Här kommer receptgrunderna från Skördefesten:
Som synes är det inga exakta recept utan här är det upp till kocken att testa sig fram, smaka av och vara kreativ efter vilka råvaror som finns att tillgå. Precis så som det behöver vara när det är trädgården som står för maten istället för mataffären!
Den 14 september var det Skördefest i Ingebo Hagar utanför Vimmerby. En Skördefest i två delar – en där ett gäng matlagare skördade, var kreativa, inspirerades och skapade fantastiska vegetariska rätter av trädgårdarnas överflöd, och en där ett 60-tal personer sedan njöt av resultatet.
Ola Johansson hade förberett receptideér som delades ut till de olika matlagen. Allt från soppa, såser och sallader till grillspett, efterrätter och rotfrukter i ugn. Maten lagades till största delen av grönsaker från deltagarnas egna trädgårdar och från trädgården i Ingebo.
Mitt i arbetet fick kockarna avbryta sig för att fylla på med energi i form av fika, och inspireras av Ann Sellbrinks företagsamhet inom hållbar och hälsosam mat. Hon berättade om sitt nystartade företag Låxbo Lantkök Utbildning och det Leaderstöd hon fått för att utveckla sin verksamhet med utomhusmatlagning, naturupplevelser och samarbeten. Läs mer på Astrid Lindgrens hembygds hemsida under fliken Projektmedel via Leader – Projektdatabas.
Efter hårt slit var buffén färdig och gästerna började anlända. Det såg minst sagt aptitretande ut!
Efter en tipspromenad presenterade Ola Johansson kvällens vegetariska buffé medan de sista grillspetten stekte färdigt över elden. Sedan var det bara att hugga in på all den goda maten!
När det började skymma var det dags för efterrätt. När alla njutit av mat, fika och kaffe/te höll Hillevi Helmfrid och Mattias Eliasson en inspirerande föreläsning om projektet, odling, hållbarhet och livsstil. Kvällen avslutades med musik av Kicki Willysson, Matts Hansson och Tord Johansson.
Tack alla som gjorde dagen möjlig och bidrog till maten, musiken, inspirationen och den goda stämningen!
Den 5 september besökte ca 75 nyfikna odlare Lundstorps hembygdsgård utanför Eksjö för att lyssna till Philipp Weiss föreläsning om skogsträdgårdsodling.
Skogsträdgårdsodling handlar inte om att odla mitt bland granarna utan om att härma skogens principer. Det finns allt från stora djungel-liknande skogsträdgårdar till hörn av villaträdgårdar eller till och med pallkragar som är odlade enligt dessa principer. Orörd natur vill alltid bli skog, skogen är vår mest stabila naturtyp och även den som producerar mest biomassa per yta.
Skogsträdgårdsodling handlar om att odla en mångfald fleråriga ätbara, eller på annat sätt nyttiga, växter tillsammans, ofta i flera skikt med både träd, buskar, klätterväxter och markväxande grödor. Metoden är inte skötselfri, men efter etableringen krävs betydligt mindre arbete än för att odla ettåriga grödor.
Philipp visade och berättade om olika anlagda och mer eller mindre vilda skogsträdgårdar ute i världen och hemma i Sverige. Om äpplen, plommon och sötrönn, kvitten, bärhäggmispel och aronia, olika nötbärande träd och buskar såsom hassel, pimpernöt och valnöt, perenna grönsaker som lungrot, piplök och sockerrot, klängväxter som minikiwi och fjärilsranka som växer tillsammans och utgör en ätbar skog.
Läs mer om Philipp och skogsträdgårdsodling på Skogsträdgårdsbloggen, eller i hans böcker Fleråriga grönsaker och Skogsträdgårdsodling. På Facebook finns gruppen Skogsträdgårdsodlarna för den som är intresserad av att dela kunskap och inspiration. Här finns en artikel skriven av Philipp och publicerad i tidningen Åter om vad skogsträdgårdsodling är.
Några av de skogsträdgårdar Philipp visade bilder från och berättade om var Åfallets skogsträdgård, Gammelgård skogsträdgård, Gråbo skogsträdgård och Holma skogsträdgård. Det finns även en liten pedagogisk skogsträdgård utanför Naturhistoriska museet i Stockholm, och många, många fler på olika platser i Sverige. Det blir fler och fler som vill odla efter skogens principer och därigenom återknyta kontakten med naturen, binda koldioxid, gynna mångfalden och skapa produktiva, ätbara miljöer.
Tack Philipp för en inspirerande kväll och tack Lundstorps hembygdsgård för den fina miljön och det goda fikat!
Kvällen den 29 augusti fick ca 20 odlingsintresserade en guidning i Marie Johanssons fantastiska trädgård i Hattsjöhult. Trädgården är 4000 kvm stor och hälften utgörs av självplocknings- och visningsträdgården, bestående av 4 stora avdelningar med växtföljden kål – potatis – morötter – övrigt (tex lök, rödbetor och bönor). Trädgården är i princip grävfri, jorden är ständigt täckt av organiskt material och överallt i bäddarna växer självsådda blommor.
När Marie odlar sin potatis lägger hon först ett 40-50 cm tjockt täcke av torrt ensilage på odlingsbädden, gör små gångar ner igenom det och lägger potatisen direkt på marken. Det är viktigt att den lilla gången är kvar för att det inte ska ta för lång tid för blasten att orka upp. Sedan sköter potatisen sig själv under sommaren. Kålplanteringen sker på ungefär samma sätt men i det landet är ensilage-täcket ca 10 cm tjockt. Marie sätter ut sina försådda plantor direkt ner i jorden igenom täcket och vattnar. Sedan behövs varken någon mer vattning eller gödning en normal sommar.
Vintertid täcks marken med mycket skörderester, löv, halm och ensilage. På våren har det tjocka täcket blivit tunt, omvandlat till mull och bördighet av jordens alla invånare. Där det ska direktsås, tex i morotslandet, flyttas resterna av täcket till hallonlandet. Känsliga växter får ett tjockt vintertäcke av halm och på det viset har Marie flera växter som överlever från år till år, trots att de räknas som ettåriga i vårt klimat.
Har man ont om täckmaterial tipsar Marie om att så subklöver. Det fungerar som ett levande täcke, som ger kväve till jorden och håller nere ogräset. Men det är bra att låta plantorna få ett försprång innan sådd.
I ytterkanten av varje odlingsbädd ligger en odlingskulle som följer växtföljden. Varje år grävs en av dessa om på nytt, med hjälp av traktor. Först skalas 20 cm jord bort så det bildas en grop, sedan fylls den med ris och svårnedbrutet växtmaterial som kålstockar, därefter färsk hästgödsel som alstrar värme under nerbrytningen, sedan jorden som togs bort och till sist ensilage. Första året odlas pumpa och squash på kullen, andra året krävande växter eller de som vill ha djup jord, såsom purjo, vitlök och palsternacka. Marie tipsar om att samodling mellan är purjo och vitlök är ett smart sätt att använda ytan – medan vitlöken växer är purjon liten, sedan är vitlöken är skördad får purjon plats att växa till sig.
Maries största växthus är på 63 kvm och där växer 36 sorters tomater rakt ner i sand, med ett täcke av gräsklipp. Genom att odla i sand undviks jordbundna sjukdomar och Marie kan odla tomaterna på samma plats år ut och år in. Eftersom grästäcket ska brytas ner och näringen sköljas ner i sanden fungerar det inte med droppbevattning utan det automatiska bevattningssystemet sprinklar ut vatten ovanpå gräsklippet. Systemet kommer från Waterboys.
I växthuset växer även ett stort nektarinträd, en gång kommet från en kärna i komposten, och en rejäl björnbärsbuske. Marie tipsar om att använda en vanlig dammvippa vid pollinering av tex nektarinträd.
Utanför växthuset ligger komposten, där allt rotogräs, grästorvor och annat material som inte går att lägga direkt på bäddarna hamnar. Den är täckt med en tjock tät presenning så inget ljus kan tränga igenom. På våren har det förvandlats till fin jord som Marie till exempel använder i sin badkarsodling.
Efter guidningen fanns möjlighet att köpa de fina grönsakerna. Tack Marie för en intressant kväll i din fantastiska trädgård!
Den 10 augusti bjöd Marianne Käfer in odlingsintresserade till sin trädgård utanför Kristdala. Där fick vi se det kombinerade växt- och hönshuset, topplistbikupor, fina inramade och lättskötta odlingsbäddar, olika läke- och färgningsväxter med mera. Vi inspirerades, samtalade och nätverkade. Tack Marianne för visningen och det goda fikat!
Ps. Vill någon mer bjuda in till visning och nätverksträff i sin trädgård så är det bara att maila Odlingsakademien på odlingsakademien@alhembygd.se.
Torsdagen den 27 juni föreläste Per Nilsson, Profox, inför 20 intresserade åhörare i Mariannelund. Syftet med kvällen var att reda ut vad som gäller vid försäljning av grönsaker.
Primärproducent och sekundärproducent – registrera sig hos länsstyrelsen, kommunen eller inte alls?
Om man odlar grönsaker och bär, eller plockar vilda växter, och vill sälja dessa är man primärproducent och ska vara registrerad hos länsstyrelsen. Det kostar ingenting att registrera sig och om det skulle bli en kontroll är även det kostnadsfritt. Blanketter för registrering finns på Länsstyrelsens hemsida. I primärproduktionen ingår skörd, tvätt, ansning mm. Producerar man primärprodukter för eget bruk eller för att sälja i begränsad omfattning några gånger per år till tex grannar eller på torget behövs ingen registrering som primärproducent. Då uppfyller inte verksamheten kravet på viss kontinuitet och viss organisation och räknas därmed inte som ett livsmedelsföretag. (Däremot kan själva torgförsäljningen behöva registreras hos kommunen.) Läs mer om primärproduktion på Livsmedelsverkets hemsida. Där finns även användbara länkar till mer information, tex hur grönsaker ska märkas. Även i de fall registrering inte behövs ansvarar producenten för att livsmedlen är säkra och uppfyller bestämmelserna för märkning och information. Tvätt ska ske i rent vatten. Även biodling, äggproduktion och uppfödning av djur räknas som primärproduktion. Klicka här för att söka efter skriften ”Försäljning av små mängder” på livsmedelsverkets hemsida för att få veta mer om primärproduktion.
Förädlar man sina grödor, tex torkar te eller gör sylt, är man en sekundärproducent (förädling eller steget efter primärproduktionen) och ska anmäla sin verksamhet till kommunens miljökontor. Blanketten, som finns på kommunens hemsida, heter ”Anmälan om registrering av livsmedelsanläggning”. Kommunen tar ut avgifter både för registrering och för kontroll av verksamheten. Även här ska verksamheten uppfylla kraven på viss kontinuitet och viss organisation för att räknas som ett livsmedelsföretag och därmed kräva registrering. Om man tex har café-verksamhet 1-2 ggr/månad, max 3-4 dagar/gång inkl. förberedelser behöver det inte registreras. (Självklart ska hygienregler mm ändå följas!) Men om man lagrar tex sylt en längre tid (mer än 4 dagar) räknas det som kontinuitet och ska då registreras. Reglerna är inte helt självklara och har man inte registrerat sig när man ska kan det bli böter. Det bästa är att fråga vad som gäller i just ditt fall och alltid kräva skriftligt svar, tex via mail. Förekommer tveksamheter går det att få kostnadsfritt råd och stöd via Eldrimner – Nationellt resurscentrum för mathantverk. Per Nilsson, Profox, är en av dem det går att kontakta: per.nilsson@profox.se eller 0703-257595
Laga mat utomhus eller i sitt eget kök – enklare än man kan tro
För den som vill laga mat helt eller delvis utomhus, eller i sitt eget kök, tipsar Per om ”Branschriktlinjer för utomhusmatlagning” på Livsmedelsverkets hemsida. Där finns tydliga anvisningar för hur man ska gå tillväga i allt från enklare fika till avancerad matlagning. Regelverket är mer tillåtande än man kan tro – det går att laga det mesta utomhus, det går att ta in jordiga rotfrukter i samma lokal som man sedan lagar maten, det går att använda sitt eget kök trots att man har husdjur hemma och mycket annat.
Hobbyverksamhet eller företag – registrera sig och betala skatt? Och hur är det med kassaregister?
Driver man sin verksamhet som hobby behövs ingen registrering. Det räknas som hobby när det inte drivs med vinstsyfte, inte är ens huvudsakliga inkomstkälla och inte utförs på uppdrag av någon annan. Man behöver inte bokföra, men bör spara anteckningar och kvitton. Går verksamheten med vinst ska man betala skatt på vinsten och det gör man via sin vanliga inkomstdeklaration. Se den här länken till Skatteverkets hemsida för mer information om vad som gäller vid hobbyverksamhet. Där går även att läsa om de lite speciella regler som gäller vid plockning av vilda växter, svamp mm. Observera att man räknar med sina utgifter för hobbyverksamheten, inte bara inkomsterna, för att beräkna vinsten och att det kan vara hobbyverksamhet även i de fall man faktiskt går med vinst.
Finns det ett vinstsyfte, varaktighet (dvs mer än tillfälliga aktiviteter) och självständighet i verksamheten så kan det räknas som näringsverksamhet och ska då registreras för moms och F-skatt hos skatteverket. Kontakta Skatteverket vid tveksamheter. Hos kommunerna finns även näringslivskontor där man kan få råd och stöd. Här arrangeras också starta-eget-kurser.
Kassaregister behövs om man säljer över ca 186 000:-/år, kontant eller via kort. De inkomster som sköts via faktura räknas inte in i den här summan.
Så vad gäller då?
Producerar du grönsaker i mindre skala och säljer direkt till konsument tex via REKO-ring behöver du inte registrera dig. Skulle du gå med vinst när utgifterna är betalda ska du skatta på vinsten via din vanliga inkomstdeklaration. Förädlar du dina produkter men inte uppfyller kraven på viss kontinuitet behöver du inte heller registrera dig.
Producerar du och säljer primärprodukter i lite större skala och med kontinuitet ska du registrera dig hos länsstyrelsen. Gäller det förädlade produkter är det kommunen du ska vända dig till. Driver du din produktion i vinstsyfte och med varaktighet ska du registrera dig som företag hos Skatteverket. Du som redan har ett företag rekommenderas att lägga in försäljningen i företaget.
Du kan servera mat, tex anordna café, några gånger per år utan att behöva registrera dig och du kan laga mat i ditt eget kök eller utomhus, bara du gör det på rätt sätt – ”Branschriktlinjer för utomhusmatlagning” på Livsmedelsverkets hemsida.
REKO-ring
Efter Per Nilssons föreläsning berättade Carina Eldåker om REKO-ringar. REKO-ring är en mötesplats där närproducerad mat säljs direkt från producent till konsument, utan mellanhänder. Läs mer på Hushållningssällskapets hemsida. Det är ingen organisation eller förening, utan en folkrörelse som drivs av ideella krafter med start i Finland 2013. Just nu finns REKO-ring Höglandet, REKO-ring Vimmerby och snart REKO-ring Oskarshamn i vårt område. Försäljningen sker via REKO-ringens sida på Facebook och sedan lämnas de förbeställda varorna ut på en särskild plats vid en speciell tid, där varorna betalas kontant eller med Swish. Man får bara sälja sina egna produkter och producenten ansvarar själv för att följa lagstiftningen. Ringen har ingen kontrollerande funktion, utan fungerar enbart som en mötesplats.
För att börja handla via REKO-ring söker du först reda på närmsta REKO-ring via Facebook och ansöker om medlemskap. Sedan väljer du bland de utannonserade varorna och gör en beställning direkt till producenten genom att kommentera i dess kommentarsfält. Hämta varorna på avtalad plats och tid, betala kontant eller via Swish.
Lika enkelt är det att börja sälja via REKO – men då ska du även ansöka om medlemskap i ringens producentgrupp. Lägg ut en annons om vilka varor du säljer och gärna information om ditt företag. Lämna beställningarna på avtalad plats och tid och lär känna dina kunder.
Carina påtalar hur viktigt det är att många deltar i REKO-ringen, som konsumenter och producenter, för att stödja den lokala ekonomin. Alla behövs och är lika viktiga – även om man bara har lite att sälja ibland, eller om det finns fler som säljer liknande varor. Hon får oss alla att lova att vi ska sälja något i REKO-ring minst en gång i sommar. Vi kan även bidra genom att vara konsumenter och genom att påverka andra att vara aktiva medlemmar i REKO-ring. Kanske har din lokala REKO-ring behov av fler administratörer till Facebooksidan och du har möjlighet att hjälpa till? Ta kontakt och fråga! Ju fler vi är som hjälps åt, dess större kraft får den här folkrörelsen.
Tack Per och Carina för en intressant kväll!
I lördags var det trädgårdsvisning för drygt 20 personer hemma hos mig i Långebro, mellan Vimmerby och Frödinge. Jag berättade lite om mitt odlande och vi tog en rundtur i trädgården.
Sedan fikade och pratade vi vidare i växthuset. Tack till alla som kom! /Helena Styrbjörn
Söndagen den 19 maj var 20 deltagare på besök hos Mellingerums Bär och grönsaksodling i Kristdala. Julia Lindhag guidade runt i sina odlingar och berättade om grödorna. Vi fick tips om skötsel av sommarhallon, hösthallon, björnbär, sparris och jordgubbar bland annat. Till exempel att blanda 10 liter vatten med 2 dl såpa och 2 dl matolja för att spruta på hallonen och därmed minska risken för mask.
Efter guidningen bjöds vi på en god rabarberkladdkaka och fick möjlighet att köpa nyskördad rabarber och olika plantor.
De som ville fick sedan följa med för att titta på Julias blomsterodling. Tack Julia för en intressant och givande eftermiddag i dina fina odlingar!
Vill ni plocka bär, rabarber och sparris på självplock, köpa lokalt odlade snittblommor eller delta i någon av Julias event, såsom vin- och sparrisprovning, finns Mellingerums bär och grönsaksodling på Facebook och Instagram.
I lördags, 11 maj, anordnade TUFF landsbygd Landsbygdsmässa i Mariannelund.
Odlingsakademien var där och hade workshop med en plantbytarträff, ett frö- och plantquiz, en modell av en kompostlimpa och tips på sätt att odla i återvunna förpackningar. Vi fick sällskap av vår projektägare Astrid Lindgrens hembygd på ena sidan och av Elin Hjalmarsson på den andra. Elin är en av våra kursdeltagare och står i startgroparna för att starta andelsjordbruk i Russnäs, utanför Eksjö.
Mängder av plantor bytte ägare på plantbytarträffen. Stort tack till er som deltog och delade med er av en massa spännande växter!
Den 2 maj anordnade Odlingsakademien föreläsningen Odla med naturen som läromästare med Hillevi Helmfrid i Mariannelunds folkhögskolas aula. För ett 60-tal personer berättade Hillevi om hur vi kan odla vår egen mat på ett hållbart sätt och därmed bli mindre sårbara – mer resilienta – och kan gå tryggare in i framtiden.
Hur odlar man då med naturen som läromästare? Vi kan härma hur träden fäller sina löv varje höst och täcker marken med organiskt material som jordens invånare tar hand om och omvandlar till mull. Där finns ingen jordfräs eller spade. Genom att täcka jorden med organiskt material och ytkompostera ökar jordens mullhalt och bördighet, det hjälper till att hålla fukt, gödslar och minskar ogrästrycket. Dessutom matas ”den egentliga bonden” dsv masken, tillsammans med de bakterier, svampar, insekter med mera som lever i jorden och hjälper oss att vårda våra växter. Oftast räcker det att luckra lite lätt med en grep i en sådan odlingsbädd.
I naturen finns inget avfall – vi bör försöka använda det som finns på platsen och undvika att köpa in nytt. Urin är till exempel ett utmärkt gödselmedel som vi oftast spolar bort med vårt dricksvatten. Genom att bygga kompostlimpor kan vi odla pumpor i väntan på att den ska omvandlas till en jordbädd och på så sätt ta tillvara på bland annat kolen som är lagrad i de kvistar och grenar som vi annars bränt eller kört iväg.
Genom att gynna mångfald bidrar vi till mindre sårbarhet. Man har sett att faktorer för ett intelligent system är mångfald och fritt informationsflöde – motsatsen till detta är enfald! Vi kan till exempel odla flera olika grödor som samsas och samverkar i odlingen, och skapa plats för det vilda livet. Hillevi tipsar om att skapa lä och insynsskydd av flera olika sorters bär-/nyttobuskar istället för att bygga ett plank eller en enhetlig häck. På så vis blir skyddet mångfunktionellt och bidrar till mångfalden.
Hillevi tipsar även om några grönsaker som är extra värdefulla att odla om man vill bli självförsörjande – bondbönor, pumpor/vintersquash och grönkål.
Efter föreläsningen var det trädgårdsbesök hos Ola Johansson. Ola odlar mestadels i lådor där jorden är uppbyggd av olika organiska material, såsom löv, gräsklipp, grönsaksrester med mera – ”avfall” från till exempel hans egen och andras trädgårdar. Gångarna mellan lådorna är täckta av bark som blir bra jordförbättring när det förmultnat. Ola tipsar om att självfrösådda småplantor växer bra i barkmullen och är enkla att sedan flytta dit man vill ha dem.
I trädgården växer en mängd olika träd, buskar och perenna grönsaker såsom blåbärstry, silverbuske, luddkörsbär, gullrisp, ramslök, kajplök, strandkål och svartrot.
Tack Ola och Hillevi för att ni delade med er av ert kunnande under kvällen!
ODLINGSAKADEMIEN 