Söndagen 7 maj föreläste Eva Ekenberg för drygt 25-tal intresserade i Virserums konsthall under Smålands Trädgårds Vårfestival.

Med hjälp av många vackra bilder ställde Eva frågan ”Vad är din trädgårdsdröm?”. Kanske är det raka rader eller djungelkänsla, grönsaker eller rosor, vila eller lekfullhet? Oavsett vilket behövs jord (eller sand), ljus, luft, vatten, näring och mångfald för att lyckas bra i sin trädgård.

Eva berättade om den viktiga jorden som förutom mineralpartiklar, luft och vatten består av mull och olika markorganismer, som svampar, bakterier, maskar, alger, mikrober och kvalster. I en knivsudd frisk, levande jord finns dubbelt så många mikroorganismer som människor på jorden och de gör nytta! Men de behöver mat för att leva. Organiskt material som gräsklipp, halm eller löv. Genom att täcka jorden med organiskt material får både växterna och små och större markorganismer näring, markfukten hålls kvar och ogräset minskar. I naturen är jorden sällan bar.

Marktäckning är en av organisk-biologiska odlingens principer, tillsammans med skonsam jordbearbetning, samodling, växtföljd och att odla gröngödslingsväxter. Skonsam jordbearbetning innebär att inte gräva i onödan då det tar sönder de viktiga svamphyfernas trådar och skapar kaos i marklivet. Samodling kan tex vara att odla potatis och bondbönor tillsammans, då bondbönor skrämmer bort sork från potatisen och potatisen minskar angrepp av bladlöss på bondbönorna. Växtföljden är viktig för att undvika jordbundna sjukdomar som klumprotssjuka på kål och nematoder i potatis. Gröngödslingsväxter odlas för att vårda jorden på olika sätt, beroende på vilka växter man väljer. Några binder kväve i marken, andra luckrar jorden med sina djupa röttter och ytterligare andra ger stor bladmassa att använda till marktäckning. Exempel på gröngödslingsväxter är honungsfacelia, perserklöver, lusern och gul sötväppling.

Eva tipsade även om att man kan bygga sina egna odlingsbäddar, sk hügelbäddar, av grenar, kvistar och diverse annat trädgårdsavfall istället för att låta materialet gå omvägen via trädgårdskomposten. Jord i påse består mest av torv och är inte levande, så det är bättre att skapa sin egen, levande jord. Andra sätt är till exempel maskkompost eller bokashi.

En trädgårdsdröm som blivit sann är FOBO:s visningsträdgård utanför Eksjö. Eva berättade historien hur trädgården återuppväckts och utvecklats sedan 1997 genom ideellt engagemang för att sedan ha varit visningsträdgård sedan 2002. Den är öppen dygnet runt, året runt, så missa inte ett besök för att se de tidstypiska odlingar från de senaste 600 åren, alla grönsaker, blommor och örter, dammen och växthusen. Årets tema är Trädgårdens betydelse i kristider.

Tack Eva för en fin föreläsning om trädgårdsdrömmar!

Hur gärna man än vill är det svårt att få lönsamhet i primärproduktion av grönt och hur viktigt det än känns att bidra till ett annat sätt att producera livsmedel behöver de flesta företagare få in pengar för att kunna betala sina räkningar, om inte förr så senare. Hur skapar man ett företagande som passar en själv och ens förutsättningar, bidrar till en bättre värld OCH ger tillräckligt med pengar i fickan, utan att bränna ut sig på vägen eller tappa sin passion? Det fick ett 15-tal intresserade arbeta kring tillsammans med Ann Sellbrink från Klimatmat, torsdag kväll den 27 april i Filmbyn i Mariannelund. Några var etablerade företagare, andra var på idéstadiet.

Anns kanske viktigaste tips var att noga tänka igenom sin företagsidé så det både stämmer med ens drömmar, värderingar och förutsättningar och är något som går att få betalt för, något som går att kommersialisera. Det är klokt att ha flera ben att stå på, att diversifiera, för att sprida riskerna och minska sårbarheten. På det viset går det även driva mindre lönsamma delar som kanske ligger en varmt om hjärtat, genom att låta andra delar av företaget (eller genom till exempel anställning) hjälpa till med finansieringen. Ekonomin är en viktig faktor för att både en själv och företaget ska hålla i längden. Ann presenterade baklängesekonomi som ett sätt att räkna – att börja med att bestämma hur stor lön/vinst som behövs, efter att alla fasta och rörliga kostnader för att tjäna pengar är täckta, för att efter det titta på hur mycket som behöver säljas och till vilket pris, dvs hitta sina nyckeltal. Glöm inte att pengarna måste in tidigt om det finns räkningar att betala, en inte ovanlig anledning till att företag går omkull är problem med likviditeten.

Ofta går det att få ökad lönsamhet genom att gå högre upp i näringskedjan och lägga till merförsäljning. Till exempel jämförde Ann kilopriset på morötter (där det kan vara svårt för en liten odlare att konkurrera med storskaliga producenter) med priset på en förädlad produkt som morotsmarmarmelad eller morotskaka och med en tjänst eller upplevelse som exempelvis en kurs i mjölksyrning av morötter. I samband med kursen kanske det går att sälja fika, en sängplats, en receptbok eller lämpliga redskap, dvs merförsäljning.

Ann gav många matnyttiga tips kring vad som ger mervärde till produkter och aktiviteter och även information kring utomhusmatlagning, pop-up-restaurang med mera. Ett medskick till grönsaksproducenter är att ringa upp restauranger för att erbjuda sina varor istället för att vänta på att bli kontaktad, många restauranger efterfrågar lokalproducerat men vet inte var det finns att få tag i. Så ring och hör efter!

Nästa fristående träff är på samma plats den 11 maj och handlar om att samarbeta med andra på olika sätt, anmälan via mail till odlingsakademien@alhembygd.se så snart som möjligt.

För den intresserade finns här länkar till intressanta webbinarier av Coompanion tex Hållbar mat 9 maj och Tillsammansodling 15 juni.

Helgen 15-16 april höll Björn Westeson ympningskurser i Odlingsakademiens regi, med 10 deltagare per dag. Lördagen var i Hembygdsgården i Kristdala, söndagen i FOBOs trädgård i Eksjö.

Det går inte att så äppelkärnor och få samma sorts äpple som ursprungsträdet, utan enda sättet att föröka en viss sorts äpple är att ympa det – att få en kvist av moderträdet att växa fast på ett nytt träd. Alla äppelträd vi köper är ympade. Under helgens kurs var det fokus på att skapa helt nya små träd, men det går även bra att ympa på redan uppvuxna träd. Björn visade både hur han skapat helt nya kronor på beskurna stammar av vildapel och ympat in flera sorter i samma träd i trädgården.

Deltagarna fick små plantor, grundstammar, att ympa in nya grenar, ympris, på. Ympriset var taget av friska träd under vintern och förvarat i kylskåp tills nu. Björn hade med sig många olika sorter att välja mellan.

Läs mer om ympning i inläggen från Björns förra besök i Odlingsakademien – odling som livsstil 2019-2020: Ympa träd och Ta hand om träden. 2 september håller Björn en beskärningskurs i Pelarne utanför Vimmerby. Det går bra att anmäla sig redan nu genom att maila odlingsakademien@alhembygd.se

Tack till Marianne och Eva som höll i värdskapet och fixade fika!

Torsdagen den 13 april träffades ett 15-tal åhörare för att lära mer om fröodling av Eva Ekenberg. Kvällen var ett samarbete mellan Odlingsakademien 2.0 och biblioteket i Mariannelund. Andrea från biblioteket tipsade om nya odlingsböcker som finns att låna och berättade om fröbiblioteket – en låda där den som vill kan hämta och lämna in fröer. För att det ska fungera krävs aktiva medborgare som ser till att lådan används och fröer fylls på.

Varför ska man odla sitt eget frö? Förutom att det är roligt och spännande är det viktigt att bevara en mångfald av sorter, vårda våra kulturarvsväxter och andra sorter som är anpassade för att växa här hos oss. Fröer från våra vanliga fröfirmor är ofta odlade längre söderut i Europa och antalet olika sorter har minskat drastiskt under de senaste hundra åren. Förr odlade alla sitt eget utsäde och genom det utvecklades en mängd olika sorter som var anpassade efter den specifika platsen. Nu har få transnationella fröföretag med starka kopplingar till olje-, läkemedels- och kemiindustrin kontroll över majoriteten av fröerna.

Vi vet inte vad som kommer hända framöver men utan tillgång till fröer kan vi inte odla mat. Det säkraste sättet är att själv odla, spara och dela med sig av fröer.

Men för att odla fram frö av bra kvalitet krävs kunskap. Ett sätt att lära mer och bidra till bevarandet av fröer är att bli medlem i föreningen Sesam.

Växter delas in i anueller, ettåriga, som ger frö första året. Till exempel baljväxter, tomater och dill. Bienner, tvååriga, som ger frö andra året och därmed behöver övervintras för att kunna ta frö på. Till exempel morot, persilja och lök. (Går tvååriga växter i blom redan första året ska de kasseras.) Samt perenner, fleråriga, som ger frö varje år utom kanske det första.

De delas också in efter om de är självpollinerande, som baljväxter (förutom bondbönor), sallat och tomater eller om de är korspollinerande. Alla bienner, samt gurkväxter, kålväxter och majs är korspollinerande. Det kan ske genom insekter eller vind. De självpollinerande sorterna är enklast att börja med. De korspollinerade kräver att man har koll så det inte finns blommande växter en annan sort i närheten. När det handlar om vindpollinerade växter, som majs, betyder ”i närheten” inom 2,5 km, insektpollinerade behöver ett avstånd på 500 meter. Eftersom fröer kan sparas i flera år kan man odla en sort i taget, av de som kan korsa sig med varandra.

Välj ut fina exemplar med rätt egenskaper att ta frö på och se till att ha ett tillräckligt urval. Det behövs minst 5-6 plantor av självpollinerade sorter och det dubbla av korsbefruktade, ännu fler av majs. Det är viktigt att inte använda hybrider, F1-frö (det står på fröpåsen). De är en medveten korsning för att få fram enhetliga egenskaper med snabb tillväxt, anpassade för storskalig odling och inte genetiskt anpassade för att ta frö på.

Fröerna ska skördas fullt mogna, torra och bruna, i soligt, torrt väder och sedan förvaras torrt i en papperspåse. Det går också förvara fröerna i en papperspåse nedstoppad i en plastpåse i frysen. Missa inte att dokumentera sort noga från start!

Efter föreläsningen var det dags att lära sig vika fröpåsar och byta fröer med varandra. Här finns en video med instruktioner på hur man kan vika påsar.

Tack Eva för en inspirerande föreläsning och för att du generöst delade med dig av fröer.