Skapa land och odla i sand

Något vi talat mycket om på trädgårdsbesöken är hur man skapar land och ny jord. Genom att använda organiskt material från platsen kan man skapa mullrika odlingsytor som sluter kretsloppen och binder kol i marken, ibland helt utan att gräva. Det här har nog alla som gått våra kurser fått med sig som något självklart, men det är ännu inte utbredd kunskap hos alla odlare. Jag har fått se många fina hügelbäddar på mina besök, se detta inlägg för instruktioner hur man kan göra.

Grönskande hügelbädd i Havik.

Hügelbäddarna är uppbyggda på stockar, ibland lagda direkt på tidningar eller kartong på jorden, ibland nedgrävda en bit. Ovanpå läggs tjocka lager med andra organiska material. Har man inte tillgång till stockar går det bra att bygga bäddar även med mindre grovt material i botten. Kompostlimpor liknar hügelbäddarna men har enbart ris och grenar i botten. Ofta är dessa rejält höga, för att sedan sjunka ihop när materialet komposteras. Här finns bilder på kompostlimpor. Med mindre mängd grenar i botten kan bäddarna kallas för lasagnebäddar, eftersom de byggs upp genom att varva olika material precis som en lasagne. Lasagnebädden är oftast inte lika stor som kompostlimpan och går bra att skapa inuti en pallkrage eller liknande. Grövre material ska ligga närmare botten och lättare material högre upp. För att odla i bäddarna gör man gropar med jord till plantorna eller lägger ett lager jord ovanpå den nya bädden.

Alla dessa tekniker är suveräna genom att de omvandlar ”avfall” till fantastisk jord. Det kan handla om gammalt ensilage, ogräsrens, grenar från beskärningen, höstlöv, gödsel…. Det är bra att försöka balansera mängden kol och kväve, där kolet ska svara för den största delen. Kolrika material är ofta bruna eller gula, tex stockar och grenar, halm, vissna höstlöv mm medan kväverika material oftast är gröna, såsom gräsklipp eller ensilage. Undantagen är gödsel och ”guldvatten” (utspätt urin) som båda är kväverika.

Gamla stubbar som står kvar i backen kan användas som grund i en hügelbädd, eller fungera utmärkt mitt i ett perennland med tex blommor. Då sparas resurser på mer än ett sätt!

Det finns inga exakta ”recept” för att baka kompostlimpor eller liknande, utan vitsen är att använda det som finns på platsen. Tjockleken/höjden på bäddarna bestäms av vilken variant man använder, hur mycket material som finns tillgängligt och hur tjockt matjordslagret är under bädden.

Odlingslimpa direkt på gödselstacken. Delar av året hästgödselhög är täckt med ensilage och producerar pumpor medan den komposteras.

Ett annat sätt att bygga nya land är med hjälp av potatis. Antingen utan att gräva genom att odla potatisen i ensilage eller halm ovanpå gräsmattan, se detta klipp eller genom att gräva fåror och samtidigt bekämpa rotogräs se detta inlägg.

Fårull i gångarna i Sälleryd.

I gångarna mellan landen kan man ha gräs, kanske lagom brett för kanin- eller kycklingburen?, bar jord eller någon form av täckmaterial som fårull, begagnat spån, flis eller bark, kanske med tidningar eller kartong under. Täckmaterial har fördelen att det bidrar till minskat ogrästryck och hjälper till att hålla kvar vatten i marken. Använder man organiskt material blir det bra jordförbättring när det brutits ner. Använd helst det som finns i närområdet och som annars ses som ”avfall”.

Även jorden i odlingsbäddarna mår bra av att täckas av organiskt material, gärna året runt. Se detta inlägg om att vinterbädda i trädgården. Täckodling är också en variant av kompostering, precis som hügelbäddar, kompostlimpor och lasagnebäddar, men det kallas ytkompostering.  Här är en av många sidor där man kan läsa mer om täckodling.

Det här var en snabb översikt över några olika sätt att skapa nya odlingsytor, men det finns såklart oändligt mycket mer att skriva om ämnet. Dela gärna med dig av viktiga insikter och kunskaper (eller frågor!) du fått av att bygga nya odlingsbäddar! Antingen genom att kommentera inlägget eller maila oss material till ett eget inlägg.

Odla i sand

På några av trädgårdsbesöken har vi pratat om att odla i sand, vilket går alldeles utmärkt. Fördelen är att man kan använda samma ”jord” år efter år utan att drabbas av jordtrötthet eller jordbundna sjukdomar och att växter kan klara att växa i strängare odlingsklimat än normalt, på grund av sandens dränerande och värmehållande förmåga. Sanden som används bör vara 0-8 mm. Eftersom sand inte innehåller näring får man tillsätta det i form av gräsklipp och näringslösningar, tex nässelvatten eller guldvatten. Det är viktigt att hålla gräsklippet fuktigt för att nedbrytningen, och därmed näringstillförseln till bädden, ska fungera. Vid sådd kan det underlätta att tillsätta lite såjord i raderna. Här kan man läsa mer om att odla i sand.

Sandbäddar i växthuset utanför Djursdala. Smart system med dubbla hinkar för att lätt kunna byta ut jorden, men det går utmärkt att odla direkt i sanden istället.

Vill man odla i sand över vintern och/eller tidig vår får man tänka till lite extra kring vattning och gödsling redan hösten innan. Spara gräsklipp i svarta sopsäckar och kanske förbereda gödselvatten/näringslösning.  Har någon mer erfarenhet av att odla i sand, särskilt vintertid och vill dela med sig av tips så skriv gärna en kommentar! 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s