Nu är både projektet Odlingsakademien och en ny odlingssäsong på gång igen!
Inom kort kommer vi bjuda in till en föreläsning i permakultur, erbjuda tillfälle för vana odlare att träffas och utvecklas tillsammans och möjlighet för helt nya odlare att ansöka om start-kit för att komma igång med sin odling. Håll utkik här på bloggen för att inte missa något! På agendan står fler föreläsningar, studiebesök, trädgårdsvisningar och workshops inom grönsaksaksodling, blomsterodling, permakultur, skogsträdgårdsodling mm.
Missa inte vårt nya Instagram-konto odlingsakademien (obs stavningen!) – hoppas du vill följa oss där! Hjälp oss gärna att sprida att vi finns så att så många som möjligt kan ta del av allt roligt som erbjuds!
Vill du vara en del av Odlingsakademiens utbud? Vi kommer i första hand anlita lokala resurser för våra aktiviteter så har du en trädgårdsodling att visa upp, kunskap att förmedla eller en idé om vad du vill att vi ska göra? Tveka inte att kontakta oss via mail odlingsakademien@alhembygd.se Vi blir även glada för bidrag till bloggen – det kan vara allt från en personlig berättelse om din odlingsresa till kunskapsförmedling kring något speciellt ämne inom hållbar odling. Kanske deltog du i vårt förra projekt Odlingsakademien – Odling som livsstil och vill berätta hur ditt odlingsliv har påverkats sedan dess?
Det här året kan bli ett riktigt härligt odlingsår! Anmäl dig till våra kurser om du vill umgås med likasinnade och lära dig mer om odling på naturens villkor. Läs mer om kurserna och hur du anmäler dig på Astrid Lindgrens Hembygds hemsida. Sista anmälningsdag 9/1, via mail.
Under 2022 kommer Odlingsakademien 2.0 genomföra 3 odlingskurser i Astrid Lindgrens Hembygds område. Läs mer om kurserna, kursdatum och hur du ansöker på Astrid Lindgrens Hembygds hemsida. Sista dag för ansökan är 9/1. Glöm inte att berätta lite om dig själv och varför du vill gå kursen. Uppge vilken av kurserna du helst vill gå om du ansöker till flera. Även du som inte har en egen trädgård kan ansöka, kanske kan du odla via en trädgårdsförening eller låna mark av någon annan?
Kursledarna Helena Styrbjörn, Eva Ekenberg och Hillevi Helmfrid
Kurserna utgår alla från odling på naturens villkor, men är upplagda på lite olika vis. Odling som livsstil är den mest omfattande och heltäckande kursen, de andra två är mer som traditionella kvällskurser. Kort om kurserna:
Hållbar trädgårdsodling – för husbehovsodlare och andra kursledare Eva Ekenberg, Eksjö.
En kvällskurs där vi lär oss grunderna i ekologisk odling, träffar likasinnade och upplever glädjen i att odla vår egen mat. Kursen vänder sig till såväl nybörjare som de som odlat tidigare. Vi går igenom odlingsprinciperna för organisk-biologisk odling och låter oss inspireras av permakultur och skogsträdgårdar. I kursen ingår såväl teori som praktik samt studiebesök i några trädgårdar
En hållbar odling och en hållbar odlare kursledare Helena Styrbjörn, Hultsfred/Kristdala.
En kurs för dig som vill börja odla din egen mat på ett hållbart sätt eller utveckla ditt odlande tillsammans med likasinnade. Vi lägger stor vikt vid att utforska odling utifrån de egna förutsättningarna och drömmarna och kommer beröra olika sätt att odla, från den lilla täppan till den större odlingen, från ettåriga grödor till perenner. För att få ut så mycket som möjligt av kursen är det bra om du har tid att lägga på teori och praktik även mellan kurstillfällena.
Odling som livsstil kursledare Hillevi Helmfrid, Vimmerby. En kurs med 25% studietakt där vi närmar oss odling ur ett helhetsperspektiv för dig som lockas av tanken på att köpa mindre och odla mer, värna om jorden och lära känna likasinnade – oavsett hur mycket eller lite tidigare erfarenhet du har av odling. Kursen ger stor möjlighet till fördjupning och flätar samman fyra teman som löper parallellt över året: Odling, Permakultur, Mat-Hälsa-Miljö och Omställning.
Vi ser fram emot din ansökan! Tipsa gärna vänner och bekanta om kurserna!
Nu sätter vi spaden i jorden för Odlingsakademien 2.0!
Under 2019-2020 var den här bloggen navet i det framgångsrika projektet Odlingsakademien – odling som livsstil som drevs av Astrid Lindgrens Hembygd. Nu är det äntligen dags att spinna vidare på all den kunskap, inspiration och odlingsiver som finns i området! Vi vill ytterligare bygga på och stärka de nätverk och samarbeten som finns, medverka till ännu högre grad av självförsörjning och odlingskunskap, bidra till utvecklad företagsamhet och öka medvetenheten om hur vi på ett konkret sätt kan leva mer hållbart.
Även denna gång är grunden till projektet tre årslånga odlingskurser, förlagda i tre olika kommuner och öppna för deltagare i hela leader-området Nässjö, Eksjö, Vimmerby, Hultsfred, Högsby och del av Oskarshamns kommun. Välkommen med din ansökan till våra odlingskurser senast 9 januari 2022! Se Astrid Lindgrens Hembygds hemsida (www.astridlindgrenshembygd.se/odlingsakademien-2-0/) för mer information om ansökan, kursledare och plats, samt de olika kursernas innehåll och upplägg.
Kurserna kommer att kompletteras med en mängd aktiviteter, studiebesök, föreläsningar och workshops som är öppna för alla. Dessa tjänster kommer så långt det är möjligt att köpas in av odlare som finns i området och som på odlar på naturens villkor, enligt de principer som Odlingsakademien står för. Är du en av dessa odlare som kan bidra med innehåll för Odlingsakademien 2.0 är du välkommen att kontakta oss för tips, idéer eller frågor! Allt är av intresse oavsett skala och vi hjälps åt att ordna evenemangen. Mer information kommer – håll utkik här på bloggen!
Genom riktade aktiviteter med och för föreningar vill vi utveckla föreningslivet inom gröna näringar, vilket gör att även de som inte har tillgång till egen odlingsmark kan delta i det viktiga arbetet med framtidens livsmedelsförsörjning. Stor kraft kommer att läggas vid att involvera nysvenskar, som också kan bidra med kompletterande kunskap, i aktiviteterna. Riktade workshops genomförs för besöksmål/föreningar och andra verksamheter som vill utveckla odlingar/trädgård/vidareförädling och upplevelser kring mat och odling med ambitionen att skapa fler gröna och hållbara besöksmål i området. Kontakta oss gärna om du känner att det här berör dig på något sätt!
Vi kommer även dela ut ett antal odlingskit till unga familjer som vill komma igång med sitt odlande och dela med sig av sina erfarenheter på sociala medier. Håll utkik här på bloggen om du tror att detta skulle vara något för dig!
Tipsa gärna vänner och bekanta om projektet, kurserna och bloggen! Tillsammans ska vi göra år 2022 till ett riktigt sprakande odlingsår i Astrid Lindgrens Hembygds område!
Potatisen! Jag tänker idag på denna välsignade knöl i våra grönsaksland som tillbads med en egen potatisgud för 10 000 år sedan i Anderna där 4000 sorter lär ha växt vilt runt Titicacasjön. De Spanska erövrarna på 1500-talet tog den sedan med sig tillbaka till Spanien, men där fick den ingen smekmånad. Den ansågs länge som oätlig då den katolska kyrkan fann att den inte stod omnämnd i bibeln. Dessutom växte den ju inte från ett frö utan från knölar i mörkret och ansågs därför som ond och orsak till både spetälska, syfilis och tuberkulos. Den beskylldes också för att orsaka en otyglad sexualdrift! (är det någonting som ni andra har märkt av?).
Men sakteliga spreds den i Europa och kom till Sverige på 1600-talet. Först hundra år senare – när man hade lärt sig att göra brännvin av den – ökade dess popularitet. Och man insåg så småningom att den även gick att äta. Jordpäronet, som den då kallades, fick sitt genombrott i vårt land efter den stora svälten i början av 1770-talet då omkring 100 000 människor svalt ihjäl. Därefter kom den att lindra kommande missväxtår och svält då den är både näringsrik och ger stor avkastning jämfört med andra grödor. Lättodlad var den också, den behövde varken tröskas, torkas eller malas.
Hur gick det då med denna vackra knöl hos mig i Gårdspånga, Locknevi? Jag satte nio utsökta exemplar av okända sorter (år av potatisodling har lett till att alla sorter har blandats ihop hos oss men vi bryr oss inte så länge som vi blir mätta) i en ram på 60 x 60 cm. Varvade med jord, gräs och fårull allteftersom blasten växte. Allting såg strålande ut med fin stolt blast som sköt upp mot himmelen och vittnade om en självklar seger i tävlingen.
Jag sneglade ibland på grannens (Hillevi) potatis-torn och förundrades av att hennes blast faktiskt var ännu större än mina… Derbyn ni vet – de är ju alltid de största och tuffaste kamperna. Och vi är båda två obotliga vinnarskallar! Jag ska erkänna att hennes blast ingav en viss oro men den gick över i samma stund som jag insåg att hon måste ha använt sig av konstgödsel och säkerligen kommer att bli diskvalificerad.
Sedan kom den ödesmättade dagen i augusti då jag av misstag la på ett för tjock lager av nyklippt gräs på mina potatisar… Dagen efter var all blast död. Jag misstänkte naturligtvis ett sabotage och blickarna riktades tvärs över gatan… Där vajade Hillevis blast nu ännu stoltare och högre än vanligt, ja liksom på ett uppkäftigt och retligt sätt! – ett tydligt tecken på att någonting mycket skumt varit i görningen.
Men men… Efter mycket ingående detektivarbete har jag och polismyndigheten tyvärr inte kommit vidare på detta spår. Så den officiella förklaringen får väl bli detta med gräsklippet. Det bildas ju en hel del värme i gräsklipp som ni vet. Man ska inte lägga för tjocka lager.
Den 1 oktober tog jag så upp mina stackars knölar som lidit sig genom tillvaron utan blast i över en månad. Jag skulle inte ha velat vara i deras kläder. Grannarna samlades. Hillevi var på bästa humör… Självsäker som aldrig förr. Ja, nästan lite skadeglad. Det blev 3 kilo. Omräknat till en kvadratmeter blev min blygsamma skörd således 8.3 kg. Motvilligt får jag väl erkänna mig besegrad. Denna gång. (Hade jag inte utsatts för ett sabotage hade ni fått se på andra bullar. 83 kg?).
Livet går vidare.
Varma och knöliga hälsningar från Krister Segergren, en av de magraste knölarna i Gårdspånga
Nu har Odlingsakademiens tävling Potatisutmaningen 2020 avgjorts:
Vinnare är Hillevi Helmfrid med motsvarande 18,75 kg/kvm. Grattis!!
Tvåa blev Carina Beijer med 14,38 kg och trea Marianne Käfermed 12,17 kg
Det var många som fick en betydligt blygsammare skörd än förväntat, på 2-5 kg/kvm, kanske på grund av att det lätt blir för torrt i en hög odlingsbädd?
Tack alla som deltagit i Potatisutmaningen och skickat in era berättelser och bilder!
Här kommer ett urval av bilder från kampen om den största potatisskörden på en kvadratmeter:
Ett av våra trädgårdsbesök handlade om att börja odla för försäljning. Vi pratade mest om att odla grönsaker småskaligt, så kallad market gardening (se Jordbruksverkets information här), men berörde även möjligheten att odla snittblommor eller perenner som frukt och bär, eller en kombination. Försäljningskanaler kan vara andelsjordbruk, reko-ring, gårdsbutik, restaurang, självplock, egen förädling mm.
Det finns inte någon standardlösning på hur en välfungerande odling ska se ut och fungera utan det beror på flera faktorer såsom platsen och vem som odlar, men det finns en del saker som kan vara bra att tänka på och som kan skilja sig mot en vanlig hemträdgård.
Vi tittade efter en lämplig plats att anlägga odlingarna på – en stor, plan yta med god odlingsjord. Det är en stor fördel om platsen är lättillgänglig, både för odlaren och eventuella kunder. Helst bör alla funktioner som behövs finnas (eller placeras) nära, gärna mitt i, odlingen. Det kan vara växthus, plats att dra upp plantor, tvätt-station, kylrum, redskapsförvaring och så vidare. Genom att skapa effektivitet i odlingen sparar man tid och energi som så väl kommer behövas till annat. Det bör finnas tillgång till el och vatten, samt vägar och gångar in i odlingen.
Är ytan bevuxen med rotogräs är det viktigt att ta tid att åtgärda det först.
Planera noga från start för att göra odlingen så enkel som möjligt. Genom att använda standardsystem såsom lika breda och långa bäddar överallt, några få storlekar på brätten, en variant av bevattningssystem mm underlättas arbetet och man slipper lägga tid på att hitta fiberdukar som passar, rätt kopplingar mm.
I småskalig grönsaksodling används ofta småskalig redskap såsom tvåhjulstraktor. Det kan vara smart att anpassa bredden på gångarna till dessa redskap från början, även ifall odlandet sker för hand de första åren. Också bredden på gångarna bör planeras noga efter hur de ska skötas i framtiden. Kanske ska storleken på gångar och bäddar anpassas för att kunna använda traktor ibland? Anläggs fasta bäddar, vilket är vanligt i den här typen av odling, vill man inte behöva köra i bäddarna om behov uppstår senare.
Det finns mycket kunskap att hämta för den som vill starta en odling för försäljning, till exempel Jordbruksverkets hemsida, Handbok för andelsjordbruk, Jonas Ringqvists bok Odla för försäljning, filmer på Youtube om Market gardening (observera att odlingsförhållandena skiljer sig åt mellan olika länder eller delar av länder), Folkhögskolekurser mm. Förutom kunskap kring att odla olika sorters grödor är det viktigt att kunna planera sina sådder, hantera ogräs, gödsla rätt och lagom, vattna på effektivt sätt, ha en plan för eventuella mördarsniglar och andra skadedjur osv.
Under det här trädgårdsbesöket pratade vi om att rama in odlingarna med nät för att skydda mot hare, rådjur, vildsvin mm och kanske plantera buskar och träd runt om, på insidan av staketet, för att förbättra mikroklimatet och ge skörd. Man skulle kunna skapa ett eget område för perenna grönsaker i ena kanten av odlingen, kanske med hjälp av kompostlimpor och hügelbäddar. Här skulle olika perenna lökar, sparris, perenna bladgrönsaker, blommor mm kunna växa utan att påverka planeringen i den anuella odlingen och det skulle kanske även kunna fungera som visningsträdgård.
Det finns en del kompromisser man kan behöva göra i en yrkesmässig odling jämfört med att odla enligt permakulturprinciper i en hemträdgård. Det kan handla om användandet av maskiner och fossil energi, användandet av plast och inköp av olika produkter såsom brätten och dukar. I en större odling är det inte längre rimligt att gräva allt för hand, använda ursköljda mjölkkartonger till klimatsmarta krukor, täckodla hela ytan mm. Särskilt i början kan det behövas rejäla insatser, men genom att inte använda konstgödsel eller bekämpningsmedel, minimera användandet av fossil energi så gott det går, vårda jorden och stötta den biologiska mångfalden bör man ändå snabbt ligga på plussidan vad gäller hållbarhet och klimatsmarthet. Med största sannolikhet är den yrkesmässiga, småskaliga grönsaksodlingen en viktigt faktor för omställningen till ett mer hållbart samhälle.
Tipsa gärna om fler kunskaps- och inspirationskällor för den som vill odla till försäljning!
På flera av trädgårdsbesöken har vi pratat om buskar och träd. Både inventerat vad som finns och vad som skulle kunna vara lämpligt att plantera. Exempel på buskar med ätliga bär är vinbär, krusbär, björnbär, björnbärshallon, amerikanska blåbär, blåbärstry, aronia, fläder, rosenkvitten, havtorn, hassel, storfruktig hassel och bärhäggmispel. De flesta buskar kan antingen planteras som friväxande eller bindas upp i spaljéer. Vissa kan även stammas upp. Större buskar, som havtorn, kan användas för att bryta vinden och skapa ett bättre mikroklimat.
Storfruktig hassel. Det är bra med buskar av olika sort för att få större skördar. Samma sak med amerikanska blåbär och blåbärstry. Hos havtorn gäller istället att ha både hanar och honor. En hane kan serva upp till sju honor.
Bärhäggmispel alias saskatoon. Ta reda på hur buskarna vill växa och hur bären ska ätas. En del bör enbart förtäras efter tillagning och en del blir godast efter frysning.
Även träd kan spaljeras upp. En vägg kan skapa ett bra mikroklimat, men ofta är det bättre att välja en vägg i västerläge än en i rakt söderläge. Blir det för varmt finns det risk att trädet blommar för tidigt på våren, med frostskador som resultat.
Något vi pratade om på ett trädgårdsbesök var att det kan vara smart att plantera sina träd (och buskar) på olika platser för att öka chansen för att något bär frukt vid år med sen frost. Alltså tillämpa metoden att inte ”lägga alla ägg i samma korg”.
Päronträdet trivs mot väggen.
Amerikanska blåbär vill ha sur jord. Ofta rekommenderas att köpa torv, men det är inte så bra för klimatet. Det ska gå att använda halvkomposterat material från barrskogen istället eller spån. Själv använder jag nerkisssat spån från stallet. En del hästägare använder torv att strö med istället för spån – återanvänd hellre det än att köpa nytt!
Spaljéer med träd och buskar kan användas för att skapa väggar i trädgården och rama in ett trädäck. Genom att beskära hårt och binda upp skapar man den form man vill ha. Bären blir enklare att plocka och blir mer solbelysta, vilket ger större och sötare bär. Spaljéerna kan byggas på olika vis och med olika material – anpassa stilen efter platsen.
Många buskar går utmärkt att ta sticklingar eller göra avläggare ifrån. Vinbär, krusbär, björnbär och blåbärstry är enkla, medan amerikanska blåbär och hassel är desto svårare. Hallon sprider sig lätt så med lite tålamod blir några få plantor många. Låt trädgården ta tid på sig så sparas både miljön och plånboken.
Fruktträd bör ympas istället, se detta inlägg. Det går att dra upp grundstammar att ympa på från frön, men vill man ha en viss sorts frukt måste man ympa in grenar eftersom fröna ger frukter med helt andra egenskaper än moderplantan. Ympris går bra att ta själv på vårvintern eller kan an köpa både grundstammar och ympris på våren. För att spaljéera väljer man svagväxande grundstammar och för friväxande träd väljer man starkväxande.
Ympade fruktträd. De ska stå kvar i sina krukor minst över vintern innan de planteras på sin slutgiltiga plats.
Hallon bör inte planteras i närheten av trädgårdslandet, eftersom de sprider sig lätt. Rötterna har inga problem att ta sig under trädgårdsgångar och dyl. Bättre är att lägga hallonlandet mitt i gräsmattan så man kan klippa ner skott som rymmer. Skilj på sommar- och hösthallon, eftersom de ska beskäras olika.
Har du mer tips kring odling av träd och buskar? Kommentera gärna inlägget!
Mördarsniglarna har varit extra aktiva i år och är något vi pratat om på trädgårdsbesöken. Få saker kan förstöra en odling, och odlingslusten!, så effektivt som ett gäng sniglar! Eftersom de kan para sig med sig själva och snabbt få hundratals barn och sedan barnbarn så är de ett gissel i trädgården. Tyvärr älskar sniglar även det som jorden, växterna och djurlivet, både i mikro- och makroformat, också älskar – nämligen en trädgård med lite oreda, många olika material och miljöer, täckodling, en blandning av perenner och anueller mm. Samtidigt som det vårdar jorden och ökar den biologiska mångfalden ger den också sniglarna många gömställen och föryngringsplatser.
Det finns inte ett sätt att bekämpa sniglarna, utan det bästa är nog att kombinera flera olika metoder. Att klippa av snigeln eller halshugga den med en spade, precis bakom manteln, är ett effektivt sätt. Men det gäller att vara ute ofta, bäst är kväll, tidig morgon och efter regn. Börja så fort värmen kommer på våren – ju fler sniglar man dödar på våren desto färre snigelbebisar kläcks senare. Snigelbebisar är ofta ljusgrå, inte bruna som de vuxna. Leta även efter äggsamlingar. De ser ut som små vitaktiga pärlor som ligger tillsammans. För att locka fram sniglarna kan man göra snigelfällor av surdeg, öl, bananskal, fiskrens eller något annat som doftar jäst eller förmultnat, eller plantera lockande grödor som tagetes längst ut i landen. Man kan även lägga ut brädbitar, stenar eller liknande för sniglarna att gömma sig under, så är det bara att lyfta och vittja. Snigelmedel och nematoder är preparat man kan köpa för att bekämpa sniglarna. Läs instruktionerna noga.
Genom att undersöka trädgården, leta igenom täckmaterial och lyfta på stenar, plantor mm, så lär man sig snart var sniglarna trivs och gömmer sig.
Det går bra att täckodla trots sniglar, men man kan behöva anpassa sig lite. Tex lägga på tunnare lager åt gången och låta det torka till, undvika att vattna på kvällen och rufsa runt i täckmaterialet på vintern för att övervintrande sniglar och ägg ska frysa ihjäl.
Upphöjda bäddar med kanter, som här en cementring, kan försvåra för sniglarna att nå grönsakerna. Genom att stryka vattenglas (natriumsilikat), sätta ett kopparband runt eller montera på en lutande kant av tex metall eller tyg hindras sniglarna ännu mer. Se bara till att de inte kan krypa in underifrån, för då har man skapat ett trevligt gömställe….
Runt landen kan man bygga elektriskt snigelstaket tex detta. Det ska även gå att strö ut aska, kalk, kaffesump eller liknande för att minska sniglarna lust att ta sig in i odlingarna.
Odlingstråg på pall försvårar för sniglarna. Odla i amplar och annat hängande är ännu säkrare.
Genom att dra upp plantor och plantera ut får man ett litet(!) försprång mot sniglarna. Detta funkar tyvärr inte på morötter och andra under-jorden-rotsaker, eftersom de måste direktsås. Ovan-jorden-rotsaker som betor och kålrot går däremot bra att dra upp i brätten och plantera ut. Dra upp extra många plantor ifall sniglarna äter upp en del.
Nya sådder skyddas mot sniglar med hjälp av hinkar.
Ankor och höns kan vara effektiva snigeljägare om de får gå runt utanför odlingarna och ibland, åtminstone vår och höst, besöka själva trädgården. Ankor kan behöva vänjas in vid sniglarna och min egen erfarenhet är att de vill ha vatten tillgängligt för att kunna svälja ner de slemmiga djuren. Höns äter inte vuxna sniglar men kan pilla i sig ägg och bebisar, och riva upp gömställena så de fryser ihjäl på vintern.
Kombinera så många metoder som möjligt och håll ut och håll modet uppe! Även om det inte går att bli av med odjuren helt, så ska det gå att minska trycket rejält. Nu hoppas vi på en rejält kall vinter, med frostknäppar på barmark, för att naturen ska hjälpa till att minska beståndet till nästa år.
Om du inte redan har mördarsniglar – var försiktigt vid köp av nya växter! Kolla noga efter sniglar och ägg. Genom att skölja rötterna helt rena från jord och plantera om i ny jord elimineras risken nästan helt. Ännu säkrare är att ta fröer och sticklingar istället.
Har du fler tips på hur man hanterar mördarsniglar eller är det något av ovanstående som fungerat extra bra? Eller tvärtom – inte fungerat alls? Kommentera gärna inlägget och berätta!
ODLINGSAKADEMIEN 