Onsdagen den 29 november föreläste Ann Sellbrink från Coompanion Kalmar för ett 10-tal deltagare via Zoom. Ämnet var Tillsammansföretagande och företagssamarbeten. Exempel på samarbeten inom odling är tillsammansodlingar, den helt ideella sammanslutningen Matvärn och andelsjordbruk, där andelsägarna tar del i risken och vinsten för företaget. Ekonomisk förening är en vanlig form för den här typen av samarbeten, men samverkan kan ske på många olika vis.

Vinsten med samarbete i olika former är att det blir roligare, mindre sårbart och ger möjlighet att dra nytta av varandras kunskaper för att skapa mervärden. Genom samverkan kan man öka intäkterna och minska kostnaderna genom att till exempel sälja under gemensamt varumärke och marknadsföring, förenkla försäljning och leverans, dela på utgifter mm.

Framgångsfaktorer för samverkan är att det finns ett gemensamt problem eller behov som man kan lösa tillsammans och att nyttan är större än insatsen. Det är viktigt med en gemensam värdegrund, öppen kommunikation, ärlighet och pålitlighet som skapar ömsesidig tillit. Ann rekommenderar att man lär känna varandra på djupet och verkligen pratar igenom målbilder, värderingar och organisation. Ta gärna hjälp, till exempel av Coompanion som erbjuder kostnadsfri rådgivning till dem som vill starta företag tillsammans, oavsett företagsform och var i processen man befinner sig.

Tack Ann för en intressant föreläsning och tack alla som deltog!

Torsdagen den 9 november föreläste Maja Söderberg om integration genom odling via Zoom. Maja berättade bland annat om sina egna erfarenheter i leaderprojektet Grön landsbygdsintegration som mynnade ut i Tolgmodellen och dess handbok, för den som vill testa ett liknande upplägg.

Tolgmodellen testades 2 omgångar á 10 veckor i byn Tolg utanför Växjö och är en modell som kombinerar utbildning, praktik och grön rehabilitering och vänder sig till icke-etablerade, arbetssökande personer. Deltagarna ägnade 4 förmiddagar i veckan åt praktisk svenska inklusive studiebesök på möjliga framtida arbetsplatser. 2 eftermiddagar i veckan var avsatta för arbetsplatspraktik på lokala gårdar, föreningar och företag och 2 eftermiddagar till att återhämta sig i en hälsoträdgård. På grund av brist på passande kollektivtrafik mellan Tolg och Växjö ingick skjuts av byborna i upplägget, vilket blev ett extra tillfälle att mötas och samtala. När de 10 veckorna var slut hjälpte byborna till att slussa ut deltagarna genom att tipsa om, och bidra med kontakt till, möjliga arbetsplatser.

Odling är en passande miljö för arbetspraktik då det inte kräver någon akademisk utbildning och det går bra att demonstrera istället för att instruera. Språkförståelse är inget krav för att kunna arbeta tillsammans men odlandet väcker ofta lust till personliga samtal, kanske om olika matkulturer, barndomsminnen eller hur odlandet i det gamla hemlandet liknar och skiljer sig från odlandet i det nya och det går att lära av varandra. Det går lika bra att vila i tystnad tillsammans, nog så viktigt för känslan av gemenskap och för att låta hjärnan återhämta sig från den krävande språkinlärningen.

Det finns mycket forskning som visar hur välgörande naturen är för människans välmående och återhämtning. Deltagarnas eftermiddagar i hälsoträdgården ägnades åt gemensamma, kravlösa aktiviteter, samtal och möjlighet till egentid. Aktiviteterna kunde vara vara allt från att plocka svamp eller baka en paj till att teckna eller strosa i trädgården. Den här delen var viktig för att projektet skulle omfatta hela människan.

Majas tips för att lyckas med ett liknande projekt är att lägga mycket tid på det sociala klimatet i gruppen. Lära känna varandra ordentligt genom till exempel presentationsrundor, lära-känna-lekar och gemensamma uppgifter, lyfta allas individuella kunskaper och intressen och skapa en gemensam målsättning i gruppen. Det skulle kunna vara att odla till en skördefest eller liknande. Fika och äta tillsammans är en viktig aktivitet för gruppgemenskap och ansvaret för att fixa fikan kan rotera i gruppen.

Ett annat exempel på odling och integration är Odla kompis som startade i Malmö och nu finns i hela Sverige. Även bostadsbolag kan ha nytta av gemensamma odlingar för att öka känslan av platstillhörighet och delaktighet.

Tack Maja för en intressant föreläsning!

Under Skördefesten höll Ann Sellbrink en föreläsning för matlagarna om Nordisk hälsosam kost – den välkända och nyttiga Medelhavskosten anpassad efter nordiska råvaror. Den ger motsvarande hälsoeffekter, men bidrar också till minskad klimatpåverkan och stödjer svensk matproduktion. I grunden handlar det om att äta i huvudsak närproducerade vegetabilier i säsong (eller lagrade på ett bra sätt, såsom fryst eller torkat).

Maten baseras på: rotfrukter och grönsaker (gärna grova som olika sorters kål och lök). Baljväxter som ärtor, bönor och linser. Potatis, gärna kokt och avsvalnad eftersom den då påverkar blodsockret på ett bättre sätt, även om den värms upp igen. Fullkornsprodukter, nötter och fröer. (Nu för tiden finns det flera olika sorters gryn att välja mellan i affären som alternativ till tex pasta och ris, så såsom havreris, matkorn, matvete mm.) Frukt och bär – vi har många superbär helt gratis i skogen och våra trädgårdar! Rapsolja som är lika nyttig som olivolja, men de kan gärna kombineras då innehållet är lite olika.

Med olika sorters baljväxter i maten är inte proteinet något problem, men för att få i sig tillräckligt med järn är det bra att äta lite kött och då helst naturbeteskött som är hälsosammare både för människa och djur. Mycket av vår gamla husmanskost stämmer överens med den nordiska hälsosamma kosten, tex kroppkakor med lingonsylt, som består av kokt avsvalnad potatis och lite kött. Eller ärtsoppa med fläsk.

Förutom vilka råvaror som är nyttiga trycker Ann på att äta och laga mat på just råvaror, eller åtminstone produkter som har en kort, begriplig innehållsförteckning.

En viktig aspekt på hälsosam kost är att njuta av måltiden, låta den ta tid och gärna äta tillsammans. Kanke genom att ordna en Skördefest?

Här kommer recept på en del av de rätter som lagades och serverades på Skördefesten. Recepten ska ses som en grund som är anpassade efter de råvaror som fanns tillgängliga just då. Mängder och förhållanden är upp till kocken att experimentera med och smaka sig fram till. De flesta råvaror och kryddor går utmärkt att byta ut.

Trädgårdspotatissallad Kokt, avsvalnad, skalad och tärnad potatis. Olika sorters lök som vitlök, gräslök och/eller luftlök. Oliver och saltgurka. Smaksätt med honung, senap och havregrädde. Rostade sesamfrön är gott i.

Bulgursallad Tillaga bulgur med buljong och olja. Smaksätt med mynta, persilja, tomat, vitlök, olja och salt.

Linssallad Koka gröna linser mjuka. Smaksätt med olja, buljong, någon sorts lök, tomater, inlagd gurka + spad och gröna hackade oliver.

Pastasallad Kokt, avsvalnad pasta. Olja, vitlök, tomater/soltorkade tomater/tomatsås, oliver och dill eller persilja.

Långkål Grönkål (och andra gröna blad som spenat, mangold mm) som repas och kokas mjuka i lite lättsaltat vatten. Häll av vattnet, hacka grovt och koka ihop med havregrädde, smaka av med salt och peppar.

Squash, svamp och lökfräs Fräs ihop bitar av squash, svamp och lök i olja. Smaksätt med havregrädde och smaka av.

Stekta rotsaker Skär flera olika sorters rotsaker och lök i bitar, stek (eller rosta i ugn) med olja, kryddor och salt.

Linspastej Kokta gröna linser mixas med mycket citronsaft + citronzest, mycket parmesan, olja, kryddor som mynta, persilja, salvia och gröna korianderfrön. Smaka av med salt och peppar.

Tzatziki Grekisk eller turkisk yoghurt. Rivna morötter eller riven, saltad och avrunnen gurka. Rikligt med vitlök eller pepparrot. Olja, vinäger, salt och peppar.

Det gjordes även hummus på kikärtor, picklad rödlök, grönsallad med vinägrette och serverades nötter och frön till maten.

Till efterrätt blev det ostkaka med amerikanska blåbär, rabarberkompott och päronsallad med yoghurt och hackade hasselnötter.

Äppel/päronsallad Skär frukten i bitar. Pressa över citron och smaksätt med honung.

Det blev en smakrik och mättande buffé i olika färger, smaker, temperaturer och texturer. God och nyttig mat baserad på närproducerade råvaror och baljväxter.

Lördagen den 23 september samlades ett 15-tal personer i Ingebo Hagar utanför Vimmerby för att laga mat tillsammans, under ledning av kocken Ola Johansson. Ålderspannet var stort – från tonåringar till 80-årsåldern.

På eftermiddagen anslöt ett drygt 30-tal personer till för att avnjuta den vegetariska buffén på logen. Regn och åska hängde i luften, men det kom inte mer än några droppar som tur var.

Efter maten bjöd det lokala bandet Murfy och Tjif (Kicki Willysson, Thord Johansson och Matts Hansson) på musik medan skymningen föll och efterrätten kom fram på bordet.

Tack alla medverkade för en fantastiskt dag!

Söndagen den 17 september föreläste Hillevi Helmfrid i Ruda Bygdegård. Temat var mångfald, kretslopp och att ”bygga jord” som grund för en rik skörd av frukt och grönt för husbehov. Hillevi började med att berätta lite om sig själv och sin bakgrund som agronom och odlare. Därefter fick besökarna dela in sig i fyra grupper utifrån sitt odlingsintresse och den som ville fick lite kort berätta om sina erfarenheter.
Under föreläsningen ställdes många frågor av de intresserade åhörarna. Det blev en lyckad eftermiddag!

Vill du ta del av Hillevis odlingskunskap? Hennes kunskapsinlägg på bloggen finns samlade under kategorien Hillevi. Följ gärna bloggen för att inte missa nya inlägg!

Lördagen den 9 september träffades ett 15-tal personer i Hillevi Helmfrids trädgård utanför Vimmerby. Hillevi har under 20 år byggt upp en produktiv odling på ca 3000 kvm, bestående av två områden med grönsaker, ett tunnelväxthus, en liten skogsträdgårdshörna, en mängd buskar och träd, gräsmatta som ”skördas” på gräsklipp till odlingarna och dessutom kompostlimpor och mindre land lite här och var. I trädgården växer valnöt, lind, bärhäggmispel (saskatoon), mullbär, körsbärsplommon, rosenkvitten, blåbärstry, krusvinbär, slån, hassel, aronia, havtorn med flera buskar och träd. Det finns även flera perenna gröngödslingsväxter och grönsaker som steril vallört, Gode Henriks målla, piplök och lungört.

Det är en mångfald i trädgården med alla perenner, blommor och olika sorters grönsaker, såsom baljväxter, kål, rotsaker, lök, bladgrönsaker, pumpor och tomater. Flera av sorterna tillhör våra gamla kulturarvssorter, väl värda att bevara. Under besöket nämns till exempel Mor Kristins böna, Sigrids böna, Gotländsk blåärt och Biskopens gråärt. Läs mer om bönor och ärtor i Hillevis tidigare inlägg om baljväxter. En del av odlingen går åt till att odla egna fröer, för sådd nästa säsong eller som i fallet med smörgåskrasse – till vinterns inomhusodling. Baljväxter är enkla att ta frö av, medan till exempel morot är en tvåårig gröda som sätter sina blommor och frön först år 2. Hillevi tipsade om att fröodla morot och andra flockblommiga grödor nära kål, då rovsteklar som gillar dessa blommor också tar kållarver.

Genom att ha jorden bevuxen i så stor utsträckning som möjligt, samodla, växelodla och stafettodla (där olika grödor avlöser varandra) ökar Hillevi sin skörd samtidigt som hon vårdar jorden och dess svampar och mikroliv. En stor del av odlingen täckodlas med till exempel gräsklipp, ensilage, ull eller färsk lövflis för att minska vattenbehovet, hålla nere ogräset och öka mullhalten i jorden.

Hillevi skapar egen jord och gödsel genom bland annat bygga kompostlimpor, använda guldvatten, odla vallört och ha höns. Kretsloppstänket genomsyrar hela odlingen men även livet som helhet. Under besöket berättade hon om det nya badrummet den separerande toaletten och latrinkomposteringen på gården. För den som är intresserad har Hillevi skrivit en artikel om badrummet i tidningen Åter.

Hillevi visade även sitt växthus, sin drivbänk som hon skrivit om i ett annat inlägg och sin väl genomtänkta bevattning som drivs av självtryck, tillsammans med mycket annan odlingskunskap. Tack Hillevi för en trädgårdvisning fullmatad med inspiration!