Öppnar 1 november

Välkommen med din ansökan till kursen Odling som livsstil

Nytt för 2023 är att kursen ges även på Vimmerby folkhögskola. Samma kurs finns som vanligt även i Gamleby.  Fortsättningskursen ges enbart på Gamleby folkhögskola. Fortsättningskursen är öppen för alla som gått grundkursen med Hillevi, oavsett när och med vilken kursanordnare.

Först till kvarn gäller, ansökan öppnar 1 november.

Läs mer och anmälan nedan:

Vimmerby: https://www.vimmerbyfolkhogskola.se/kurser/odling-som-livsstil-1/

Gamleby: https://gamlebyfolkhogskola.se/kurser-och-utbildningar/distanskurser/odling-som-livsstil-1/

Fortsättningskurs: https://gamlebyfolkhogskola.se/kurser-och-utbildningar/distanskurser/odling-som-livsstil-2/

Hoppas vi ses,

Hillevi

Besök en akvaponik-odling!

Följ med Odlingsakademien till Malin och Magnus Axelsson, som driver Ödvata Gårdshotell och Fiskecamp utanför Emmaboda. Förutom en hållbar boende- och aktivitetsanläggning har paret byggt Framtidens orangeri – ett stort glashus med akvaponikodling! 

Akvaponik är ett hållbart matproduktionssystem som kombinerar fisk- och växtodling. Här används biokol som filtersystem till fiskodlingen och växterna odlas direkt i det näringsrika biokolet. Här växer både passionsfrukt och bananer!

När: Söndagen den 25 september kl. 11-13
Var: Ödevata Gårdshotell, Ödevata 104, Emmaboda (cirka 2 timmars bilresa från Nässjö, Eksjö, Hultsfred och Kristdala)
Hur: Malin tar emot på gården, serverar fika och berättar om personerna och historien bakom Ödevata. Därefter visning av växthus, odlingar och biokolsanläggning samt tid för frågor.
Kostnad: 80 kr för fika

Anmälan senast 18 september via mail till odlingsakademien@alhembygd.se. Uppge boendeort och mobiltelefonnummer vid anmälan. Begränsat antal platser! Deltagare från leaderområdet Astrid Lindgrens Hembygd prioriteras i första hand, övriga är välkomna i mån av plats.

Eftersom vi reser från olika delar av området åker vi i egna bilar och möts i Ödevata strax innan kl. 11.
Meddela vid anmälan om du kan tänka dig att samåka, i så fall skickar vi ut dina kontaktuppgifter till övriga anmälda!

Anmälan innebär godkännande att vi får dela dina kontaktuppgifter via mail till övriga anmälda, samt att använda eventuella bilder som tas under evenemanget i våra sociala kanaler. Information om hur vi behandlar personuppgifter finns på https://www.astridlindgrenshembygd.se/personuppgifter-gdpr/. Meddela oss om du inte godkänner detta.

Besök en akvaponik-odling!

Följ med Odlingsakademien till Malin och Magnus Axelsson, som driver Ödvata Gårdshotell och Fiskecamp utanför Emmaboda. Förutom en hållbar boende- och aktivitetsanläggning har paret byggt Framtidens orangeri – ett stort glashus med akvaponikodling! 

Akvaponik är ett hållbart matproduktionssystem som kombinerar fisk- och växtodling. Här används biokol som filtersystem till fiskodlingen och växterna odlas direkt i det näringsrika biokolet. Här växer både passionsfrukt och bananer!

När: Söndagen den 25 september kl. 11-13
Var: Ödevata Gårdshotell, Ödevata 104, Emmaboda (cirka 2 timmars bilresa från Nässjö, Eksjö, Hultsfred och Kristdala)
Hur: Malin tar emot på gården, serverar fika och berättar om personerna och historien bakom Ödevata. Därefter visning av växthus, odlingar och biokolsanläggning samt tid för frågor.
Kostnad: 80 kr för fika

Anmälan senast 18 september via mail till odlingsakademien@alhembygd.se. Uppge boendeort och mobiltelefonnummer vid anmälan. Begränsat antal platser! Deltagare från leaderområdet Astrid Lindgrens Hembygd prioriteras i första hand, övriga är välkomna i mån av plats.

Eftersom vi reser från olika delar av området åker vi i egna bilar och möts i Ödevata strax innan kl. 11.
Meddela vid anmälan om du kan tänka dig att samåka, i så fall skickar vi ut dina kontaktuppgifter till övriga anmälda!

Anmälan innebär godkännande att vi får dela dina kontaktuppgifter via mail till övriga anmälda, samt att använda eventuella bilder som tas under evenemanget i våra sociala kanaler. Information om hur vi behandlar personuppgifter finns på https://www.astridlindgrenshembygd.se/personuppgifter-gdpr/. Meddela oss om du inte godkänner detta.

Lunchseminarium om självhushållarens inre resa

Frilansjournalisten och folkhögskoleläraren Sam Nygren bjuder in till lunchseminarium om:

• 3 drivkrafter till självhushållning
• 3 svårigheter
• 6 saker i livet som självhushållare som ger värde

Insikterna baseras på djupintervjuer med 26 självhushållare genom projektet Inte bara morötter. Efteråt finns tid för eftersnack för dem som vill.

Lunchseminarium (30 min) – Självhushållarens inre resa
TID: 13 april 2022 kl 12.00 – 12.30 + tid för eftersnack för dem som vill
PLATS: Zoom
KOSTNAD: Gratis


Anmäl dig genom denna länk: https://intebaramorotter.se/2022/03/30/lunchseminarium-13-april-2022/

Zoom-länk får du automatiskt direkt efter du tryckt på ”Skicka in”.
Välkomna!
// Sam Nygren

PS. Detta lunchseminarium är en favorit i repris av den populära slutpresentationen av projektet Inte bara morötter från förra året. Nu kommer på efterfrågan en kortversion. Om du snacka mer om dessa frågor med likasinnade så ligger nu anmälan ute till distanskursen Självhushållningens inre resa på Gamleby folkhögskola med start 19 september 2022.

Toppar du dina bondbönsplantor?

Frågan kom lägligt. Vitlöksfrästa bondbönsplantstoppar har nämligen stått på menyn här hemma senaste veckan!

Det kan finnas olika skäl till att toppa bondbönsplantorna och just i år har jag toppat av alla dessa skäl!

Dels drabbas bondbönorna ofta av bladlöss just i topparna. Ett sätt att bli av med angreppen är att klippa topparna och kassera dem.

När vi toppar plantan påskyndas mognaden av bönorna. Det innebär att även utan angrepp kan det finnas en poäng att toppa vissa plantor för att få en snabbare mognad medan andra får behålla sina toppar. På så sätt förlängs den totala skördeperioden.

Vad som också händer med en toppad planta är att den blir lite kraftigare i växten. Därför toppar jag företrädesvis de lite tanigare – men friska – plantorna när det är vitlöksfrästa toppar som ska serveras!

Bondönor är en fantastiskt trevlig gröda som ger väldigt mycket mat, inte per kvadratmeter men, per arbetsinsats. Bönorna på bilden arbetar dessutom som ”markberedare” i ett område där vi håller på och bygger upp en liten skogsträdgård som ett sätt att utnyttja utrymmet mellan det som så småningom ska bli stora träd. Den marken har aldrig använts till odling på något medvetet sätt. Den har varit ett övergivet hörn av trädgården under en stor björk som nu är borta och därefter några år med svart plast för att ta död på kirskål. Ingen form av markberedning eller gödsling. Bara ner med fröerna i mitten av april och en vattning i slutet av maj (ja, det kom regn också). Sedan har bönorna stått och varit bortglömda ända till nu. De är mina finaste bondbönor i år.

Jag odlar bondbönor på andra ställen också och har sått dem vid olika tider för att få utspridd skörd. En bädd i intensiva grönsakslandet med god trädgårdsjord såddes med bondbönor i början av maj. Där blev hela plantorna fulla med bladlöss i samband med blomningen så att bönämnena förstördes och det nästan inte blir någon skörd alls. På ett annat ställe i den fyraåriga växtföljden blir det bönor men de har tendens att lägga sig ner. Förmodligen ”bortskämda” med för mycket vatten och näring. Så slutsatsen för i år är att bondbönor är en pionjärväxt, perfekt att odla när ny mark tas i anspråk.

Välj också bondbönor när du har en stor yta som behöver fyllas ut med något matigt utan att kräva en massa arbete. Bondbönorna konkurrerar bra med ogräs så rensning brukar inte vara något tema. Om man vill kan man kupa bönorna lite grann när de kommit några dm över jord. Då bildas kraftigare rotsystem och eventuellt ogräs störs. Men annars växer bondbönor tydligen bäst när det är bortglömda…

Bondbönor är basföda hos oss på sommaren. Överskottet torkas eller fryses efter förvällning. Bondbönspastej på torkade bönor är nästan lika gott som på färska och ger på så vis ett hemmaproducerat pålägg hela året. Här är receptet:

Bondbönspastej

Koka bondbönorna mjuka, häll av kokvattnet och spar det. Kör i matberedare tillsammans med olja, lite av kokspadet, vitlök, örtsalt och något surt, t ex surkål, syrad gurka, kimchi, syrad lök el dyl. Krydda efter egen fantasi t ex curry, gurkmeja och chili. Klart.

Tips: när det bara är lite kvar av bondbönspastejen kan den röras ut med vinäger och eller spad från mjölksyrade grönsaker och serveras som tillbehör till mat som en ”Guacamole”.

Pastejen och ”Guacamolen” går lika bra att göra på torkade bondbönor. Blötläggning sker i kallt vatten över natt eller minst 6 timmar. Koka upp bönorna i nytt vatten och gör som ovan.

Bondbönstoppar

Plocka de översta mjuka topparna, skölj och hacka. Använd gärna en järngryta med lock och fräs topparna i olja på relativt hög värme med riven/pressad vitlök och örtsalt. Sänk sedan värmen och låt stå och mjukna på eftervärme medan övrig mat tillagas.

Städa försiktigt

Hillevi:

Det är lätt att komma in i städartagen och tycka att det är skönt att göra ”rent hus” med sommarens prakt när det mesta  har blommat över. Men tänk efter, överdriv inte höststädningen!

Hos mig finns fortfarande många hungriga insekter som jobbar hårt på att få ihop sin vinterföda. De besöker de sista blommorna på gurkörten, temyntan, isopen, blåelden med flera. Det är viktigt att inte städivern tar över så att insekterna berövas sin mat just vid den här årstiden när det finns så lite!

Istället för att slita bort överblommade blommor njuter jag av de åldrande skönheterna. Och se, här kommer faktiskt en hummledrottning som jobbar med proviantering inför vintern på de få blommor som fortfarande kan leverera!

(Hon jobbade så hårt och flög så fort från blomma till blomma så det var svårt att få en skarp bild)

Idén om att det ser skräpigt med åldrande växter liknar idén att vi alla ska se ut som 25- åringar. Även i växternas värld kan vi behöva ändra vår uppfattning om vad som är vackert. Se här, mina morötter som jag sådde i december. Det blev inget bra eftersom vintern uteblev och sen blev det kallt på våren och morötterna trodde då att det var år 2 och dags att blomma. Men visst är de vackra!

En sak till…. morotsblommor är favoritbostad för parasitsteklar och deras favoritmat är kållarver. Bra va!

Tänk på när du höststädar att mikroorganismerna inte heller ska berövas på sin näring! Under hela våren, sommaren och hösten har de snälla bakterierna, svamparna, protozoerna, leddjuren mfl byggt upp ett så fint samarbete med våra växter där de levererar näring i utbyte mot socker som de får från växtrötterna. Allra störst är aktiviteten precis runt rötterna. Genom att låta de energirika rötterna (ja inte de vi vill äta förstås) stå kvar kan vi fortsatt gynna mikrolivet långt efter att fotosyntesen lagt av.

När jag skördar majsen skär jag av plantan men låter rötterna med en stjälkstump sitta kvar i marken. Samma sak gör jag på våren i kållandet. Jag använder en brasiliansk skära som sockerrör skördas med, men det går också med en kraftig grensax.

Rötterna blir långsam näring åt mikroorganismerna, bidrar till den långsamma höjningen av jordens mullhalt och dessutom…. där rötterna brutits ner bildas helt naturliga gångar där nästa års växtrötter lättare kan ta sig fram och komma åt näring och vatten i djupare lager. Så värdefullt!

 

 

 

Sniglar

Mördarsniglarna har varit extra aktiva i år och är något vi pratat om på trädgårdsbesöken. Få saker kan förstöra en odling, och odlingslusten!, så effektivt som ett gäng sniglar! Eftersom de kan para sig med sig själva och snabbt få hundratals barn och sedan barnbarn så är de ett gissel i trädgården. Tyvärr älskar sniglar även det som jorden, växterna och djurlivet, både i mikro- och makroformat, också älskar – nämligen en trädgård med lite oreda, många olika material och miljöer, täckodling, en blandning av perenner och anueller mm. Samtidigt som det vårdar jorden och ökar den biologiska mångfalden ger den också sniglarna många gömställen och föryngringsplatser.

Det finns inte ett sätt att bekämpa sniglarna, utan det bästa är nog att kombinera flera olika metoder. Att klippa av snigeln eller halshugga den med en spade, precis bakom manteln, är ett effektivt sätt. Men det gäller att vara ute ofta, bäst är kväll, tidig morgon och efter regn. Börja så fort värmen kommer på våren –  ju fler sniglar man dödar på våren desto färre snigelbebisar kläcks senare. Snigelbebisar är ofta ljusgrå, inte bruna som de vuxna. Leta även efter äggsamlingar. De ser ut som små vitaktiga pärlor som ligger tillsammans. För att locka fram sniglarna kan man göra snigelfällor av surdeg, öl, bananskal, fiskrens eller något annat som doftar jäst eller förmultnat, eller plantera lockande grödor som tagetes längst ut i landen. Man kan även lägga ut brädbitar, stenar eller liknande för sniglarna att gömma sig under, så är det bara att lyfta och vittja. Snigelmedel och nematoder är preparat man kan köpa för att bekämpa sniglarna. Läs instruktionerna noga.

Genom att undersöka trädgården, leta igenom täckmaterial och lyfta på stenar, plantor mm, så lär man sig snart var sniglarna trivs och gömmer sig.

Det går bra att täckodla trots sniglar, men man kan behöva anpassa sig lite. Tex lägga på tunnare lager åt gången och låta det torka till, undvika att vattna på kvällen och rufsa runt i täckmaterialet på vintern för att övervintrande sniglar och ägg ska frysa ihjäl.

Upphöjda bäddar med kanter, som här en cementring, kan försvåra för sniglarna att nå grönsakerna. Genom att stryka vattenglas (natriumsilikat), sätta ett kopparband runt eller montera på en lutande kant av tex metall eller tyg hindras sniglarna ännu mer. Se bara till att de inte kan krypa in underifrån, för då har man skapat ett trevligt gömställe….

Runt landen kan man bygga elektriskt snigelstaket tex detta. Det ska även gå att strö ut aska, kalk, kaffesump eller liknande för att minska sniglarna lust att ta sig in i odlingarna.

Odlingstråg på pall försvårar för sniglarna. Odla i amplar och annat hängande är ännu säkrare.

Genom att dra upp plantor och plantera ut får man ett litet(!) försprång mot sniglarna. Detta funkar tyvärr inte på morötter och andra under-jorden-rotsaker, eftersom de måste direktsås. Ovan-jorden-rotsaker som betor och kålrot går däremot bra att dra upp i brätten och plantera ut. Dra upp extra många plantor ifall sniglarna äter upp en del.

Nya sådder skyddas mot sniglar med hjälp av hinkar.

Ankor och höns kan vara effektiva snigeljägare om de får gå runt utanför odlingarna och ibland, åtminstone vår och höst, besöka själva trädgården. Ankor kan behöva vänjas in vid sniglarna och min egen erfarenhet är att de vill ha vatten tillgängligt för att kunna svälja ner de slemmiga djuren. Höns äter inte vuxna sniglar men kan pilla i sig ägg och bebisar, och riva upp gömställena så de fryser ihjäl på vintern.

Kombinera så många metoder som möjligt och håll ut och håll modet uppe! Även om det inte går att bli av med odjuren helt, så ska det gå att minska trycket rejält. Nu hoppas vi på en rejält kall vinter, med frostknäppar på barmark, för att naturen ska hjälpa till att minska beståndet till nästa år.

Om du inte redan har mördarsniglar – var försiktigt vid köp av nya växter! Kolla noga efter sniglar och ägg. Genom att skölja rötterna helt rena från jord och plantera om i ny jord elimineras risken nästan helt. Ännu säkrare är att ta fröer och sticklingar istället.

Har du fler tips på hur man hanterar mördarsniglar eller är det något av ovanstående som fungerat extra bra? Eller tvärtom – inte fungerat alls? Kommentera gärna inlägget och berätta!

Skriv och berätta!

Hjälp oss att fylla bloggen med inspiration och kunskap, för att sprida odlingsglädje till fler. Berätta om din odlingstunnel, nätverksträff eller potatisutmaning, dela med dig av nya insikter, lyckträffar eller misslyckanden, ge en virtuell rundvandring i din trädgård eller delge din resa från nybörjare till luttrad odlare. Stort eller litet – allt är av värde!

Vi blir extra glada för att få veta om projektet Odlingsakademien har påverkat dig och ditt odlande?! Har du fått nya odlarvänner och sammanhang? Vad är det viktigaste du lärt dig? Har du vågat starta något nytt? Konkreta exempel på vad projektet har gjort för nytta är roligt, men kan också bidra till ökad möjlighet att starta upp nya, liknande projekt.

Maila text och bild till odlingsakamien@alhembygd.se eller lämna en kommentar under något av våra inlägg. Vill du delge dina tankar ”i enrum” är du välkommen att maila eller ringa.

Drivbänk för plantuppdragning

Hillevi:

Lever du, som så många andra i dessa tider, i en djungel av förvuxna plantor som står och stampar i för små krukor? Undrar du också var i köket det skulle kunna finnas plats för matlagning med tanke på att allt gängligare småplantor upptar varje plan yta?

I år är faktiskt första våren på länge som jag inte har det problemet! Detta tack vare min nya drivbänk för plantuppdragning. Jag är så himla nöjd med drivbänken så jag vill berätta lite om den.

Drivbänk träullit

Fortsätt läsa ”Drivbänk för plantuppdragning”

Odla dina egna fröer!

Det förutspås brist på grönsaksfrö till nästa odlingssäsong beroende på viruset som lamslår hela samhällen i södra Europa. I Sverige finns ingen kommersiell fröodling, utan alla fröer som säljs i affären är importerade. Nu är det viktigare än någonsin att vi odlare själva lär oss fröodlingshantverket. Marianne Käfer tipsar om hur du kan odla dina egna sallatsfröer till nästa år:

Börja fröodla –med sallat !

Har du någongång funderat att börja odla dina egna fröer, men vet inte vilken gröda du skulle börja med, så ska jag tipsa dig att börja med sallat.

Sallat finns i en oändlig sortrikedom och säkert har du också din favoritsort. Sallaten behöver en relativt lång utvecklingstid, men när man börjar tidigt brukar det lyckas även i vårt klimat.

Vill du fröodla sallat är det därför dags att dra upp plantor nu!

Fortsätt läsa ”Odla dina egna fröer!”