Den 19 oktober ägnade drygt 25 personer dagen åt att lära sig mer om att odla i växthustunnel. Första besöket var hos Hillevi Helmfrid i Locknevi och hennes tunnel på 45 kvm från Gjordnära.

När man väljer växthus gäller det att fundera kring vilka olika funktioner man vill ha, eftersom det påverkar placering, storlek och val av material. Funktioner kan vara säsongsförlängning, plantuppdragning, odling av värmekrävande växter, hönshus vintertid, skyddad arbetsplats, vinterförvaring, uterum mm. Ett tunnel med växthusfolie skapar en skyddad miljö, men håller inte värmen särskilt bra när det är kallt utanför. Då är till exempel växthus med kanalplast bättre.

När man väljer placering av sin tunnel bör man tänka på att den ska vara åtkomlig även vintertid om man behöver skotta bort snö, vill vinterodla eller erbjuda hönsen en snöfri plats att sprätta på. Det ska gärna placeras med gavlarna i nord-sydlig riktning. Det är bra om det finns tillgång till vatten och kanske även el. Missa inte att det kan krävas bygglov för att sätta upp en tunnel!

Sommartid kan det blir väldigt varmt i en växthustunnel varför den kräver ordentligt med ventilation. Riktmärket är att ventilationen ska motsvara 20% av golvytan. Finns det inget skuggande träd eller liknande i närheten kan man behöva sätta in skuggväv för att skydda sina växter. Viktigt att vara observant på är att det kan bli rejält varmt även en solig vårvinterdag när det är minusgrader ute!

Man kan välja att odla direkt i jorden, i krukor eller i sand. Odlar man i marken kan det vara bra att tänka växtföljd och att vårda jorden med mycket organiskt material för att undvika sjukdomar. Förutom tomater och gurka kan det passa bra odla bönor i växthuset, men även sallad, rotsaker och diverse annat. Odlar man i sand undviker man jordbundna sjukdomar. (Nils Åkerstedt har odlat mycket i sand – här finns information om hur man kan göra)

Växthusfolien kan fästas med sandsäckar om man vill kunna ta av plasten på vintern. Annars är det bra att gräva ner den. Hillevi har samtidigt grävt ner ett nät som skyddar hönsen mot rovdjur, och lagt en svart plast under ramen för att hindra kvickroten att få fäste. (Ett tips är att fråga en bonde om begagnad plansiloplast för att täcka bort ogräs!) Hon har även monterat en sarg runt hela växthuset som hjälper till att hålla plasten spänd och skyddar den vid snöskottning. Växthusfolien är tålig, men snön bör ändå skottas bort från taket och sidorna på växthuset.

Hillevi har valt bort tryckimpregnerat trä i sin konstruktion och har istället ersatt det med lärkträ och obehandlat trä som hon strukit med tjärolja. För att fästa träet i metallkonstruktionen har hon använt metallskruv. Genom att bygga själv har hon kunnat anpassa växthuset efter sina egna behov, och även stärkt upp det med till exempel längsgående reglar i taket. Hillevi visar även sin regnvatteninsamling och bevattningssystemet som är baserat på självtryck och heter HortoKit. För att det ska fungera är det viktigt med platta slangar, för med vanliga vattenslangar rinner vattnet ut i de första hålen. Inne i växthuset har hon några vattentunnor för vattning med kanna och för att utjämna klimatet.

Ett problem som kan uppkomma i ett växthus är brist på pollinerare. Därför kan det vara bra att odla mycket blommor och kryddor i och utanför växthuset. Ett tips är också att montera en vädringslucka i gavelnocken för att insekterna ska hitta ut igen.

Nästa besök var hos Helena Styrbjörn i Frödinge och hennes 120 kvm stora bågväxthus. Här blev det fika, mer växthusprat och information om de tunnlar som projektet delar ut. Mer information om hur ansökan går till kommer under veckan.

Helenas växthus är byggt av begagnade växthusbågar, markskruv, begagnat trävirke, samt växthusfolie och markduk från Trädgårdsteknik. Runt hela växthuset ligger gammal takplåt som skydd mot snötyngden och rovdjur. Växthuset är tänkt att fungera som odlingsplats året runt, djurstall vintertid, förvaring, arbetsplats och uterum. Ventilationen sker genom stora dörrar, fönster och luckor med automatiska kolvar på gavlarna. Det har visat sig vara väldigt viktigt med rejäla öppningar i båda ändar för att skapa bra genomströmning av luften. Då växthuset är 10 meter brett har hållfastheten vid snö säkrats genom en längsgående invändig stomme.

För att kunna dra upp plantor finns ett extra litet växthus inne i växthuset som får ett hölje av växthusplats och bubbelplast på vårvintern. När det behövs extravärme finns en frostvakt. Både Helena och Hillevi har även liknande mindre plantuppdragningsplatser som är gjorda av värmematta på frigolit med ett litet mini-växthus över.

Sammanfattningsvis är det viktigt att köpa växthus och plast av god kvalitet så det håller, planera plats och funktioner noga, och vara beredd på att det är arbetskrävande med växthus – i form av vattning, ventilation och snöröjning. Men det är såklart också roligt och givande med växthus!

En ruggig kväll i oktober kom ena halvan av Farbror Grön, Johannes Wätterbäck, till Frödinge Bygdegård och inspirerade över 150 åhörare att odla på längden och tvären, inne och ute, i stan och på landet, sommar och vinter.

Kvällen startade med en stark upplevelse i form av hemmagjord chilisås, och därmed poängterades att det först och främst var för smakernas skull som Farbror Grön lägger sitt liv på odlandet. Åhörarna fick tips om allt från sockerrörssirap och stekta funkia-skott till ogräspaj och pulver på torkade tomatskal.

Johannes berättade om sina gemensamhetodlingar utanför hyreshuset, frilandsodlingarna vid torpet på rullstensåsen, takfarmen som kan producera 30 kg chili på en sommar, tomater och gurka på fönsterbrädan inomhus, plantuppdragningen i källaren och vinterodlingarna i växthuset. En stor del av odlandet handlar om att experimentera och prova sig fram.

Ett resultat av experimenterandet är att Johannes sår sina tomater kallt ute i växthus i april och sedan kapar stjälken för att låta 4 toppar växa upp på samma planta. Han tar även skott av tomaterna för att övervintra och odlar vintertomater, sk piennolo-tomater som kan förvaras i rumstemperatur i flera månader. Han samodlar allt utom tomater och potatis, har alltid försådda plantor att sätta ut om frosten eller sniglarna går hårt åt det redan utplanterade, odlar mycket tätare än det står på fröpåsen och serieodlar för att få en större skörd på liten yta, använder helt vanliga kallvita lysrör vid plantuppdragning och kapar broccoliplantan i augusti för att få skörd av småskott under vintern. Publiken bjöds på många olika tips och igenkännande skratt under kvällen.

Tack Farbror Grön för en intressant föreläsning och tack Djursdala samhällsförening för initiativet till föreläsningen och den goda, ”hyfsat hållbara” fikan!

Den 14 september var det Skördefest i Ingebo Hagar utanför Vimmerby. En Skördefest i två delar – en där ett gäng matlagare skördade, var kreativa, inspirerades och skapade fantastiska vegetariska rätter av trädgårdarnas överflöd, och en där ett 60-tal personer sedan njöt av resultatet.

Ola Johansson hade förberett receptideér som delades ut till de olika matlagen. Allt från soppa, såser och sallader till grillspett, efterrätter och rotfrukter i ugn. Maten lagades till största delen av grönsaker från deltagarnas egna trädgårdar och från trädgården i Ingebo.

Mitt i arbetet fick kockarna avbryta sig för att fylla på med energi i form av fika, och inspireras av Ann Sellbrinks företagsamhet inom hållbar och hälsosam mat. Hon berättade om sitt nystartade företag Låxbo Lantkök Utbildning och det Leaderstöd hon fått för att utveckla sin verksamhet med utomhusmatlagning, naturupplevelser och samarbeten. Läs mer på Astrid Lindgrens hembygds hemsida under fliken Projektmedel via Leader – Projektdatabas.

Efter hårt slit var buffén färdig och gästerna började anlända. Det såg minst sagt aptitretande ut!

Efter en tipspromenad presenterade Ola Johansson kvällens vegetariska buffé medan de sista grillspetten stekte färdigt över elden. Sedan var det bara att hugga in på all den goda maten!

När det började skymma var det dags för efterrätt. När alla njutit av mat, fika och kaffe/te höll Hillevi Helmfrid och Mattias Eliasson en inspirerande föreläsning om projektet, odling, hållbarhet och livsstil. Kvällen avslutades med musik av Kicki Willysson, Matts Hansson och Tord Johansson.

Tack alla som gjorde dagen möjlig och bidrog till maten, musiken, inspirationen och den goda stämningen!

Den 5 september besökte ca 75 nyfikna odlare Lundstorps hembygdsgård utanför Eksjö för att lyssna till Philipp Weiss föreläsning om skogsträdgårdsodling.

Skogsträdgårdsodling handlar inte om att odla mitt bland granarna utan om att härma skogens principer. Det finns allt från stora djungel-liknande skogsträdgårdar till hörn av villaträdgårdar eller till och med pallkragar som är odlade enligt dessa principer. Orörd natur vill alltid bli skog, skogen är vår mest stabila naturtyp och även den som producerar mest biomassa per yta.

Skogsträdgårdsodling handlar om att odla en mångfald fleråriga ätbara, eller på annat sätt nyttiga, växter tillsammans, ofta i flera skikt med både träd, buskar, klätterväxter och markväxande grödor. Metoden är inte skötselfri, men efter etableringen krävs betydligt mindre arbete än för att odla ettåriga grödor.

Philipp visade och berättade om olika anlagda och mer eller mindre vilda skogsträdgårdar ute i världen och hemma i Sverige. Om äpplen, plommon och sötrönn, kvitten, bärhäggmispel och aronia, olika nötbärande träd och buskar såsom hassel, pimpernöt och valnöt, perenna grönsaker som lungrot, piplök och sockerrot, klängväxter som minikiwi och fjärilsranka som växer tillsammans och utgör en ätbar skog.

Läs mer om Philipp och skogsträdgårdsodling på Skogsträdgårdsbloggen, eller i hans böcker Fleråriga grönsaker och Skogsträdgårdsodling. På Facebook finns gruppen Skogsträdgårdsodlarna för den som är intresserad av att dela kunskap och inspiration. Här finns en artikel skriven av Philipp och publicerad i tidningen Åter om vad skogsträdgårdsodling är.

Några av de skogsträdgårdar Philipp visade bilder från och berättade om var Åfallets skogsträdgård, Gammelgård skogsträdgård, Gråbo skogsträdgård och Holma skogsträdgård. Det finns även en liten pedagogisk skogsträdgård utanför Naturhistoriska museet i Stockholm, och många, många fler på olika platser i Sverige. Det blir fler och fler som vill odla efter skogens principer och därigenom återknyta kontakten med naturen, binda koldioxid, gynna mångfalden och skapa produktiva, ätbara miljöer.

Tack Philipp för en inspirerande kväll och tack Lundstorps hembygdsgård för den fina miljön och det goda fikat!

Kvällen den 29 augusti fick ca 20 odlingsintresserade en guidning i Marie Johanssons fantastiska trädgård i Hattsjöhult. Trädgården är 4000 kvm stor och hälften utgörs av självplocknings- och visningsträdgården, bestående av 4 stora avdelningar med växtföljden kål – potatis – morötter – övrigt (tex lök, rödbetor och bönor). Trädgården är i princip grävfri, jorden är ständigt täckt av organiskt material och överallt i bäddarna växer självsådda blommor.

Marktäckning

När Marie odlar sin potatis lägger hon först ett 40-50 cm tjockt täcke av torrt ensilage på odlingsbädden, gör små gångar ner igenom det och lägger potatisen direkt på marken. Det är viktigt att den lilla gången är kvar för att det inte ska ta för lång tid för blasten att orka upp. Sedan sköter potatisen sig själv under sommaren. Kålplanteringen sker på ungefär samma sätt men i det landet är ensilage-täcket ca 10 cm tjockt. Marie sätter ut sina försådda plantor direkt ner i jorden igenom täcket och vattnar. Sedan behövs varken någon mer vattning eller gödning en normal sommar.

Vintertid täcks marken med mycket skörderester, löv, halm och ensilage. På våren har det tjocka täcket blivit tunt, omvandlat till mull och bördighet av jordens alla invånare. Där det ska direktsås, tex i morotslandet, flyttas resterna av täcket till hallonlandet. Känsliga växter får ett tjockt vintertäcke av halm och på det viset har Marie flera växter som överlever från år till år, trots att de räknas som ettåriga i vårt klimat.

Har man ont om täckmaterial tipsar Marie om att så subklöver. Det fungerar som ett levande täcke, som ger kväve till jorden och håller nere ogräset. Men det är bra att låta plantorna få ett försprång innan sådd.

Odlingskullarna

I ytterkanten av varje odlingsbädd ligger en odlingskulle som följer växtföljden. Varje år grävs en av dessa om på nytt, med hjälp av traktor. Först skalas 20 cm jord bort så det bildas en grop, sedan fylls den med ris och svårnedbrutet växtmaterial som kålstockar, därefter färsk hästgödsel som alstrar värme under nerbrytningen, sedan jorden som togs bort och till sist ensilage. Första året odlas pumpa och squash på kullen, andra året krävande växter eller de som vill ha djup jord, såsom purjo, vitlök och palsternacka. Marie tipsar om att samodling mellan är purjo och vitlök är ett smart sätt att använda ytan – medan vitlöken växer är purjon liten, sedan är vitlöken är skördad får purjon plats att växa till sig.

Växthus, kompost och badkar

Maries största växthus är på 63 kvm och där växer 36 sorters tomater rakt ner i sand, med ett täcke av gräsklipp. Genom att odla i sand undviks jordbundna sjukdomar och Marie kan odla tomaterna på samma plats år ut och år in. Eftersom grästäcket ska brytas ner och näringen sköljas ner i sanden fungerar det inte med droppbevattning utan det automatiska bevattningssystemet sprinklar ut vatten ovanpå gräsklippet. Systemet kommer från Waterboys.

I växthuset växer även ett stort nektarinträd, en gång kommet från en kärna i komposten, och en rejäl björnbärsbuske. Marie tipsar om att använda en vanlig dammvippa vid pollinering av tex nektarinträd.

Utanför växthuset ligger komposten, där allt rotogräs, grästorvor och annat material som inte går att lägga direkt på bäddarna hamnar. Den är täckt med en tjock tät presenning så inget ljus kan tränga igenom. På våren har det förvandlats till fin jord som Marie till exempel använder i sin badkarsodling.

Efter guidningen fanns möjlighet att köpa de fina grönsakerna. Tack Marie för en intressant kväll i din fantastiska trädgård!

Den 10 augusti bjöd Marianne Käfer in odlingsintresserade till sin trädgård utanför Kristdala. Där fick vi se det kombinerade växt- och hönshuset, topplistbikupor, fina inramade och lättskötta odlingsbäddar, olika läke- och färgningsväxter med mera. Vi inspirerades, samtalade och nätverkade. Tack Marianne för visningen och det goda fikat!

Ps. Vill någon mer bjuda in till visning och nätverksträff i sin trädgård så är det bara att maila Odlingsakademien på odlingsakademien@alhembygd.se.