Småskalig kommersiell odling

Jonas Ringqvists berättar om deras vackra gamla gård Bossgården.

Lördagen den 27 april åkte 11 deltagare från Odlingsakademien på studieresa till Bossgårdens grönsaker i Tidaholm för att lära mer om småskalig odling för försäljning. Jonas Ringqvist berättade att han och hans fru Sanna byggt upp företaget med sk market gardening som förebild. De odlar grönsaker på 7000 kvm i kretslopp med småskalig djurhållning. Viktiga faktorer i deras val har varit att de vill ha tid att leva och tycka det är kul att jobba. Nu kan de båda leva på det gården ger, och de har även säsongsanställda.

Det kombinerade pack- och kylrummet står mitt i odlingen och i direkt anslutning till en körväg.

Jonas berättade att i en småskalig odling är människan måttet istället för traktorn. Odlingsbäddar och gångar kan anläggas mer kompakt och anpassas efter till exempel armlängden. Alla bäddar har samma längd och efter att de lagts upp med hjälp av traktor blir de permanenta. På Bossgården grävs det nästan aldrig i jorden – levande jord och skonsam jordbearbetning är en av flera strategier för att få lönsamhet i grönsaksodlingen.

Gödselkomposten är en viktig del i kretsloppet på gården. Jonas berättar hur han vårdar makro-och mikrolivet i jorden, såsom maskar, bakterier och svampar, för att få bra resultat i odlingen. Förutom gödselkomposten ytkomposterar han skörderester och undviker att gräva i jorden. Lucernpellets är ett annat väl fungerande gödselmedel.

Andra viktig strategier för lönsamhet är att genom sk lean produktion effektivisera odlingens olika delar såsom sådd och plantering, skörd, planering och ordning, ogräsbekämpning med mera, samt att sälja direkt till kund. Ogräsbekämpningen sker på flera sätt – genom att täcka med plansiloplast, flamma och använda sig av falsk såbädd, men också genom att rensa tidigt, undvika att vända jorden och inte låta ogräset fröa av sig.

Under dagen fick vi se gårdens olika odlingstunnlar, en del småskaliga redskap såsom tvåhjulstraktor och bredgrep, bevattningssystemet, pack- och kylrum, det flyttbara hönshuset och mycket annat intressant.

En tunnel är plantuppdragningsrum. Med hjälp av bland annat bubbelplast, fläktar och dubbla lager växthusfolie hålls rätt temperatur.

Till lunch blev det grönsakssoppa med bröd, och senare morotskaka, serverad av Wardins gårdsprodukter.

I ena växthuset grönskade det för fullt!

Dagen avslutades med att Jonas berättade hur han arbetar med säsongsförlängning. Genom att använda odlingstunnlar, fiberdukar och rätt grödor, samt prova sin fram kan gården producera grönt året om. Favoriterna är vintersallat, vinterportulak, persilja, spenat och mangold, men även mizuna, salladslök, plocksallat, moröttter, rödbetor, spetskål, kålrabbi med mera går att odla tidigt och sent på säsongen.

Tack för ett inspirerande och lärorikt besök på Bossgården! För den som vill veta mer har Jonas skrivit en bok som heter Odla till försäljning: att försörja sig på småskalig grönsakproduktion.

Tankar från en kursdeltagare

Jag var ute i trädgården idag, rensade rotogräs och funderade lite om ett citat jag har på kylskåpet från David Suzuki (Hope Dance 2009). Han säger:

We don’t know what the details of a truly sustainable future are going to be like, but we need options, we need people experimenting in all kinds of ways and permaculturalists are one of the critical groups doing that.

Vi som deltar i odlingsakademien tillhör gruppen experimenterande människor. När jag läste mina klasskamraters reflektioner om odling, livsstil och permakultur blev jag glad, imponerad och hoppfull. Endast för några månader sedan kände jag ingen som är intresserad av permakultur.

Tänk om de andra grupperna i Eksjö och Mariannelund och de som går/ gick kursen på Gamleby folkhögskola är lika engagerade som vi. Hur många “ambassadörer” är vi tillsammans? Vilken kunskapsbas.

Men vilka är “vi” egentligen? Skulle det vara en idé att presentera oss själva (och då menar jag deltagare i hela akademien) på bloggen odling som livsstil? Jag skriver lite mer om mig själv och mitt behov att nätverka i slutet av inläggen.

Skulle vi inte kunna ha ett stormöte eller workshop med alla deltagare i odlingsakademien någon gång. Kan vi i framtiden visa upp våra initiativ, tänkesätt och framgångar för ett större publik? Skulle det finnas intresse för ett slags Upptäckardag för människor som vill bidra till ett bättre, mer hållbart samhälle?

Hur engagerar man människor som aldrig har hört om permakultur? Varje gång jag kör genom mitt närmaste lilla samhälle ser jag bilden ur Arvidssons bok framför mig: hus, garage, parkeringsplats, ett äppelträd och en gräsmatta. Oftast finns det även en buske och en låda penséer från Netto eller Jem & Fix. Jag undrar vad som skulle kunna hända om de som äger sådana trädgårdar skulle få information om permakultur…

Jag vet, vi har precis påbörjat kursen, har mycket kvar att lära oss och mycket jobb kvar i våra egna odlingar men tanken att vi ska dela med oss av våra erfarenheter började bubbla upp.

If you think you’re too small to make a difference…try sleeping with a mosquito in the room. (Dalai Lama).

Namn: Riquette Verschoor (q@lidhem.com)

Bor: på landet, i Lidhem (nära Frödinge)

Trädgård: 16.680 kvm mitt emellan skog, betesmark och åker

Odlar: mat, djurfoder och gödsel sedan några år

Djur: 3 får (inga lamm i år pga torkan), 18 höns och en tupp, 2 sommargrisar och en lånad bikupa.

Yrke: utbildad mig som IT-auditor men jag bestämd mig för att inte jobba som anställd för 16 år sedan

Sysselsättning: driver sedan 2009 en liten B&B, 4 månader om året

Tänker på just nu: odla intensivt (på flera sätt) eller fortsätta med raka rader, hjulhacka och såmaskin

Läser just nu: Aktive Hope, Joanna Macy

Hoppas på just nu: att fler inser att det finns fler problem än klimatproblemet och att det finns ett samband mellan klimat-hälsa-demokrati- ekonomi-intolerans

Nätverk träff jag skulle vilja organisera/ delta i:

  • praktiska odlingsgrejer, hands-on experiences
  • diskutera, prata om permakultur i våra trädgårdar och hur vi kan se vad vi gör i ett större perspektiv
  • hur man kan engagera andra människor i att odla i ens trädgård. Hur gör ni?

Vårtecken

Nu har det flyttbara hönshuset lämnat växthuset och placerats ute i trädgården. För hönsen blev det ett ”nerbyt” både för att kylan kom tillbaka den här veckan och för att de nu inte längre kan röra sig helt fritt i trädgården utan är inhängnade med ett flyttbart staket. Det blev nödvändigt eftersom deras jordbearbetning på vissa känsliga ställen blev lite väl intensiv… Nu ägnar de sig istället åt mossrivning på ”anvisad plats”. Under hela sommaren kommer de flyttas runt i trädgården och alltid få färskt gräs och nya spännande buskar att gömma sig under.

För mig var det ett stort lyft att få ut hönsen ur växthuset. Sedan februari har plantuppdragning och höns fått samsas där inne. Plantorna skyddas av nät som till slut blir väldigt dammiga av all torr jord som hönsen dammar upp. Det var skönt att kunna ta bort näten, skaka ur dammet, komplettera sådden, och faktiskt också kunna skörda de första salladsbladen!

I höstas satte jag in några plantor av köldtålig sallat (Ekbladssallat och Rouge d’Hiver) i en odlingslåda täckt med dubbla dukar, bubbelplast och nät. De har stått och stampat hela vintern och många plantor har dukat under men knappt hälften överlevde och de frodas nu och ger skörd. Den 14 februari sådde jag diverse bladgrönsaker under duk och nät direkt i  marken längs ena väggen i växthuset. De som har tagit sig fint och redan ger liten skörd är Salladssenap (Sareptasenap), Ruccola och Namenia, allihopa trevliga, tacksamma och köldtåliga växter ur kålfamiljen. Som unga används de i sallat, när de växer till sig passar de utmärkt att wooka.

Längs andra väggen på växthuset har jag nu sått bondbönor, sockerärter, majrova, rädisor och morötter. Det är grönsaker som ju likaväl kan växa på friland. Men jag hoppas förstås på en tidigare skörd innan frilandsgrönsakerna tar vid.

En sak att tänka på så här inför vårbruket: Se till att du har ett fuktmagasin i marken innan du sår. Efter sådden kommer du främst att vattna ytan!

I växthus/odlingstunnlar är jorden alltid torr vid den här tiden och man kan behöva göra djupa fåror som man fyller med vatten  som långsamt får sjunka in. Kom tillbaka nästa dag och gör samma sak igen. I riktigt torr jord är det nästan som att man få ”gräva ner” vattnet. Sedan behöver ytan torka upp lite så att det går att kratta en såbädd.

Efter en normal sommar och en normal vinter brukar man inte behöva vattna inför sådd på friland, möjligtvis i själva såraden med en finpipig kanna så att fröet direkt får kontakt med fuktig jord. Men förra sommaren var inte normal och inte den här vintern heller. Alltså behöver du försäkra dig om ett fuktmagasin i jorden före sått även på friland i år. Gräv ett hål och kolla hur det står till med fukten 25-30 cm ner i dina odlingsbäddar.

LYCKA TILL med vårbruket, och ta det lugnt!

Hillevi

En givande kursdag i Eksjö

Den 6 april höll Odlingsakademien kurs i Eksjö med kunniga Eva Ekenberg som kursledare. 10 entusiastiska odlare fick under en dag lära sig om ekologisk odling enligt organisk-biologiska principer: Skonsam jordbearbetning, marktäckning, gröngödsling, samodling och växtföljd. Eva berättade även om maskkomposter och om att odla i sand. Efter lunchen blev det rundvandring i FOBOs trädgård där gruppen fick se framtidens trädgård, örtagården, växthuset med vinterodling, en påbörjad hugelkultur och mycket annat intressant. Eftermiddagen handlade om permakultur och om ätbara perenner. Genom bilder och exempel från sin egen trädgård visade Eva hur man samarbetar med naturen och ser möjligheter i det till synes hopplösa. Tack Eva och alla kursdeltagare för en mycket givande kursdag!

Har du klappat dina tomatplantor idag?

Visste du att tomatplantorna kan ”tränas” till att få stabila stjälkar?

Du kan härma vindens rörelser genom att svepa försiktigt fram och tillbaka med handen över plantorna. Plantan svarar med att bygga en segare och stabilare stjälk.

I fjol klappade jag mina tomatplantor dagligen och behövde inga blompinnar utan de stod för sig själva även när de blev en halvmeter höga!

Hillevi

Samköpa sparris

Vill du plantera sparris i vår och har möjlighet att åka till Hult för att hämta så kommer här ett erbjudande från en av kursdeltagarna i Odlingsakademien:

Hej,

Vi är några på kursen i Eksjö som går ihop om att köpa sparrisplantor. Sorten är -Gijnlim-, priset kommer att bli 29 kr/ planta, plantorna kan avhämtas hos mig i slutet av vecka 15 eller början vecka 16. Vi beställer från Klostra.
Jag behöver din beställning senast onsdag vecka 14. Ring eller skicka ett sms till mig med antal du vill beställa. Beställningen är naturligtvis bindande vad gäller kostnad.
Anders Åhström, Ägersgöl, Hult tel. 070 2680932

Vintersallader

Bild: Endive som odlas inomhus på vintern (från rötter som drivs upp ute på sommaren) ger en vacker och smakrik sallad med syrade morotsslantar blandade med olja, hyvlade råa morötter, små små bitar gulbeta, klippta ärtskott och vårens första violblommor.

Hur självförsörjande är du? Hur långt räcker det som finns i förråden?

Den här årstiden var förr svältens tid. Särskilt efter en torr sommar…

Även om vi nutida småländska självförsörjare inte på allvar behöver oroa oss för svält är det spännande att följa med i årstiderna och vad som kännetecknar dem. Lagren sinar. Röttera i jordkällaren har förlorat sin krispighet. Maten på tallriken börjar kännas välbekant.

Jag njuter av den här tiden också! Längtan är faktiskt en bristvara i vårt överflödssamhälle.

Längtan efter det nya färska spirande har redan gett sig uttryck i fönsterbänksodlingar. Snart står kaiplök, trädgårdssyra, nässlor, kirskål och mycket annat för det färska på tallriken. Men ytterligare en tid plockar vi ur förråden för att få till den dagliga salladen.

Ja, det går faktiskt att äta en god vitaminsprakande sallad på egenproducerade råvaror – året runt!

Glöm isbergssallad, tomat och gurka från affären. De har alldeles för stort ekologiskt fotavtryck och innehåller för lite smak och nyttigheter. För att inte tala om klimatavtrycket från affärens influgna babysallat och sockerärter från Östafrika och andra tokigheter som vi erbjuds i butik.

I det pågående arbetet med en receptsamling för vintersallader har jag kommit på ett enkelt knep som egentligen gör alla recept överflödiga. Så här:

Blanda:

  • någon rotsak ur jordkällaren, riven eller strimlad
  • någonting syrat (mjölksyrat/fermenterat) utrört i mycket olja
  • ett syrligt äpple (kan uteslutas)
  • någonting groddat eller spirat

Det här går att variera i det oändliga och blir alltid gott!!

Har du inte egna syrade grönsaker kan du köpa i affären. Du kommer att känna dig ännu mer motiverad att syra sommarens skörd av bönor, gurka, morot, kål osv när du vet hur värdefulla de är för att förgylla vinterns sallader!

Recept på vintersallader här (pdf)

Fältsallat som stått grön under snön ger en god sallad med groddar av bockhornsklöver, äpple, klippta ärtskott, syrade gula morötter och spirad ruccola.

Livskraft på vintern

Ärtskott

Vid den här årstiden brukar jag börja längta efter det som spirar och gror. Groddar och mikrogrönt odlade på fönsterbänken är så gott och upplivande nu när vi under vintern hämtat maten ur jordkällare och frys.

Groddar

Alfa-alfa , Bockhornsklöver och mycket annat kan du enkelt grodda i en glasburk som du försluter med en liten bit myggnät fastsatt med gummisnodd. Lägg fröerna i blöt över natt och skölj sedan två-tre gånger om dagen, ställ att droppa av t ex på diskstället.

Mungbönor, bovete, beluga linser, ärtor och kikärtor brukar jag blötlägga i en skål och groddar dem sen i en sil som placeras över skålen. Glöm inte att skölja minst två gånger per dag.

Groddar är den allra billigaste ”supermaten” – sprängfyllda med livskraft och allehanda nyttigheter som vi behöver vid den här årstiden.

Mikrogrönt

När jag kommit igång med groddningen, vilket brukar vara i mitten av januari brukar jag efter ett tag längta efter nästa steg. Då odlar jag mikrogrönt. Det kallas också för ”spirning”.

Gula ärtor, popcornmajs, solrosfrön (med skal) kan sås tätt i ca tre cm jord. Mindre fröer så som grönkål, ruccola, smörgåskrasse, amarant, salladssenap, chia mm kan sås ytligt på ett ännu tunnare jordlager. Håll fuktigt och ljust. Efter en till två veckor är det bara att klippa av med sax och lägga direkt på tallriken eller i salladsskålen.

Odlaren vaknar

Mikrogrönt odlar jag inte bara för att det är så gott att äta. Lika viktigt känns det att få en mjukstart på odlingssäsongen. Genom att odla mikrogrönt börjar återanknyta till mig själv som odlare!

Snart börjar en intensiv period med många småplantor att sköta och mycket arbete utomhus. Då gäller det att allt är på plats. Nu får jag anledning att inventera förråden av fröer, jord, krukor mm. Jag gör i ordning ordentligt med plats för plantuppdragning som kommer att behövas i mitt söderfönster under hela våren. Odlingen av mikrogrönt är också en testodling av jorden. På de små bladens utseende kan jag utvärdera om jag lyckats eller ej med tillverkningen av egen såjord i höstas och vid behov jordförbättra innan de mer krävande lång-säsongs växterna chili och tomat ska sås.

Egna fröer

En rolig sak med groddning och spirning är att många av fröerna vi använder inne vid den här årstiden kan vi själva producera ute i trädgården, då går det runt!

Välkommen att använda kommentarsfältet längst ner på sidan för att ställa frågor eller dela med dig av egna tips!

Läs mer om groddning och spirning här (pdf)

Ruccola, Grönkål i förgrunden, Ärtskott och majsskott i bakgrunden.

Välkommen till Odlingsakademiens blogg!

Nu är leaderprojektet Odlingsakademien och bloggen Odling som livsstil igång! Vi ser fram emot ett spännande år i odlingens tecken, med massor av kunskap, inspiration och nätverkande. Odlingsakademien vänder sig till alla med odlingsintresse som bor i föreningen Astrid Lindgrens Hembygds område – hoppas du vill följa oss under året!

Håll utkik här på bloggen för information om aktiviteterna, odlingstips och annat smått och gott. Följ oss gärna, via knappen längst ner eller till höger på sidan, för att få mail vid nya inlägg.

Först ut är tre odlingskurser som startar den här månaden. Kursledare är Hillevi Helmfrid i Vimmerby, Ola Johansson i Mariannelund och Eva Ekenberg i Eksjö. I början av april kommer nästa aktivitet – mer information kommer här på bloggen inom kort, och finns även på Allt som sker.

Läs mer om projektet och om föreningen Astrid Lindgrens hembygd under fliken Om Odlingsakademien här på bloggen eller på www.astridlindgrenshembygd.se. Varma hälsningar Helena Styrbjörn, Carina Enqvist, och Kristina Lindelöf, samt Hillevi Helmfrid, Eva Ekenberg och Ola Johansson

Ps. Har du någon idé om aktivitet? Kontakta oss gärna!