Ett av våra trädgårdsbesök handlade om att börja odla för försäljning. Vi pratade mest om att odla grönsaker småskaligt, så kallad market gardening (se Jordbruksverkets information här), men berörde även möjligheten att odla snittblommor eller perenner som frukt och bär, eller en kombination. Försäljningskanaler kan vara andelsjordbruk, reko-ring, gårdsbutik, restaurang, självplock, egen förädling mm.

Det finns inte någon standardlösning på hur en välfungerande odling ska se ut och fungera utan det beror på flera faktorer såsom platsen och vem som odlar, men det finns en del saker som kan vara bra att tänka på och som kan skilja sig mot en vanlig hemträdgård.

Vi tittade efter en lämplig plats att anlägga odlingarna på – en stor, plan yta med god odlingsjord. Det är en stor fördel om platsen är lättillgänglig, både för odlaren och eventuella kunder. Helst bör alla funktioner som behövs finnas (eller placeras) nära, gärna mitt i, odlingen. Det kan vara växthus, plats att dra upp plantor, tvätt-station, kylrum, redskapsförvaring och så vidare. Genom att skapa effektivitet i odlingen sparar man tid och energi som så väl kommer behövas till annat. Det bör finnas tillgång till el och vatten, samt vägar och gångar in i odlingen.

Är ytan bevuxen med rotogräs är det viktigt att ta tid att åtgärda det först.

Planera noga från start för att göra odlingen så enkel som möjligt. Genom att använda standardsystem såsom lika breda och långa bäddar överallt, några få storlekar på brätten, en variant av bevattningssystem mm underlättas arbetet och man slipper lägga tid på att hitta fiberdukar som passar, rätt kopplingar mm.

I småskalig grönsaksodling används ofta småskalig redskap såsom tvåhjulstraktor. Det kan vara smart att anpassa bredden på gångarna till dessa redskap från början, även ifall odlandet sker för hand de första åren. Också bredden på gångarna bör planeras noga efter hur de ska skötas i framtiden. Kanske ska storleken på gångar och bäddar anpassas för att kunna använda traktor ibland? Anläggs fasta bäddar, vilket är vanligt i den här typen av odling, vill man inte behöva köra i bäddarna om behov uppstår senare.

Det finns mycket kunskap att hämta för den som vill starta en odling för försäljning, till exempel Jordbruksverkets hemsida, Handbok för andelsjordbruk, Jonas Ringqvists bok Odla för försäljning, filmer på Youtube om Market gardening (observera att odlingsförhållandena skiljer sig åt mellan olika länder eller delar av länder), Folkhögskolekurser mm. Förutom kunskap kring att odla olika sorters grödor är det viktigt att kunna planera sina sådder, hantera ogräs, gödsla rätt och lagom, vattna på effektivt sätt, ha en plan för eventuella mördarsniglar och andra skadedjur osv.

Under det här trädgårdsbesöket pratade vi om att rama in odlingarna med nät för att skydda mot hare, rådjur, vildsvin mm och kanske plantera buskar och träd runt om, på insidan av staketet, för att förbättra mikroklimatet och ge skörd. Man skulle kunna skapa ett eget område för perenna grönsaker i ena kanten av odlingen, kanske med hjälp av kompostlimpor och hügelbäddar. Här skulle olika perenna lökar, sparris, perenna bladgrönsaker, blommor mm kunna växa utan att påverka planeringen i den anuella odlingen och det skulle kanske även kunna fungera som visningsträdgård.

Det finns en del kompromisser man kan behöva göra i en yrkesmässig odling jämfört med att odla enligt permakulturprinciper i en hemträdgård. Det kan handla om användandet av maskiner och fossil energi, användandet av plast och inköp av olika produkter såsom brätten och dukar. I en större odling är det inte längre rimligt att gräva allt för hand, använda ursköljda mjölkkartonger till klimatsmarta krukor, täckodla hela ytan mm. Särskilt i början kan det behövas rejäla insatser, men genom att inte använda konstgödsel eller bekämpningsmedel, minimera användandet av fossil energi så gott det går, vårda jorden och stötta den biologiska mångfalden bör man ändå snabbt ligga på plussidan vad gäller hållbarhet och klimatsmarthet. Med största sannolikhet är den yrkesmässiga, småskaliga grönsaksodlingen en viktigt faktor för omställningen till ett mer hållbart samhälle.

Tipsa gärna om fler kunskaps- och inspirationskällor för den som vill odla till försäljning!

På flera av trädgårdsbesöken har vi pratat om buskar och träd. Både inventerat vad som finns och vad som skulle kunna vara lämpligt att plantera. Exempel på buskar med ätliga bär är vinbär, krusbär, björnbär, björnbärshallon, amerikanska blåbär, blåbärstry, aronia, fläder, rosenkvitten, havtorn, hassel, storfruktig hassel och bärhäggmispel. De flesta buskar kan antingen planteras som friväxande eller bindas upp i spaljéer. Vissa kan  även stammas upp. Större buskar, som havtorn, kan användas för att bryta vinden och skapa ett bättre mikroklimat.

Även träd kan spaljeras upp. En vägg kan skapa ett bra mikroklimat, men ofta är det bättre att välja en vägg i västerläge än en i rakt söderläge. Blir det för varmt finns det risk att trädet blommar för tidigt på våren, med frostskador som resultat.

Något vi pratade om på ett trädgårdsbesök var att det kan vara smart att plantera sina träd (och buskar) på olika platser för att öka chansen för att något bär frukt vid år med sen frost. Alltså tillämpa metoden att inte ”lägga alla ägg i samma korg”.

Amerikanska blåbär vill ha sur jord. Ofta rekommenderas att köpa torv, men det är inte så bra för klimatet. Det ska gå att använda halvkomposterat material från barrskogen istället eller spån. Själv använder jag nerkisssat spån från stallet. En del hästägare använder torv att strö med istället för spån – återanvänd hellre det än att köpa nytt!

Många buskar går utmärkt att ta sticklingar eller göra avläggare ifrån. Vinbär, krusbär, björnbär och blåbärstry är enkla, medan amerikanska blåbär och hassel är desto svårare. Hallon sprider sig lätt så med lite tålamod blir några få plantor många. Låt trädgården ta tid på sig så sparas både miljön och plånboken.

Fruktträd bör ympas istället, se detta inlägg. Det går att dra upp grundstammar att ympa på från frön, men vill man ha en viss sorts frukt måste man ympa in grenar eftersom fröna ger frukter med helt andra egenskaper än moderplantan. Ympris går bra att ta själv på vårvintern eller kan an köpa både grundstammar och ympris på våren. För att spaljéera väljer man svagväxande grundstammar och för friväxande träd väljer man starkväxande.

Hallon bör inte planteras i närheten av trädgårdslandet, eftersom de sprider sig lätt. Rötterna har inga problem att ta sig under trädgårdsgångar och dyl. Bättre är att lägga hallonlandet mitt i gräsmattan så man kan klippa ner skott som rymmer. Skilj på sommar- och hösthallon, eftersom de ska beskäras olika.

Har du mer tips kring odling av träd och buskar? Kommentera gärna inlägget!