aktivitet i Odlingsakademien – som har gett eko lång bort i världen!

Här kommer ett intressant inlägg från en av Odlingsakademiens kursdeltagare, Anders Åhström (och hans partner Orawan från Thailand):

Jag har haft förmånen att vara en av kursdeltagarna I Eksjögruppen av Odlingsakademien. En fantastisk kursledare och en väl sammansatt och väldigt trevlig grupp (blir man harmonisk av att odla…. Eller är harmoniska människor intresserade av att odla?).

Jag som person har alltid varit nära naturen, skogen, vatten, luft och jorden. När jag flyttade från stad till land, för drygt 30 år sedan, försökte vi oss på odling några år och även kor, gris, höns, katter och ett gäng hundar. Men det mesta av det rann ut i sanden efter en tid, hundarna blev kvar.

Jag bor fortfarande kvar och för fem år sedan blev jag och min nya partner “matchmakade” till den relationen vi har idag. Jag blir fortfarande idag helt häpen över den omfattande kunskap min partner har om växter, som att hon vuxit rakt upp ur myllan…. Inte bara i ett tropiskt klimat med alla dess olikhet utan också i vårt klimat – med totalt annan växtlighet och förutsättningar.

Ett av Odlingsakademiens kurstillfällen under året var inriktat på att bygga en Hügelbädd – enda kurstillfället som jag tyvärr missade (typiskt!). Med bra och informativ summering i inlägg här på bloggen samt genom andra studiebesök och information som jag fått under året, så har vi nu på hösten byggt en i våra odlingar – redo att tas i bruk till våren 2020.

I mitten av oktober var det dags för min partner att återvända till varmare trakter eftersom 6 månaders uppehållstillstånd gick ut (vi håller på att söka ett permanent!).

Till saken hör att i den delen av världen har man (jag har blivit förvånad) väldigt lite kunskap om hur jorden behöver vårdas för att ge en bra avkastning. Man har värme (året om!) och tillgång på vatten men ingen näring i utarmade jordar. Omfattande svedjebränning förekommer, naturlig gödsel är det ont om. Klimatändringen gör sig gällande med kraftig värme och för lite nederbörd. Vilket medför uttorkade och flyktiga jordar.

En tråkig parentes är att multinationella företag nu bearbetar en mestadels outbildad äldre generation bönder: “Köp vår fantastiska gödning (och gifter), spruta och gödsla – så får ni fantastiskt resultat!” Och så blir det ju…. några år!! Alltså bekräftas detta till att vara sanningen.

Min blivande sambo/nuvarande särbo och hennes familj där, har genomskådat detta och använder sedan länge inga kemikalier i odlingarna.

Men kompostera, biokol, permakultur, hügelbädd….. allt detta är helt okända begrepp i de här områdena, alltså med undantag för en person nu.

Så nu byggs det en Hügelbädd, den första I sitt slag i byn (100 familjer) och säkert den första i regionen!

Man var tvungen att ta ner ett gammalt mango träd på gården som var delvis uppruttet, det kom väl till pass! Jag har tipsat om att ladda bädden med lite biokol också (som Orawan har tillgång till) för att på så sätt “boosta” odlingen ytterligare ett steg.

Med jämna mellanrum står några grannar vid staketet en bit bort eller kommer in på gården för att stilla sin nyfikenhet, kommentera, ifrågasätta eller göra sig lite lustiga över nymodigheterna.

In på nya året är det dags att börja odla där och eftersom det växer fort, så syns nog snart resultat.

Spännande att se vad som händer fortsättningsvis!

Hälsningar/ Anders Åhström

En dag med tunnelseende

Den 19 oktober ägnade drygt 25 personer dagen åt att lära sig mer om att odla i växthustunnel. Första besöket var hos Hillevi Helmfrid i Locknevi och hennes tunnel på 45 kvm från Gjordnära.

När man väljer växthus gäller det att fundera kring vilka olika funktioner man vill ha, eftersom det påverkar placering, storlek och val av material. Funktioner kan vara säsongsförlängning, plantuppdragning, odling av värmekrävande växter, hönshus vintertid, skyddad arbetsplats, vinterförvaring, uterum mm. Ett tunnel med växthusfolie skapar en skyddad miljö, men håller inte värmen särskilt bra när det är kallt utanför. Då är till exempel växthus med kanalplast bättre.

När man väljer placering av sin tunnel bör man tänka på att den ska vara åtkomlig även vintertid om man behöver skotta bort snö, vill vinterodla eller erbjuda hönsen en snöfri plats att sprätta på. Det ska gärna placeras med gavlarna i nord-sydlig riktning. Det är bra om det finns tillgång till vatten och kanske även el. Missa inte att det kan krävas bygglov för att sätta upp en tunnel!

Sommartid kan det blir väldigt varmt i en växthustunnel varför den kräver ordentligt med ventilation. Riktmärket är att ventilationen ska motsvara 20% av golvytan. Finns det inget skuggande träd eller liknande i närheten kan man behöva sätta in skuggväv för att skydda sina växter. Viktigt att vara observant på är att det kan bli rejält varmt även en solig vårvinterdag när det är minusgrader ute!

Man kan välja att odla direkt i jorden, i krukor eller i sand. Odlar man i marken kan det vara bra att tänka växtföljd och att vårda jorden med mycket organiskt material för att undvika sjukdomar. Förutom tomater och gurka kan det passa bra odla bönor i växthuset, men även sallad, rotsaker och diverse annat. Odlar man i sand undviker man jordbundna sjukdomar. (Nils Åkerstedt har odlat mycket i sand – här finns information om hur man kan göra)

Växthusfolien kan fästas med sandsäckar om man vill kunna ta av plasten på vintern. Annars är det bra att gräva ner den. Hillevi har samtidigt grävt ner ett nät som skyddar hönsen mot rovdjur, och lagt en svart plast under ramen för att hindra kvickroten att få fäste. (Ett tips är att fråga en bonde om begagnad plansiloplast för att täcka bort ogräs!) Hon har även monterat en sarg runt hela växthuset som hjälper till att hålla plasten spänd och skyddar den vid snöskottning. Växthusfolien är tålig, men snön bör ändå skottas bort från taket och sidorna på växthuset.

Hillevi har byggt egna dörrar anpassade för hönsvagnen som står i växthuset under vintern. De är något upphöjda med löstagbara trösklar för att kunna öppnas även när det är snö ute. Bakom växthuset syns hennes regnvatteninsamling.

Hillevi har valt bort tryckimpregnerat trä i sin konstruktion och har istället ersatt det med lärkträ och obehandlat trä som hon strukit med tjärolja. För att fästa träet i metallkonstruktionen har hon använt metallskruv. Genom att bygga själv har hon kunnat anpassa växthuset efter sina egna behov, och även stärkt upp det med till exempel längsgående reglar i taket. Hillevi visar även sin regnvatteninsamling och bevattningssystemet som är baserat på självtryck och heter HortoKit. För att det ska fungera är det viktigt med platta slangar, för med vanliga vattenslangar rinner vattnet ut i de första hålen. Inne i växthuset har hon några vattentunnor för vattning med kanna och för att utjämna klimatet.

Ett problem som kan uppkomma i ett växthus är brist på pollinerare. Därför kan det vara bra att odla mycket blommor och kryddor i och utanför växthuset. Ett tips är också att montera en vädringslucka i gavelnocken för att insekterna ska hitta ut igen.

Nästa besök var hos Helena Styrbjörn i Frödinge och hennes 120 kvm stora bågväxthus. Här blev det fika, mer växthusprat och information om de tunnlar som projektet delar ut. Mer information om hur ansökan går till kommer under veckan.

Helenas växthus är byggt av begagnade växthusbågar, markskruv, begagnat trävirke, samt växthusfolie och markduk från Trädgårdsteknik. Runt hela växthuset ligger gammal takplåt som skydd mot snötyngden och rovdjur. Växthuset är tänkt att fungera som odlingsplats året runt, djurstall vintertid, förvaring, arbetsplats och uterum. Ventilationen sker genom stora dörrar, fönster och luckor med automatiska kolvar på gavlarna. Det har visat sig vara väldigt viktigt med rejäla öppningar i båda ändar för att skapa bra genomströmning av luften. Då växthuset är 10 meter brett har hållfastheten vid snö säkrats genom en längsgående invändig stomme.

För att kunna dra upp plantor finns ett extra litet växthus inne i växthuset som får ett hölje av växthusplats och bubbelplast på vårvintern. När det behövs extravärme finns en frostvakt. Både Helena och Hillevi har även liknande mindre plantuppdragningsplatser som är gjorda av värmematta på frigolit med ett litet mini-växthus över.

Sammanfattningsvis är det viktigt att köpa växthus och plast av god kvalitet så det håller, planera plats och funktioner noga, och vara beredd på att det är arbetskrävande med växthus – i form av vattning, ventilation och snöröjning. Men det är såklart också roligt och givande med växthus!

Grön kväll

En ruggig kväll i oktober kom ena halvan av Farbror Grön, Johannes Wätterbäck, till Frödinge Bygdegård och inspirerade över 150 åhörare att odla på längden och tvären, inne och ute, i stan och på landet, sommar och vinter.

Farbror Grön visar exempel på en mycket grön pallkrageodling, även om det gröna på bilden försvann till förmån för det gröna i bakgrunden…. Det kanske visst kan bli för mycket grönt på samma yta?

Kvällen startade med en stark upplevelse i form av hemmagjord chilisås, och därmed poängterades att det först och främst var för smakernas skull som Farbror Grön lägger sitt liv på odlandet. Åhörarna fick tips om allt från sockerrörssirap och stekta funkia-skott till ogräspaj och pulver på torkade tomatskal.

Johannes berättade om sina gemensamhetodlingar utanför hyreshuset, frilandsodlingarna vid torpet på rullstensåsen, takfarmen som kan producera 30 kg chili på en sommar, tomater och gurka på fönsterbrädan inomhus, plantuppdragningen i källaren och vinterodlingarna i växthuset. En stor del av odlandet handlar om att experimentera och prova sig fram.

Tips på växter som går bra att så kallt – i växthus, i en pallkrage med lock eller på friland med fiberduk. Plantor som vuxit upp ute blir mycket tåligare och kan klara ner till 9 minusgrader.

Ett resultat av experimenterandet är att Johannes sår sina tomater kallt ute i växthus i april och sedan kapar stjälken för att låta 4 toppar växa upp på samma planta. Han tar även skott av tomaterna för att övervintra och odlar vintertomater, sk piennolo-tomater som kan förvaras i rumstemperatur i flera månader. Han samodlar allt utom tomater och potatis, har alltid försådda plantor att sätta ut om frosten eller sniglarna går hårt åt det redan utplanterade, odlar mycket tätare än det står på fröpåsen och serieodlar för att få en större skörd på liten yta, använder helt vanliga kallvita lysrör vid plantuppdragning och kapar broccoliplantan i augusti för att få skörd av småskott under vintern. Publiken bjöds på många olika tips och igenkännande skratt under kvällen.

Tack Farbror Grön för en intressant föreläsning och tack Djursdala samhällsförening för initiativet till föreläsningen och den goda, ”hyfsat hållbara” fikan!