Författare: Ett Eko

Att sälja sina grönsaker

Torsdagen den 27 juni föreläste Per Nilsson, Profox, inför 20 intresserade åhörare i Mariannelund. Syftet med kvällen var att reda ut vad som gäller vid försäljning av grönsaker.

Primärproducent och sekundärproducent – registrera sig hos länsstyrelsen, kommunen eller inte alls?

Om man odlar grönsaker och bär, eller plockar vilda växter, och vill sälja dessa är man primärproducent och ska vara registrerad hos länsstyrelsen. Det kostar ingenting att registrera sig och om det skulle bli en kontroll är även det kostnadsfritt. Blanketter för registrering finns på Länsstyrelsens hemsida. I primärproduktionen ingår skörd, tvätt, ansning mm. Producerar man primärprodukter för eget bruk eller för att sälja i begränsad omfattning några gånger per år till tex grannar eller på torget behövs ingen registrering som primärproducent. Då uppfyller inte verksamheten kravet på viss kontinuitet och viss organisation och räknas därmed inte som ett livsmedelsföretag. (Däremot kan själva torgförsäljningen behöva registreras hos kommunen.) Läs mer om primärproduktion på Livsmedelsverkets hemsida. Där finns även användbara länkar till mer information, tex hur grönsaker ska märkas. Även i de fall registrering inte behövs ansvarar producenten för att livsmedlen är säkra och uppfyller bestämmelserna för märkning och information. Tvätt ska ske i rent vatten. Även biodling, äggproduktion och uppfödning av djur räknas som primärproduktion. Klicka här för att söka efter skriften ”Försäljning av små mängder” på livsmedelsverkets hemsida för att få veta mer om primärproduktion.

Förädlar man sina grödor, tex torkar te eller gör sylt, är man en sekundärproducent (förädling eller steget efter primärproduktionen) och ska anmäla sin verksamhet till kommunens miljökontor. Blanketten, som finns på kommunens hemsida, heter ”Anmälan om registrering av livsmedelsanläggning”. Kommunen tar ut avgifter både för registrering och för kontroll av verksamheten. Även här ska verksamheten uppfylla kraven på viss kontinuitet och viss organisation för att räknas som ett livsmedelsföretag och därmed kräva registrering. Om man tex har café-verksamhet 1-2 ggr/månad, max 3-4 dagar/gång inkl. förberedelser behöver det inte registreras. (Självklart ska hygienregler mm ändå följas!) Men om man lagrar tex sylt en längre tid (mer än 4 dagar) räknas det som kontinuitet och ska då registreras. Reglerna är inte helt självklara och har man inte registrerat sig när man ska kan det bli böter. Det bästa är att fråga vad som gäller i just ditt fall och alltid kräva skriftligt svar, tex via mail. Förekommer tveksamheter går det att få kostnadsfritt råd och stöd via Eldrimner – Nationellt resurscentrum för mathantverk. Per Nilsson, Profox, är en av dem det går att kontakta: per.nilsson@profox.se eller 0703-257595

Laga mat utomhus eller i sitt eget kök – enklare än man kan tro

För den som vill laga mat helt eller delvis utomhus, eller i sitt eget kök, tipsar Per om ”Branschriktlinjer för utomhusmatlagning” på Livsmedelsverkets hemsida. Där finns tydliga anvisningar för hur man ska gå tillväga i allt från enklare fika till avancerad matlagning. Regelverket är mer tillåtande än man kan tro – det går att laga det mesta utomhus, det går att ta in jordiga rotfrukter i samma lokal som man sedan lagar maten, det går att använda sitt eget kök trots att man har husdjur hemma och mycket annat.

Hobbyverksamhet eller företag – registrera sig och betala skatt? Och hur är det med kassaregister?

Driver man sin verksamhet som hobby behövs ingen registrering. Det räknas som hobby när det inte drivs med vinstsyfte, inte är ens huvudsakliga inkomstkälla och inte utförs på uppdrag av någon annan. Man behöver inte bokföra, men bör spara anteckningar och kvitton. Går verksamheten med vinst ska man betala skatt på vinsten och det gör man via sin vanliga inkomstdeklaration. Se den här länken till Skatteverkets hemsida för mer information om vad som gäller vid hobbyverksamhet. Där går även att läsa om de lite speciella regler som gäller vid plockning av vilda växter, svamp mm. Observera att man räknar med sina utgifter för hobbyverksamheten, inte bara inkomsterna, för att beräkna vinsten och att det kan vara hobbyverksamhet även i de fall man faktiskt går med vinst.

Finns det ett vinstsyfte, varaktighet (dvs mer än tillfälliga aktiviteter) och självständighet i verksamheten så kan det räknas som näringsverksamhet och ska då registreras för moms och F-skatt hos skatteverket. Kontakta Skatteverket vid tveksamheter. Hos kommunerna finns även näringslivskontor där man kan få råd och stöd. Här arrangeras också starta-eget-kurser.

Kassaregister behövs om man säljer över ca 186 000:-/år, kontant eller via kort. De inkomster som sköts via faktura räknas inte in i den här summan.

Så vad gäller då?

Producerar du grönsaker i mindre skala och säljer direkt till konsument tex via REKO-ring behöver du inte registrera dig. Skulle du gå med vinst när utgifterna är betalda ska du skatta på vinsten via din vanliga inkomstdeklaration. Förädlar du dina produkter men inte uppfyller kraven på viss kontinuitet behöver du inte heller registrera dig.

Producerar du och säljer primärprodukter i lite större skala och med kontinuitet ska du registrera dig hos länsstyrelsen. Gäller det förädlade produkter är det kommunen du ska vända dig till. Driver du din produktion i vinstsyfte och med varaktighet ska du registrera dig som företag hos Skatteverket. Du som redan har ett företag rekommenderas att lägga in försäljningen i företaget.

Du kan servera mat, tex anordna café, några gånger per år utan att behöva registrera dig och du kan laga mat i ditt eget kök eller utomhus, bara du gör det på rätt sätt – ”Branschriktlinjer för utomhusmatlagning” på Livsmedelsverkets hemsida.

REKO-ring

Efter Per Nilssons föreläsning berättade Carina Eldåker om REKO-ringar. REKO-ring är en mötesplats där närproducerad mat säljs direkt från producent till konsument, utan mellanhänder. Läs mer på Hushållningssällskapets hemsida. Det är ingen organisation eller förening, utan en folkrörelse som drivs av ideella krafter med start i Finland 2013. Just nu finns REKO-ring Höglandet, REKO-ring Vimmerby och snart REKO-ring Oskarshamn i vårt område. Försäljningen sker via REKO-ringens sida på Facebook och sedan lämnas de förbeställda varorna ut på en särskild plats vid en speciell tid, där varorna betalas kontant eller med Swish. Man får bara sälja sina egna produkter och producenten ansvarar själv för att följa lagstiftningen. Ringen har ingen kontrollerande funktion, utan fungerar enbart som en mötesplats.

För att börja handla via REKO-ring söker du först reda på närmsta REKO-ring via Facebook och ansöker om medlemskap. Sedan väljer du bland de utannonserade varorna och gör en beställning direkt till producenten genom att kommentera i dess kommentarsfält. Hämta varorna på avtalad plats och tid, betala kontant eller via Swish.

Lika enkelt är det att börja sälja via REKO – men då ska du även ansöka om medlemskap i ringens producentgrupp. Lägg ut en annons om vilka varor du säljer och gärna information om ditt företag. Lämna beställningarna på avtalad plats och tid och lär känna dina kunder.

Carina påtalar hur viktigt det är att många deltar i REKO-ringen, som konsumenter och producenter, för att stödja den lokala ekonomin. Alla behövs och är lika viktiga – även om man bara har lite att sälja ibland, eller om det finns fler som säljer liknande varor. Hon får oss alla att lova att vi ska sälja något i REKO-ring minst en gång i sommar. Vi kan även bidra genom att vara konsumenter och genom att påverka andra att vara aktiva medlemmar i REKO-ring. Kanske har din lokala REKO-ring behov av fler administratörer till Facebooksidan och du har möjlighet att hjälpa till? Ta kontakt och fråga! Ju fler vi är som hjälps åt, dess större kraft får den här folkrörelsen.

Tack Per och Carina för en intressant kväll!

Odling som livsstil och odla för tillväxt

Hillevis odlingskurs i Vimmerby hade sin senaste kursträff i Bråbo. Första anhalt var Bråbygdens föräldrakooperativ, förskola och fritids. Monika Andersson och trädgårdsmästare Luise Carr guidade och berättade om leader-projektet Odla för tillväxt, finansierat av Astrid Lindgrens hembygd. Kooperativet har som mål att servera ekologisk och närproducerad mat till barnen, så när andelsjordbruket de köpte grönsaker av lade ner bestämde de sig för att starta ett odlingsprojekt. Nu finns det en fantastisk köksträdgård på plats för produktion av grönsaker till köket. Projektet har även en viktigt pedagogisk del där man vill skapa intresse för hållbarhet och visa föräldrar, barn och besökare hur maten växer från frö till skörd.

Närmast köket och ingången till gården ligger en liten trädgård där det ska växa kryddor och blickfångande växter såsom mangold. Runt om växer en häck av bärbuskar och spridningsbenägna växter som mynta.

På gården finns hönshus, växthus, komposter och land sedan tidigare och man jobbar aktivt med reflekterande experiment. Barnen har till exempel fått testa att odla i chili i olika sorters jordar och med mini-drivhus av pet-flaskor i olika färger för att se vart de växer bäst. Det är inte alltid utfallet blir det man tror och det är viktigt att planera experimentet så det alltid är något som lyckas, berättar pedagogen Monika.

Alla avdelningar har egna land där barnen själva odlar. De minsta barnen odlar potatis. I en annan odlingslåda växer det fram ett dinosaurieland.

Köksträdgården anlades genom att gräsytan skalades av och marken täcktes med grålumppapp och täckbark. De ca 30 odlingslådorna är byggda av en lokal snickare i det hållbara materialet lärkträ som kan lämnas helt obehandlat. Ny jord köptes in för att slippa rotogräs och hela området är inhägnat med gärdesgård. Snart kommer en odlingstunnel vara på plats och odlingen ska förses med skyltar och information.

Den stora nyanlagda köksträdgården som ska producera mat till barnen och vara en kunskaps- och inspirationskälla. Trädgårdsmästaren arbetar ca 9 h/vecka utslaget på hela året.

Strategier i trädgården är att

  • Täckodla med organiskt material, men även med marktäckare som nyzeeländsk spenat och våtarv.
  • Samodla olika grödor
  • Så vissa grönsaker kontinuerligt under säsongen
  • Odla insektsdragande blommor
  • Odla olika perenner såsom sparris och svartrot för bladskörd.

En viktig del i projektet är den engagerade och delaktiga kökspersonalen. Tack för att vi fick ta del av detta fantastiska projekt och lycka till!

Efter besöket hos förskolan åkte hela kursgruppen hem till Monika som är en av deltagarna för att inspireras av hennes trädgård.

Hillevi berättade om ogräs och indikatorväxter. Tistel visar till exempel på att jorden är kompakt, men den hjälper också till att luckra jorden med hjälp av sina starka rötter. Många ogräs är ätliga och bör ses som en resurs snarare än något enbart besvärligt. Hillevi tipsade om att äta svinmålla som spenat och att alltid lämna några plantor kvar att fröa av sig i landen.

Köksträdgården ligger i en norrsluttning, men solvärmen fångas in av stenröset bakom landen. Med hjälp av solceller produceras även el av solen. I en del gångar ligger fårull som skydd mot sniglar.

Efter att ha diskuterat vattning, gödsling och hur man bygger en bra jord var det dags för växtplockarrunda till kvällens örtte. I kannan hamnade nässla, daggkåpa, gökärt, svartkämpe, johannesört, vitklöverblomma, rödklöverblomma, granskott, björkblad, smultronblad, hallonblad, vicker, mynta, citronmeliss och citrontimjan.

En av de andra deltagarna, Marianne, bjöd på kvällsmat av ogräs – både paj, biffar och bröd med nässla, samt sallad och rabarberpaj. Till det örtte och Monikas egen äppelmust. Efter en lång kurskväll var det dags för plantbyte och sedan hemfärd – mätta och inspirerade!

Recept sallader

Här kommer recepten från Evas kursträff i maj:

(En del recept får invänta provsmakning till nästa vår, men några går att prova direkt. Är nässlorna förväxta går det ta toppen eller klippa ner dem och invänta nya spädare skott.)

Almfruktssallad

OBS! Almfrukter har bara en kort säsong i maj månad. Frukterna ska vara ljusgröna.

Blanda frukterna med hackade blad från löktrav (vanlig lök eller kajp går också bra).

Gör en dressing av olja, vinäger, ev. citron och salt/örtsalt.

Blanda allt!

Björksallad

Rårivna morötter

Musöronstora björkblad

Hackade solrosfrön eller hasselnötter

Lite citronsaft, ev. lite olja och lite salt

Med en fullkornssmörgås blir det en hel lunch.

Nässelpizza (4 pers)

1 sats pizzadeg

3 dl hackade nässlor

1 vitlöksklyfta (pressad)

1 dl gräddfil

Blanda nässlor och gräddfil till en tjock smet.

Krydda med vitlök, oregano och lite örtsalt.

Riven ost över.

Gratineras i ugn, 250 grader i ca 10 minuter.

Maskrospesto

1 – 1,5 dl maskrosblommor

8-10 gräslöksstrån

4 dadlar

1 msk riven färsk ingefära

Saften och skalet av en halv citron

1 liten vitlöksklyfta

Gör så här:

Pressa och riv skalet av den halva citronen. Häll i en salladsskål. Finhacka dadlarna och häll ner i citronsaften. Finhacka maskrosor och gräslök. Häll i den rivna ingefäran och en pressad vitlöksklyfta.

Mosa och rör ihop allt till en röra.

Gott som smörgåspålägg eller som tillbehör till kokt potatis.

Eller lägg upp salladsblad runt om på en liten tallrik. Klicka ut en msk av röran på varje sallatsblad.

Smaklig måltid!

Kurskväll med tema hügelbädd

Här kommer en inspirerade rapport från Evas odlingskurs i Eksjö:

Förra veckan hade vi kurskväll hemma hos en av deltagarna – Irene. Hon gav oss en inspirerande rundvandring och guidning av sin trädgård. Här fanns det mesta! Förutom stora kastanjer, fruktträd, grönsaksland, bärbuskar och örter fanns här även en runsten … Hennes sparrisar var enorma! Dessa bjöds vi på, tillsammans med mumsig svampstuvning och mycket annat gott.
I gengäld hjälpte vi Irene att bygga en hügelbädd.
Så här ser processen ut:
  1. Hitta en lämplig plats som ligger i sydväst
  2. Slå av allt gräs
  3. Lägg ut kartong (eller tidningspapper) som skydd mot rotogräs
  4. Bottna med stubbar och grova grenar. (Vi använde mest döda äppelträd)
  5. Fyll på med tunnare grenar och ris (vinterståndare fungerar också utmärkt)
  6. Fyll på med allt finfördelat organiskt material du har (vi räfsade ihop gammalt och nyklippt ”gräs”)
  7. Täck allt (vi använde mögligt ensilage)
  8. Vattna, kan göras efter varje lager
  9. Fyll på med kompostjord upptill för att sätta plantor i första året
  10. Fortsätt att fylla på med organiskt material efter hand
  11. Glöm inte att vattna om det är torrt. Vatten – tillsammans med markorganismerna i jorden – gör att nedbrytningsprocessen kommer igång. Utan vatten stannar processen av.
  12. Första året är det lämpligt att odla exempelvis squash, gurka eller majs.
  13. Njut av att odla i hügelbädden flera år framåt

Trädgårdsvisning och samtal

I lördags var det trädgårdsvisning för drygt 20 personer hemma hos mig i Långebro, mellan Vimmerby och Frödinge. Jag berättade lite om mitt odlande och vi tog en rundtur i trädgården.

En del av köksträdgården. Det mesta odlas med helårstäcke av ensilage, gräs eller halm. I gångarna ligger begagnat stallspån.
Odlingarna vid växthuset. Närmast ligger årets hästgödselkompostbädd där det ska växa pumpor.

Sedan fikade och pratade vi vidare i växthuset. Tack till alla som kom! /Helena Styrbjörn

Bär, grönsaker och blommor

Söndagen den 19 maj var 20 deltagare på besök hos Mellingerums Bär och grönsaksodling i Kristdala. Julia Lindhag guidade runt i sina odlingar och berättade om grödorna. Vi fick tips om skötsel av sommarhallon, hösthallon, björnbär, sparris och jordgubbar bland annat. Till exempel att blanda 10 liter vatten med 2 dl såpa och 2 dl matolja för att spruta på hallonen och därmed minska risken för mask.

Julia berättar om sin björnbärsodling.

Efter guidningen bjöds vi på en god rabarberkladdkaka och fick möjlighet att köpa nyskördad rabarber och olika plantor.

5000 tulpaner planterade för att säljas som snittblommor och nästa år blir det fler!

De som ville fick sedan följa med för att titta på Julias blomsterodling. Tack Julia för en intressant och givande eftermiddag i dina fina odlingar!

Vill ni plocka bär, rabarber och sparris på självplock, köpa lokalt odlade snittblommor eller delta i någon av Julias event, såsom vin- och sparrisprovning, finns Mellingerums bär och grönsaksodling på Facebook och Instagram.

Smakrik kurskväll

Här kommer ett litet nedslag i vad som händer på en av våra 3 odlingskurser som pågår under året. Eva Ekenberg hade sin fjärde kurskväll i Eksjö förra veckan och temat var Naturens Skafferi. De 13 deltagarna plockade örter, tillagade dem och avnjöt en god måltid.

Menyn bestod av: björklövssallad med rårivna morötter, almfruktssallad med löktrav och kajp, nässelpizza med kirskål, rallarros och vitlök samt en smaskig maskrospesto. Måltiden avslutades med te på björklöv och avsmakning av råcentrifugerade havtornsbär.

Vid tidigare kursträffar har gruppen fått lära sig om permakultur, skogsträdgårdsodling, jorden, maskar, bakterier, svampar, terra preta med mera. Nästa träff blir hemma hos en av deltagarna som kommer få tips och inspiration till sin egen plats. Det kommer också bli praktiskt arbete.

Tack Eva för en liten inblick i vad som händer i kursen och för inspiration till vad man kan använda i Naturens Skafferi! Har någon fler tips om vad man kan tillaga av det som växer vilt så här års får ni gärna dela med er i kommentarerna.

Landsbygdsmässan i Mariannelund

I lördags, 11 maj, anordnade TUFF landsbygd Landsbygdsmässa i Mariannelund.

Kristina Lindelöf och Elin Hjalmarsson

Odlingsakademien var där och hade workshop med en plantbytarträff, ett frö- och plantquiz, en modell av en kompostlimpa och tips på sätt att odla i återvunna förpackningar. Vi fick sällskap av vår projektägare Astrid Lindgrens hembygd på ena sidan och av Elin Hjalmarsson på den andra. Elin är en av våra kursdeltagare och står i startgroparna för att starta andelsjordbruk i Russnäs, utanför Eksjö.

Mängder av plantor bytte ägare på plantbytarträffen. Stort tack till er som deltog och delade med er av en massa spännande växter!

En odlingskväll i Mariannelund

Några av oss som är engagerade i Odlingsakademien: Carina Engqvist, Kristina Lindelöf, Helena Styrbjörn och Ola Johansson.

Den 2 maj anordnade Odlingsakademien föreläsningen Odla med naturen som läromästare med Hillevi Helmfrid i Mariannelunds folkhögskolas aula. För ett 60-tal personer berättade Hillevi om hur vi kan odla vår egen mat på ett hållbart sätt och därmed bli mindre sårbara – mer resilienta – och kan gå tryggare in i framtiden.

Hillevi Helmfrid berättar hur tätt sammankopplad matproduktionen är med de stora miljöproblemen och hur sårbara vi är när vi är beroende av ett begränsat antal grödor som framställs storskaligt och ofta importeras.

Hur odlar man då med naturen som läromästare? Vi kan härma hur träden fäller sina löv varje höst och täcker marken med organiskt material som jordens invånare tar hand om och omvandlar till mull. Där finns ingen jordfräs eller spade. Genom att täcka jorden med organiskt material och ytkompostera ökar jordens mullhalt och bördighet, det hjälper till att hålla fukt, gödslar och minskar ogrästrycket. Dessutom matas ”den egentliga bonden”  dsv masken, tillsammans med de bakterier, svampar, insekter med mera som lever i jorden och hjälper oss att vårda våra växter. Oftast räcker det att luckra lite lätt med en grep i en sådan odlingsbädd.

I naturen finns inget avfall – vi bör försöka använda det som finns på platsen och undvika att köpa in nytt. Urin är till exempel ett utmärkt gödselmedel som vi oftast spolar bort med vårt dricksvatten. Genom att bygga kompostlimpor kan vi odla pumpor i väntan på att den ska omvandlas till en jordbädd och på så sätt ta tillvara på bland annat kolen som är lagrad i de kvistar och grenar som vi annars bränt eller kört iväg.

Genom att gynna mångfald bidrar vi till mindre sårbarhet. Man har sett att faktorer för ett intelligent system är mångfald och fritt informationsflöde – motsatsen till detta är enfald! Vi kan till exempel odla flera olika grödor som samsas och samverkar  i odlingen, och skapa plats för det vilda livet. Hillevi tipsar om att skapa lä och insynsskydd av flera olika sorters bär-/nyttobuskar istället för att bygga ett plank eller en enhetlig häck. På så vis blir skyddet mångfunktionellt och bidrar till mångfalden.

Hillevi tipsar även om några grönsaker som är extra värdefulla att odla om man vill bli självförsörjande – bondbönor, pumpor/vintersquash och grönkål.

Runt Ola Johanssons trädgården finns ett stängsel för att hålla ute rådjur och grävling, och på flera platser växer lök som avskräcker gnagare.

Efter föreläsningen var det trädgårdsbesök hos Ola Johansson. Ola odlar mestadels i lådor där jorden är uppbyggd av olika organiska material, såsom löv, gräsklipp, grönsaksrester med mera – ”avfall” från till exempel hans egen och andras trädgårdar. Gångarna mellan lådorna är täckta av bark som blir bra jordförbättring när det förmultnat. Ola tipsar om att självfrösådda småplantor växer bra i barkmullen och är enkla att sedan flytta dit man vill ha dem.

De extra stora kompostlanden mitt i trädgården.

I trädgården växer en mängd olika träd, buskar och perenna grönsaker såsom blåbärstry, silverbuske, luddkörsbär, gullrisp, ramslök, kajplök, strandkål och svartrot.

Ola visade och berättade om sina många olika träd, buskar och plantor. I bakgrunden växer mängder av luftlök.

Tack Ola och Hillevi för att ni delade med er av ert kunnande under kvällen!

Småskalig kommersiell odling

Jonas Ringqvists berättar om deras vackra gamla gård Bossgården.

Lördagen den 27 april åkte 11 deltagare från Odlingsakademien på studieresa till Bossgårdens grönsaker i Tidaholm för att lära mer om småskalig odling för försäljning. Jonas Ringqvist berättade att han och hans fru Sanna byggt upp företaget med sk market gardening som förebild. De odlar grönsaker på 7000 kvm i kretslopp med småskalig djurhållning. Viktiga faktorer i deras val har varit att de vill ha tid att leva och tycka det är kul att jobba. Nu kan de båda leva på det gården ger, och de har även säsongsanställda.

Det kombinerade pack- och kylrummet står mitt i odlingen och i direkt anslutning till en körväg.

Jonas berättade att i en småskalig odling är människan måttet istället för traktorn. Odlingsbäddar och gångar kan anläggas mer kompakt och anpassas efter till exempel armlängden. Alla bäddar har samma längd och efter att de lagts upp med hjälp av traktor blir de permanenta. På Bossgården grävs det nästan aldrig i jorden – levande jord och skonsam jordbearbetning är en av flera strategier för att få lönsamhet i grönsaksodlingen.

Gödselkomposten är en viktig del i kretsloppet på gården. Jonas berättar hur han vårdar makro-och mikrolivet i jorden, såsom maskar, bakterier och svampar, för att få bra resultat i odlingen. Förutom gödselkomposten ytkomposterar han skörderester och undviker att gräva i jorden. Lucernpellets är ett annat väl fungerande gödselmedel.

Andra viktig strategier för lönsamhet är att genom sk lean produktion effektivisera odlingens olika delar såsom sådd och plantering, skörd, planering och ordning, ogräsbekämpning med mera, samt att sälja direkt till kund. Ogräsbekämpningen sker på flera sätt – genom att täcka med plansiloplast, flamma och använda sig av falsk såbädd, men också genom att rensa tidigt, undvika att vända jorden och inte låta ogräset fröa av sig.

Under dagen fick vi se gårdens olika odlingstunnlar, en del småskaliga redskap såsom tvåhjulstraktor och bredgrep, bevattningssystemet, pack- och kylrum, det flyttbara hönshuset och mycket annat intressant.

En tunnel är plantuppdragningsrum. Med hjälp av bland annat bubbelplast, fläktar och dubbla lager växthusfolie hålls rätt temperatur.

Till lunch blev det grönsakssoppa med bröd, och senare morotskaka, serverad av Wardins gårdsprodukter.

I ena växthuset grönskade det för fullt!

Dagen avslutades med att Jonas berättade hur han arbetar med säsongsförlängning. Genom att använda odlingstunnlar, fiberdukar och rätt grödor, samt prova sin fram kan gården producera grönt året om. Favoriterna är vintersallat, vinterportulak, persilja, spenat och mangold, men även mizuna, salladslök, plocksallat, moröttter, rödbetor, spetskål, kålrabbi med mera går att odla tidigt och sent på säsongen.

Tack för ett inspirerande och lärorikt besök på Bossgården! För den som vill veta mer har Jonas skrivit en bok som heter Odla till försäljning: att försörja sig på småskalig grönsakproduktion.