Kategori: Odling

Välkommen att hoppa på Potatisutmaningen du också!

Hillevi:

Idag går startskottet för tävlingspotatisarna!!

Även om du inte är beredd just idag så kan du vara med. Med det här kalla vädret gör det ingenting om du petar ner dina potatisar lite senare. Odla på höjden eller tvären eller som du vill. Tillsammans uppmärksammar vi matens betydelse och att vi behöver stärka vår livsmedelsresiliens både lokalt och nationellt. Även du som inte bor i Astrid Lindgrens Hembygd är förstås välkommen att delta i tävlingen.

Anmälan till odlingsakademien@alhembygd.se       Läs mer här

Några bilder från när mina tävlingspotatisar kom i jorden i morse. Bästa svärsonen Thobias Borum målade skylten.

 

Potatisarna väl rotade efter bara några få dagar på fuktig jord inne.

Mitt bidrag till Potatisutmaningen

Hillevi:

I förra inlägget beskrev Marianne en potatispyramid som skulle kunna ge upp till 20 kg potatis på en kvadratmeter. Spännande att pröva för den som vill och har möjlighet att bygga!

Mitt eget tävlingsbidrag nyttjar ramar som redan fanns hemma.

Ramarna är 60 x 60 i invändigt mått (0.36 kvm) och där kommer jag att sätta 6 potatisar. Allt eftersom blasten växer upp lägger jag på en ny ram och fyller på med mera jord för att stimulera plantan att växa ännu mera och bilda ännu fler knölar. Enligt den engelska förlagan ska 7 potatisplantor kunna odlas på detta sätt, 6 ramar högt. Jag är spänd på hur det kommer att gå. Visst är det fantastiskt om det går att odla en massa potatis på höjden, inte minst för de som har ont om plats! Du som har ett gäng pallkragar hemma kan förstås göra en motsvarande stapel helt utan snickeriarbete. Men se upp med hörnorna så att inte vattnet läcker ut där.

Det viktigaste med Potatisutmaningen tycker jag är själva uppmärksamheten kring kampanjen. Därför är det inte så viktigt exakt hur du odlar din potatis. Alla kan vara med! Även en mogen kompostlimpa eller annan djup, lucker jord kan ge stor kvadratmeterskörd av potatis. Du kanske har ditt eget knep för potatisodling och tillsammans kan vi utvärdera i höst vad som fungerade bäst, allt taget i beaktande.

Var med i potatisutmaningen!

Tävlingen är både en manifestation för livsmedelsresiliens och ett sätt att testa och utvärdera olika odlingsmetoder där vi alla kan delta.

Sista anmälningsdag till Potatisutmaningen är onsdag den 20 maj.  Anmälan sker till : odlingsakademien@alhembygd.se

Du sätter dina tävlingspotatisar när det passar dig från den 15 maj och tillämpar valfri odlingsmetod. Sätt gärna upp en skylt mot vägen för att uppmärksamma förbipasserande på att din potatisodling är en del av #potatisuppropet och sprid på sociala medier! #allasättapotatis #utomdetråkiga #lokalmatförsörjning #livsmedelsberedskap #resiliens @omstallning

Alla som anmäler sig får lite bonusmaterial med ännu mer kunskap om lyckad potatisodling.

Dokumentera odlingen i tävlingsblanketten som du får när du anmäler dig och glöm inte ta kort. Materialet sammanställs sedan i ett blogginlägg med tips och tricks för potatisodling.

Slutdatum för skörd är 1 oktober. Dina bilder och skördeuppgifter behöver vi till den 15 oktober.

Odla på höjden i Potatisutmaningen!

Runtom i landet pågår manifestationer för livsmedelsresiliens. Potatisen, vårt baslivsmedel, står som symbol, precis som den gjorde under 1917 års hungerkravaller, det så kallade potatisupproret. Nu, hundra år senare, är matproduktion och fördelning återigen en brännande fråga, men vi går lite fredligare och mer lekfullt till väga. #Potatisuppropet är i sann omställningsanda mer fest än protest!

Odlingsakademien deltar i #potatisupproret genom tävlingen Potatisutmaningen:

Vem av oss kan odla flest kilo potatis på en kvadratmeter?

Sista anmälningsdag till Potatisutmaningen är onsdag den 20 maj.  Anmälan sker till : (odlingsakademien@alhembygd.se) Mer info längst ner i inlägget.

Tävlingen är både en manifestation för livsmedelsresiliens och ett sätt att testa och utvärdera olika odlingsmetoder där vi alla kan delta.

Odla på höjden

Marianne Käfer tipsar om det som kan bli vinnande konceptet:

I en potatispyramid odlar man på höjden genom att stapla träramar på varandra som fylls med jord och potatis. Istället för en normalskörd på 2-5 kg ska det gå att få 15 – 20 kg på samma yta. Det vill jag pröva! Kanske finns det fler som också gärna experimenterar? Kanske finns det några som inte har så stor odlingsyta och vill maxa på skörden med att odla potatisen vertikalt?

Ungefär så här kan en potatispyramid se ut:

Den här pyramiden (ovan) byggde vi förra året av spillvirke. Virket är lite väl tjockt (vilket stjäl odlingsyta) och den täcker inte fullt en kvadratmeter. Så den får bli en jordgubbspyramid. Nu ska vi bygga med måtten från den Österrikiska förlagan (nedan). Så här sätts potatisen i en fullstor pyramid där basen är 1 kvm:

Detta behöver du:

Brädor, minst 20 cm höga och minst 2 cm tjocka

  • 4 st ca100 cm långa
  • 4 st ca 72 cm långa
  • 4 st ca 52 cm långa
  • 4 st ca 38 cm långa

Totalt ca 10.5 löpmeter (Tänk på att du behöver lägga till brädtjockleken till längden, se skiss.)

  • Fyrkantslist för hörnen – cirka 3,2 m

Du får justera längden på brädorna beroende på brädornas tjocklek, särskilt om de är lite krokiga!  Självklart kan du bygga din egen variant av brädor du har liggande.

  • cirka 50 spik eller skruvar
  • 400 – 500 liter jord
  • 20 sättpotatis (ca 1-2 kg beroende på storlek)

Så här odlar du pyramidpotatis

Uppställning på gräsmattan

Pyramiden sätts upp direkt på gräsmattan. Har du problem med kvickrot kan du lägga papp. Sedan fylls pyramiden med jord men fyll inte helt upp i hörnen. Stapla så ram på ram. Det går bra att använda sin trädgårdsjord blandad med fin kompost. Välj en solig plats för pyramiden.

Förgro för att vinna tid

Du kan fylla en balja med fuktig sand eller jord och lägga potatisarna ovanpå jorden. Ställ ljust och i sval rumstemperatur. Jorden gör att det förutom gröna groddar bildas rötter vilket ger potatisen försprång när den väl kommer ut i jorden.

Placera sättpotatisarna enligt bilden ovan och fyll på med jord. Eller vänta med att fylla på med jord när blasten börjar titta upp. Välj gärna en lagersort, som ger större avkastning.

Skydda mot frost

Blir det frostnätter efter att blasten har kommit upp, är den en bra idé att lägger fiberduk, en gammal filt eller lakan över plantorna.

Fyll på med mer jord och vattna

Jorden kommer att sätta sig. Därför är det bra att fylla på med mer jord efterhand så att potatisarna inte blir gröna.

Potatisen behöver en del vatten, särskilt när är torrt och när de börjar blommar och cirka 3 veckor framåt. Om du lägger täckmaterial, t.ex. gräsklipp, på jorden minskar avdunstningen.

Skörden

 Man plockar ner ram för ram och skördar potatisen. Lägg jorden på en presenning. Efter skörd kan du sätta tillbaka ramarna igen och fylla med jorden, vattna och så t.ex. vintersallat. Pyramiden kan användas nästa år som grönsaks- eller jordgubbspyramid. Om du blandar upp jorden med ny kompost, kan du använda den för att odla potatis ett år till. Eller så förvarar du ramarna torrt över vintern, sprider ut jorden i trädgården och börjar med ny jord nästa år.  På våren kan du odla rädisor eller sallat i pyramiden innan det är dags för potatisen.

Var med i potatisutmaningen!

Har du lust att vara med i potatis-utmaningen så hör av dig till odlingsakademien@alhembygd.se.

Du sätter dina tävlingspotatisar när det passar dig från den 15 maj och tillämpar valfri odlingsmetod. Sätt gärna upp en skylt mot vägen för att uppmärksamma förbipasserande på att din potatisodling är en del av #potatisuppropet och sprid på sociala medier! #allasättapotatis #utomdetråkiga #lokalmatförsörjning #livsmedelsberedskap #resiliens @omstallning

Alla som anmäler sig får lite bonusmaterial med ännu mer kunskap om lyckad potatisodling.

Dokumentera odlingen i tävlingsblanketten som du får när du anmäler dig och glöm inte ta kort. Materialet sammanställs sedan i ett blogginlägg med tips och tricks för potatisodling.

Slutdatum för skörd är 1 oktober. Dina bilder och skördeuppgifter behöver vi till den 15 oktober.

Image

 

 

 

 

Vintersådd

Det där med vinterodling är lite överreklamerat tycker jag. Jag uppskattar vintervilan under december och januari, att äta ur förråden och inte tänka på odling.

Nja… helt sant är det inte. Inomhus växer endiven, vår älsklingssallad. Plantorna odlades ute i somras, rötterna skördades och planterades i plastbackar som ställdes i jordkällaren. En back i taget flyttar in i köket. Efter två veckor i rumstemperatur under mörkläggningsduk kan vi skörda de eftertraktade endiverna!

Ute i landet står ju en del kvar sedan sommaren också; grönkål, purjolök, vintersallat och spenatskräppa. De växer inte eftersom det är mörkt och kallt, men de står där och låter sig skördas försiktigt lite i taget.

När februari börjar är min odlarvila slut. Då börjar inomhusodlingen av groddar och mikrogrönt på fönsterbänken. Det är så härligt att få den energikick som den färska supermaten ger och väcka till liv lusten att pilla med fröer och jord. Läs mer om mikroodling här.

Lådor för odling av mikrogrönt i köket och småblad i drivbänken laddade med jord.

Även ute går det bra att så, i drivbänk och i kallväxthus. Det finns många köldtåliga växter vars fröer tål att ligga i kall jord och vänta på rätt tillfälle att gro. Det blir starka plantor som är härdiga från start. En favorit jag har är Namenia, en tysk bladkål (Stielmus) som är snabb och köldtålig, släkt med asiatiska Mizuna men snabbare, godare och mer lättodlad, enligt mig. Ännu härdigare är salladssenapen. Jag brukar odla en sort som heter Southern Giant Curled Mustard (Runåbergs). Den gror vid +5 grader och den vuxna plantan tål många minusgrader. Spenat, ruccola och vinterportulak passar också bra att så tidigt i drivbänk och kallväxthus och vissa sallatssorter t ex Rouge d’Hiver och Ekbladssallat. För visst är det livskvalitet att kunna skörda egna gröna blad tidigt på våren! ….Så ja, är detta vinterodling så är jag nog för det i alla fall 🙂

Det en behöver tänka på vid tidig sådd är att jorden behöver vara ordentligt genomfuktad  på djupet redan på hösten.

Det går faktiskt att så på friland också. Där har jag sått morot, svartrot, persilja och  dill och lagt en fiberduk över. Det är ingen garanterad hundraprocentig uppkomst på den sådden, men med lite tur kan det bli tidiga och bra plantor som redan hunnit etablera sig när försommartorkan sätter in. Och i annat fall går det att kompletteringsså senare.

Den allra tidigaste salladen får en när salladsplantor, sådda i slutet av sommaren övervintras i växthus eller drivbänk. Jag lägger odlingsväv och bubbelplast över och plantorna står gröna inunder och bara väntar helt stilla på att vårsolen ska titta fram. Vill du ha sådan salld så får du skriva in uppdragning av småplantor i din såkalender kring 25 augusti.

Med lite tur blir det dill och persilja här. Några plantor vintersallat syns i förgrunden.

 

Pumpaskötsel i juletid

Hillevi:

Mitt i julstöket kallade pumporna på min uppmärksamhet.

Pumpor kan normalt sett lagras enkelt inomhus i rumstemperatur men ibland händer det att en pumpa får en fläck och ruttnar där den ligger. Blir den liggande kan det bli en blöt fläck i bokhyllan – inte kul. (Därför lägger vi remsor av gamla plastmattor under pumporna som skydd).

Kolla dina pumpor regelbundet och upptäcker du fläckar, slakta pumporna genast. Skär bort det dåliga och ta hand om resten. Jag brukar köra pumpaköttet i pommes-frites strimlaren och bre ut över torkollor. De torkas utan förvällning i taket i pannrummet. Torkad pumpa är perfekt till vinterns soppor och grytor, inte minst i vinterns termos-soppor för utflykter. Torka pumpa

Fröerna till vanliga pumpor går att äta. Koka dem först i 10 minuter i lätt saltat vatten och rosta (poppa) dem sedan i 200 grader i ugnen med lite olja och örtsalt.

Godare är förstås fröerna utan skal. De kommer från särskilda nakenfröpumpor. Av 7 stora pumpor fick jag ihop ungefär 1 kg frö. Det är inte så dåligt, även om fröerna förstås är en väldigt liten del av den totala skörden och pumpaköttet från denna sort inte alls är lika gott som från matpumporna.

Nakenfröpumpafrö

Det är lätt att skörda fröerna ur frukten. Det görs när frukterna skiftat från grönt till gult. Nakenfröerna sitter mycket lösare än fröerna i matpumporna. Det är bara att gräva ur med handen och sedan behöver desköljas och torkas. Jag bredde ut dem på plåtar och torkade i ca 40 grader med ugnsluckan på glänt. De här fröerna behöver inte kokas. De kan ätas råa både som de är och rostade med eller utan salt. Jättegoda blev de!

Tips för att undvika ruttna pumpor i bokhyllan: Pumpor ska hänga kvar på plantan tills de blivit riktigt mogna. I slutet av augusti kan du skära bort blad som skuggar frukterna så att de får sola sig mogna. Låt gärna frukterna hänga kvar till dagen efter första frostnatten. En frostnatt skadar inte frukten men plantan dör. Därefter ska pumporna torka till. Gärna i en skottkärra som körs ut i solen dagtid om hösten bjuder på soligt väder. Annars inomhus. Vissa säger att de ska torkas i 30 grader men det har vi sällan hos oss i slutet av september… Ju mognare pumpa desto hårdare skal och bättre hållbarhet.

Vinterbädda

Hillevi:

Snart är det dags för odlarens välbehövliga vilotid….men först ska den andra ensilagebalen fördelas över trädgårdslandets bäddar och gångar. Tack mildväder!

Jag undviker bar jord – sommar som vinter. Vi har ju ofta problem med torka direkt efter snösmälningen (!!) nu för tiden. Med täcke håller sig jorden fuktig. Dessutom blir det mindre ogräs. Långsiktigt ökar också mullhalten och därmed jordens bördighet i form av vattenhållande förmåga, struktur, mikroliv och förmåga att långsiktigt leverera näring åt grödorna.

täcka med ensilage
Kompostlimpan får sitt täcke. Foto: Thobias Borum

Bara två av mina bäddar blir utan ensilage. Det är där jag kommer att direktså till våren (då skulle ensilaget vara i vägen). De bäddarna är istället täckta med sista gräsklippet med stor inblandning av nedfallna löv som också ger en riktigt fin mylla.

Ensilage som blir över lägger jag också på kompostlimporna. Till våren blir det ett snyggt torrt täcke som pumporna kan vila på.

Tips: Gammalt skadat ensilage går att få gratis. Det är tungt och stinkande att hantera. Men sen höst är perfekta årstiden. Man håller sig varm och i duggregnet på hösten luktar det inte alls så illa som när man öppnar en bal på våren i solsken. En annan fördel med att lägga ut på hösten är att på våren har det redan hunnit bli så torrt på ytan torrt att det är skönt att knäa på. Då är det bara att peta upp små hål i täcket och sätta ner småplantorna. Men det är en senare historia…

täcka med ensilage
Precis som vi behöv jorden sitt täcke när den går i vila. I förgrunden syns vintersallaten. De stora är plockade och resten får stå kvar och kan plockas direkt efter snösmältningen. De ska inte bäddas in i ensilage. Foto: Thobias Borum

 

 

Vårtecken

Nu har det flyttbara hönshuset lämnat växthuset och placerats ute i trädgården. För hönsen blev det ett ”nerbyt” både för att kylan kom tillbaka den här veckan och för att de nu inte längre kan röra sig helt fritt i trädgården utan är inhängnade med ett flyttbart staket. Det blev nödvändigt eftersom deras jordbearbetning på vissa känsliga ställen blev lite väl intensiv… Nu ägnar de sig istället åt mossrivning på ”anvisad plats”. Under hela sommaren kommer de flyttas runt i trädgården och alltid få färskt gräs och nya spännande buskar att gömma sig under.

För mig var det ett stort lyft att få ut hönsen ur växthuset. Sedan februari har plantuppdragning och höns fått samsas där inne. Plantorna skyddas av nät som till slut blir väldigt dammiga av all torr jord som hönsen dammar upp. Det var skönt att kunna ta bort näten, skaka ur dammet, komplettera sådden, och faktiskt också kunna skörda de första salladsbladen!

I höstas satte jag in några plantor av köldtålig sallat (Ekbladssallat och Rouge d’Hiver) i en odlingslåda täckt med dubbla dukar, bubbelplast och nät. De har stått och stampat hela vintern och många plantor har dukat under men knappt hälften överlevde och de frodas nu och ger skörd. Den 14 februari sådde jag diverse bladgrönsaker under duk och nät direkt i  marken längs ena väggen i växthuset. De som har tagit sig fint och redan ger liten skörd är Salladssenap (Sareptasenap), Ruccola och Namenia, allihopa trevliga, tacksamma och köldtåliga växter ur kålfamiljen. Som unga används de i sallat, när de växer till sig passar de utmärkt att wooka.

Längs andra väggen på växthuset har jag nu sått bondbönor, sockerärter, majrova, rädisor och morötter. Det är grönsaker som ju likaväl kan växa på friland. Men jag hoppas förstås på en tidigare skörd innan frilandsgrönsakerna tar vid.

En sak att tänka på så här inför vårbruket: Se till att du har ett fuktmagasin i marken innan du sår. Efter sådden kommer du främst att vattna ytan!

I växthus/odlingstunnlar är jorden alltid torr vid den här tiden och man kan behöva göra djupa fåror som man fyller med vatten  som långsamt får sjunka in. Kom tillbaka nästa dag och gör samma sak igen. I riktigt torr jord är det nästan som att man få ”gräva ner” vattnet. Sedan behöver ytan torka upp lite så att det går att kratta en såbädd.

Efter en normal sommar och en normal vinter brukar man inte behöva vattna inför sådd på friland, möjligtvis i själva såraden med en finpipig kanna så att fröet direkt får kontakt med fuktig jord. Men förra sommaren var inte normal och inte den här vintern heller. Alltså behöver du försäkra dig om ett fuktmagasin i jorden före sått även på friland i år. Gräv ett hål och kolla hur det står till med fukten 25-30 cm ner i dina odlingsbäddar.

LYCKA TILL med vårbruket, och ta det lugnt!

Hillevi

Har du klappat dina tomatplantor idag?

Visste du att tomatplantorna kan ”tränas” till att få stabila stjälkar?

Du kan härma vindens rörelser genom att svepa försiktigt fram och tillbaka med handen över plantorna. Plantan svarar med att bygga en segare och stabilare stjälk.

I fjol klappade jag mina tomatplantor dagligen och behövde inga blompinnar utan de stod för sig själva även när de blev en halvmeter höga!

Hillevi

Livskraft på vintern

Ärtskott

Vid den här årstiden brukar jag börja längta efter det som spirar och gror. Groddar och mikrogrönt odlade på fönsterbänken är så gott och upplivande nu när vi under vintern hämtat maten ur jordkällare och frys.

Groddar

Alfa-alfa , Bockhornsklöver och mycket annat kan du enkelt grodda i en glasburk som du försluter med en liten bit myggnät fastsatt med gummisnodd. Lägg fröerna i blöt över natt och skölj sedan två-tre gånger om dagen, ställ att droppa av t ex på diskstället.

Mungbönor, bovete, beluga linser, ärtor och kikärtor brukar jag blötlägga i en skål och groddar dem sen i en sil som placeras över skålen. Glöm inte att skölja minst två gånger per dag.

Groddar är den allra billigaste ”supermaten” – sprängfyllda med livskraft och allehanda nyttigheter som vi behöver vid den här årstiden.

Mikrogrönt

När jag kommit igång med groddningen, vilket brukar vara i mitten av januari brukar jag efter ett tag längta efter nästa steg. Då odlar jag mikrogrönt. Det kallas också för ”spirning”.

Gula ärtor, popcornmajs, solrosfrön (med skal) kan sås tätt i ca tre cm jord. Mindre fröer så som grönkål, ruccola, smörgåskrasse, amarant, salladssenap, chia mm kan sås ytligt på ett ännu tunnare jordlager. Håll fuktigt och ljust. Efter en till två veckor är det bara att klippa av med sax och lägga direkt på tallriken eller i salladsskålen.

Odlaren vaknar

Mikrogrönt odlar jag inte bara för att det är så gott att äta. Lika viktigt känns det att få en mjukstart på odlingssäsongen. Genom att odla mikrogrönt börjar återanknyta till mig själv som odlare!

Snart börjar en intensiv period med många småplantor att sköta och mycket arbete utomhus. Då gäller det att allt är på plats. Nu får jag anledning att inventera förråden av fröer, jord, krukor mm. Jag gör i ordning ordentligt med plats för plantuppdragning som kommer att behövas i mitt söderfönster under hela våren. Odlingen av mikrogrönt är också en testodling av jorden. På de små bladens utseende kan jag utvärdera om jag lyckats eller ej med tillverkningen av egen såjord i höstas och vid behov jordförbättra innan de mer krävande lång-säsongs växterna chili och tomat ska sås.

Egna fröer

En rolig sak med groddning och spirning är att många av fröerna vi använder inne vid den här årstiden kan vi själva producera ute i trädgården, då går det runt!

Välkommen att använda kommentarsfältet längst ner på sidan för att ställa frågor eller dela med dig av egna tips!

Läs mer om groddning och spirning här (pdf)

Ruccola, Grönkål i förgrunden, Ärtskott och majsskott i bakgrunden.