Vem odlar mest potatis på en kvadratmeter?
De som deltar i Odlingsakademiens potatisutmaning är:
Lycka till med era potatisar!
Jag är med i potatisuppropet! Hur viktigt det är att producera och konsumera lokal mat, framgår ur följande händelse i Holland(https://www.ad.nl/video/boze-boerin-stort-zes-ton-aardappelen-voor-ingang-deen~p147034). Jag sammanfattar:
Helena:
Mitt bidrag till Potatisuppropet är att vi tagit till det tunga artilleriet i form av jordfräs för att öppna upp ett drygt 100 kvm stort land mitt bland kirskål, nässlor och kvickrot. Där är vi två barnfamiljer som ska odla potatis tillsammans. Efter att området har frästs några gånger med jämna mellanrum är det nu handrensning som gäller för att få bort rotogräsrötter och sten, sedan är det dags att sätta potatisen. Fårorna gör vi med en hjulhacka, om vi inte lyckas få tag på en potatisplog som vi kan spänna för hästen.
Jag sätter även en del potatis i mina gamla land och i en pallkrage. I pallkrageodlingen satte jag potatis redan för flera veckor sedan, då några av de förgrodda skjutit i höjden, annars hade jag kunnat vara med i Odlingsakademiens Potatisutmaning med den. Sista anmälningsdag för Potatisutmaningen är 20 maj – missa inte det!
Alla sätta potatis – utom de tråkiga!
Hur odlar du din potatis? Deltar du i Potatisuppropet och Potatisutmaningen? Eller satsar du mer på att odla andra grönsaker? Dela med dig av ditt odlande till oss! Maila odlingsakademien@alhembygd.se.
De närmaste veckorna är avgörande för hur mycket mat det kommer finnas att skörda i höst. Det är nu det är dags att peta ner fröer och sätta potatisar. Själv kan man åstadkomma mycket, men tillsammans blir möjligheterna större och sårbarheten mindre.
Odlingsakademiens planerade nätverksträffar är inställda pga Corona-pandemin, men vi uppmanar er att själva ordna nätverksträffar – i mindre skala och utomhus. Är alla symptomfria och håller avstånd ska det gå bra. Samla ihop dina närmaste grannar, några av dina vänner eller odlingsintresserade bekanta – eller varför inte odlingsintresserade blivande vänner? Fokusera på hur ni kan samarbeta i praktiken: Vem har plats över i sin jordkällare? Kan ni samverka kring plantuppdragning, fröodling och/eller försäljning? Vill ni delta i Potatisuppropet genom att odla potatis tillsammans eller kanske tävla mot varandra i Odlingsakademiens tävling i att odla mest potatis på 1 kvm? Vilka är just era behov, önskemål och resurser? Hur kan just ni bidra till ökad matresiliens för er eller ert närområde? Det behöver inte vara några stora planer för att det ska vara värt att träffas och fundera kring hur ni kan hjälpas åt i praktiken.
Vem har du i ditt kontaktnät eller i ditt närområde som du kan ordna en nätverksträff med? Ta kontakt redan idag! Eller vill du hellre ordna en frö- och plantbytardag i liten skala? Boka datum och bjud in! Lika bra att göra direkt – innan modet sviker eller tiden rinner iväg.
Vi i Odlingsakademien kan försöka hjälpa till att förmedla kontakt med andra som bor nära eller lägga ut information på vår blogg. Maila odlingsakademien@alhembygd.se. Har du redan skapat nätverk och samarbete? Tipsa och inspirera gärna andra genom att maila till oss! Stort som smått är välkommet. Det går även bra att skicka bild och text till 070-6882897 så lägger jag in det på bloggen. /Helena
Hillevi:
I förra inlägget beskrev Marianne en potatispyramid som skulle kunna ge upp till 20 kg potatis på en kvadratmeter. Spännande att pröva för den som vill och har möjlighet att bygga!
Mitt eget tävlingsbidrag nyttjar ramar som redan fanns hemma.
Ramarna är 60 x 60 i invändigt mått (0.36 kvm) och där kommer jag att sätta 6 potatisar. Allt eftersom blasten växer upp lägger jag på en ny ram och fyller på med mera jord för att stimulera plantan att växa ännu mera och bilda ännu fler knölar. Enligt den engelska förlagan ska 7 potatisplantor kunna odlas på detta sätt, 6 ramar högt. Jag är spänd på hur det kommer att gå. Visst är det fantastiskt om det går att odla en massa potatis på höjden, inte minst för de som har ont om plats! Du som har ett gäng pallkragar hemma kan förstås göra en motsvarande stapel helt utan snickeriarbete. Men se upp med hörnorna så att inte vattnet läcker ut där.
Det viktigaste med Potatisutmaningen tycker jag är själva uppmärksamheten kring kampanjen. Därför är det inte så viktigt exakt hur du odlar din potatis. Alla kan vara med! Även en mogen kompostlimpa eller annan djup, lucker jord kan ge stor kvadratmeterskörd av potatis. Du kanske har ditt eget knep för potatisodling och tillsammans kan vi utvärdera i höst vad som fungerade bäst, allt taget i beaktande.
Tävlingen är både en manifestation för livsmedelsresiliens och ett sätt att testa och utvärdera olika odlingsmetoder där vi alla kan delta.
Sista anmälningsdag till Potatisutmaningen är onsdag den 20 maj. Anmälan sker till : odlingsakademien@alhembygd.se
Du sätter dina tävlingspotatisar när det passar dig från den 15 maj och tillämpar valfri odlingsmetod. Sätt gärna upp en skylt mot vägen för att uppmärksamma förbipasserande på att din potatisodling är en del av #potatisuppropet och sprid på sociala medier! #allasättapotatis #utomdetråkiga #lokalmatförsörjning #livsmedelsberedskap #resiliens @omstallning
Alla som anmäler sig får lite bonusmaterial med ännu mer kunskap om lyckad potatisodling.
Dokumentera odlingen i tävlingsblanketten som du får när du anmäler dig och glöm inte ta kort. Materialet sammanställs sedan i ett blogginlägg med tips och tricks för potatisodling.
Slutdatum för skörd är 1 oktober. Dina bilder och skördeuppgifter behöver vi till den 15 oktober.
Runtom i landet pågår manifestationer för livsmedelsresiliens. Potatisen, vårt baslivsmedel, står som symbol, precis som den gjorde under 1917 års hungerkravaller, det så kallade potatisupproret. Nu, hundra år senare, är matproduktion och fördelning återigen en brännande fråga, men vi går lite fredligare och mer lekfullt till väga. #Potatisuppropet är i sann omställningsanda mer fest än protest!
Odlingsakademien deltar i #potatisupproret genom tävlingen Potatisutmaningen:
Sista anmälningsdag till Potatisutmaningen är onsdag den 20 maj. Anmälan sker till : (odlingsakademien@alhembygd.se) Mer info längst ner i inlägget.
Tävlingen är både en manifestation för livsmedelsresiliens och ett sätt att testa och utvärdera olika odlingsmetoder där vi alla kan delta.
Marianne Käfer tipsar om det som kan bli vinnande konceptet:
I en potatispyramid odlar man på höjden genom att stapla träramar på varandra som fylls med jord och potatis. Istället för en normalskörd på 2-5 kg ska det gå att få 15 – 20 kg på samma yta. Det vill jag pröva! Kanske finns det fler som också gärna experimenterar? Kanske finns det några som inte har så stor odlingsyta och vill maxa på skörden med att odla potatisen vertikalt?
Ungefär så här kan en potatispyramid se ut:
Den här pyramiden (ovan) byggde vi förra året av spillvirke. Virket är lite väl tjockt (vilket stjäl odlingsyta) och den täcker inte fullt en kvadratmeter. Så den får bli en jordgubbspyramid. Nu ska vi bygga med måtten från den Österrikiska förlagan (nedan). Så här sätts potatisen i en fullstor pyramid där basen är 1 kvm:
Brädor, minst 20 cm höga och minst 2 cm tjocka
Totalt ca 10.5 löpmeter (Tänk på att du behöver lägga till brädtjockleken till längden, se skiss.)
Du får justera längden på brädorna beroende på brädornas tjocklek, särskilt om de är lite krokiga! Självklart kan du bygga din egen variant av brädor du har liggande.
Pyramiden sätts upp direkt på gräsmattan. Har du problem med kvickrot kan du lägga papp. Sedan fylls pyramiden med jord men fyll inte helt upp i hörnen. Stapla så ram på ram. Det går bra att använda sin trädgårdsjord blandad med fin kompost. Välj en solig plats för pyramiden.
Du kan fylla en balja med fuktig sand eller jord och lägga potatisarna ovanpå jorden. Ställ ljust och i sval rumstemperatur. Jorden gör att det förutom gröna groddar bildas rötter vilket ger potatisen försprång när den väl kommer ut i jorden.
Placera sättpotatisarna enligt bilden ovan och fyll på med jord. Eller vänta med att fylla på med jord när blasten börjar titta upp. Välj gärna en lagersort, som ger större avkastning.
Blir det frostnätter efter att blasten har kommit upp, är den en bra idé att lägger fiberduk, en gammal filt eller lakan över plantorna.
Jorden kommer att sätta sig. Därför är det bra att fylla på med mer jord efterhand så att potatisarna inte blir gröna.
Potatisen behöver en del vatten, särskilt när är torrt och när de börjar blommar och cirka 3 veckor framåt. Om du lägger täckmaterial, t.ex. gräsklipp, på jorden minskar avdunstningen.
Man plockar ner ram för ram och skördar potatisen. Lägg jorden på en presenning. Efter skörd kan du sätta tillbaka ramarna igen och fylla med jorden, vattna och så t.ex. vintersallat. Pyramiden kan användas nästa år som grönsaks- eller jordgubbspyramid. Om du blandar upp jorden med ny kompost, kan du använda den för att odla potatis ett år till. Eller så förvarar du ramarna torrt över vintern, sprider ut jorden i trädgården och börjar med ny jord nästa år. På våren kan du odla rädisor eller sallat i pyramiden innan det är dags för potatisen.
Har du lust att vara med i potatis-utmaningen så hör av dig till odlingsakademien@alhembygd.se.
Du sätter dina tävlingspotatisar när det passar dig från den 15 maj och tillämpar valfri odlingsmetod. Sätt gärna upp en skylt mot vägen för att uppmärksamma förbipasserande på att din potatisodling är en del av #potatisuppropet och sprid på sociala medier! #allasättapotatis #utomdetråkiga #lokalmatförsörjning #livsmedelsberedskap #resiliens @omstallning
Alla som anmäler sig får lite bonusmaterial med ännu mer kunskap om lyckad potatisodling.
Dokumentera odlingen i tävlingsblanketten som du får när du anmäler dig och glöm inte ta kort. Materialet sammanställs sedan i ett blogginlägg med tips och tricks för potatisodling.
Slutdatum för skörd är 1 oktober. Dina bilder och skördeuppgifter behöver vi till den 15 oktober.
Riquette:
Helena utmanade oss nyligen att skriva på bloggen om våra förslag hur vi kan agera i Corona-krisen. Här kommer mina funderingar:
Kort sagt, jag letar efter initiativ/ omställningsgrupp jag kan ansluta mig till eller människor som skulle vilja starta ett samarbete.
En follow up på odlingsakademien, med fokus på koordinerad småskalig lokal matförsörjning:
Samarbete kan spara mycket tid. Tid jag hellre lägger på utöka min odlingsyta eller att maximera skörden på min nuvarande yta. Hur tänker ni? Har ni likadana idéer? Vilka förslag har ni?
Helena:
Vi är mitt inne i en kris och den kommer troligtvis bli långvarig. När väl viruset släpper sitt grepp kommer vi ha ett samhälle att bygga upp igen, med delvis nya spelregler. Samtidigt som det är oerhört tufft så är pandemin, och att det kommer bli eftersvallningar av den, inget vi kan göra något åt. Men det vi kan göra är att bestämma hur vi ska agera på det som sker. Samtidigt som krisen skapar kaos ger den också nya möjligheter och skapar nya behov. Det blir lite som en ny odlingssäsong efter vintern, då det gäller att så och plantera det man vill ska växa, annars finns det risk att det mest växer ogräs i landen. Nu har det skapats ett litet mellanrum där vi kan vara med och göra en omstart. , både i praktiken och i hur vi ser på varandra. Tänk om det här kunde bli en kris som inte gödslar de mörka krafterna utan bidrar till ökad medmänsklighet och bättre balans mellan människan och naturen? Tänk om den här krisen inte leder till mer globalisering, ökade klyftor och utökat konsumtionssamhälle, utan till ett stärkt lokalsamhälle, större gemenskap och ökad självförsörjning?
Igår lyssnade jag (i efterhand) på webbinariet Konkreta steg till lokal matförsörjning och blev inspirerad av att vi måste få ner så mycket grönsaker som möjligt i jorden de närmsta två månaderna. Det är nu det måste ske för att åtminstone vara lite förberedda för den livsmedelskris som eventuellt kommer. Jag har sedan tidigare utökat min odlingsyta som en känslomässig respons på situationen och funderar nu på hur mycket ytterligare odlingsyta jag kan klara att skapa under våren. Här kommer några tips på hur du som odlare kan vara en del i den omställning som nu kan vara på väg att ske:
Så och plantera så mycket som möjligt! I balkonglådor, pallkragar eller kanske på grannens oanvända åker?
Sälj plantor och grönsaker, dela med dig av ditt överskott. Förbered dig på att ta hand om det kommande överskottet på fruktträd och bärbuskar eller att ge vidare till någon som behöver. Varje år rasar det ner tonvis med äpplen i våra trädgårdar som bara kastas bort.
Köp grönsaker lokalt, delta i Reko-ring, köp en andel hos en andelsjordbrukare. Var med och stötta den lokala livsmedelsförsörjningen hos både små och större producenter.
Erbjud mark som står orörd. Skapa odlingsgemenskaper och odla tillsammans. Odling är en aktivitet som kan ske utomhus med distansering och som passar både i staden och på landet.
Ta fröer! Det finns även risk för att det blir brist på fröer framöver. En del fröer är enkla att ta, andra kräver mer kunskap. Föreningen Sesam och Runåbergs fröer har bra litteratur i ämnet.
Dela med dig av råd och tips om odling. Stötta varandra. Kanske går det att skapa och hålla kontakt med varandra via digitala medier? Kanske kan ni som bor nära hjälpas åt i varandras trädgårdar eller ordna små nätverksträffar utomhus om ni ser till att hålla avstånd? Bloggen finns alltid tillgänglig för er att använda för att söka kontakter eller dela tankar och kunskap.
Lär dig laga mat av våra nordiska råvaror. Det handlar inte bara om att odla mycket, utan också om att faktiskt äta det vi odlar.
Kanske kan du påverka kommunen, eller andra aktörer, att vara en del i en ökad lokal matförsörjning? Upplåta mark, ge ekonomiskt stöd till utrustning eller bidra med arbetskraft?
Vad har ni för tips och förslag på hur vi kan agera i den här krisen? Kanske är ni redan igång eller vet någon annan som är? Dela gärna med i er kommentarsfältet eller maila in en text till odlingsakademien@alhembygd.se! Använd gärna även Facebook-gruppen Odling som livsstil för att peppa och peppas i att odla mer.
Det kom in 26 fina och bra ansökningar till de 10 växthustunnlar som projektet finansierar. Tack för det! Konkurrensen var hård och urvalet minst sagt svårt. Förutom uppfyllandet av kriterierna i utlysningen har den geografiska spridningen i våra sex kommuner vägt tungt. Nu hoppas vi att de som får en tunnel använder den på bästa vis för att sprida odlingskunskap och inspirera flera, både i projektet och efteråt. Under våren kommer alla mottagare och deras planer presenteras närmare, i form av blogginlägg, gårdsbesök eller liknande. Även de som inte fick beviljat en tunnel hoppas vi sätter sina planer i verket och vi är gärna en samarbetspartner i det om vi kan.
De som kommer få en tunnel och är huvudansvariga för den är följande:
I en del fall finns det även medsökande och flera odlare som kommer få glädje av tunneln. Grattis till er alla!
Här kommer ett intressant inlägg från en av Odlingsakademiens kursdeltagare, Anders Åhström (och hans partner Orawan från Thailand):
Jag har haft förmånen att vara en av kursdeltagarna I Eksjögruppen av Odlingsakademien. En fantastisk kursledare och en väl sammansatt och väldigt trevlig grupp (blir man harmonisk av att odla…. Eller är harmoniska människor intresserade av att odla?).
Jag som person har alltid varit nära naturen, skogen, vatten, luft och jorden. När jag flyttade från stad till land, för drygt 30 år sedan, försökte vi oss på odling några år och även kor, gris, höns, katter och ett gäng hundar. Men det mesta av det rann ut i sanden efter en tid, hundarna blev kvar.
Jag bor fortfarande kvar och för fem år sedan blev jag och min nya partner “matchmakade” till den relationen vi har idag. Jag blir fortfarande idag helt häpen över den omfattande kunskap min partner har om växter, som att hon vuxit rakt upp ur myllan…. Inte bara i ett tropiskt klimat med alla dess olikhet utan också i vårt klimat – med totalt annan växtlighet och förutsättningar.
Ett av Odlingsakademiens kurstillfällen under året var inriktat på att bygga en Hügelbädd – enda kurstillfället som jag tyvärr missade (typiskt!). Med bra och informativ summering i inlägg här på bloggen samt genom andra studiebesök och information som jag fått under året, så har vi nu på hösten byggt en i våra odlingar – redo att tas i bruk till våren 2020.
I mitten av oktober var det dags för min partner att återvända till varmare trakter eftersom 6 månaders uppehållstillstånd gick ut (vi håller på att söka ett permanent!).
Till saken hör att i den delen av världen har man (jag har blivit förvånad) väldigt lite kunskap om hur jorden behöver vårdas för att ge en bra avkastning. Man har värme (året om!) och tillgång på vatten men ingen näring i utarmade jordar. Omfattande svedjebränning förekommer, naturlig gödsel är det ont om. Klimatändringen gör sig gällande med kraftig värme och för lite nederbörd. Vilket medför uttorkade och flyktiga jordar.
En tråkig parentes är att multinationella företag nu bearbetar en mestadels outbildad äldre generation bönder: “Köp vår fantastiska gödning (och gifter), spruta och gödsla – så får ni fantastiskt resultat!” Och så blir det ju…. några år!! Alltså bekräftas detta till att vara sanningen.
Min blivande sambo/nuvarande särbo och hennes familj där, har genomskådat detta och använder sedan länge inga kemikalier i odlingarna.
Men kompostera, biokol, permakultur, hügelbädd….. allt detta är helt okända begrepp i de här områdena, alltså med undantag för en person nu.
Så nu byggs det en Hügelbädd, den första I sitt slag i byn (100 familjer) och säkert den första i regionen!
Man var tvungen att ta ner ett gammalt mango träd på gården som var delvis uppruttet, det kom väl till pass! Jag har tipsat om att ladda bädden med lite biokol också (som Orawan har tillgång till) för att på så sätt “boosta” odlingen ytterligare ett steg.
Med jämna mellanrum står några grannar vid staketet en bit bort eller kommer in på gården för att stilla sin nyfikenhet, kommentera, ifrågasätta eller göra sig lite lustiga över nymodigheterna.
In på nya året är det dags att börja odla där och eftersom det växer fort, så syns nog snart resultat.
Spännande att se vad som händer fortsättningsvis!
Hälsningar/ Anders Åhström
Odling som livsstil 