Under Skördefesten höll Ann Sellbrink en föreläsning för matlagarna om Nordisk hälsosam kost – den välkända och nyttiga Medelhavskosten anpassad efter nordiska råvaror. Den ger motsvarande hälsoeffekter, men bidrar också till minskad klimatpåverkan och stödjer svensk matproduktion. I grunden handlar det om att äta i huvudsak närproducerade vegetabilier i säsong (eller lagrade på ett bra sätt, såsom fryst eller torkat).

Maten baseras på: rotfrukter och grönsaker (gärna grova som olika sorters kål och lök). Baljväxter som ärtor, bönor och linser. Potatis, gärna kokt och avsvalnad eftersom den då påverkar blodsockret på ett bättre sätt, även om den värms upp igen. Fullkornsprodukter, nötter och fröer. (Nu för tiden finns det flera olika sorters gryn att välja mellan i affären som alternativ till tex pasta och ris, så såsom havreris, matkorn, matvete mm.) Frukt och bär – vi har många superbär helt gratis i skogen och våra trädgårdar! Rapsolja som är lika nyttig som olivolja, men de kan gärna kombineras då innehållet är lite olika.

Med olika sorters baljväxter i maten är inte proteinet något problem, men för att få i sig tillräckligt med järn är det bra att äta lite kött och då helst naturbeteskött som är hälsosammare både för människa och djur. Mycket av vår gamla husmanskost stämmer överens med den nordiska hälsosamma kosten, tex kroppkakor med lingonsylt, som består av kokt avsvalnad potatis och lite kött. Eller ärtsoppa med fläsk.

Förutom vilka råvaror som är nyttiga trycker Ann på att äta och laga mat på just råvaror, eller åtminstone produkter som har en kort, begriplig innehållsförteckning.

En viktig aspekt på hälsosam kost är att njuta av måltiden, låta den ta tid och gärna äta tillsammans. Kanke genom att ordna en Skördefest?

Här kommer recept på en del av de rätter som lagades och serverades på Skördefesten. Recepten ska ses som en grund som är anpassade efter de råvaror som fanns tillgängliga just då. Mängder och förhållanden är upp till kocken att experimentera med och smaka sig fram till. De flesta råvaror och kryddor går utmärkt att byta ut.

Trädgårdspotatissallad Kokt, avsvalnad, skalad och tärnad potatis. Olika sorters lök som vitlök, gräslök och/eller luftlök. Oliver och saltgurka. Smaksätt med honung, senap och havregrädde. Rostade sesamfrön är gott i.

Bulgursallad Tillaga bulgur med buljong och olja. Smaksätt med mynta, persilja, tomat, vitlök, olja och salt.

Linssallad Koka gröna linser mjuka. Smaksätt med olja, buljong, någon sorts lök, tomater, inlagd gurka + spad och gröna hackade oliver.

Pastasallad Kokt, avsvalnad pasta. Olja, vitlök, tomater/soltorkade tomater/tomatsås, oliver och dill eller persilja.

Långkål Grönkål (och andra gröna blad som spenat, mangold mm) som repas och kokas mjuka i lite lättsaltat vatten. Häll av vattnet, hacka grovt och koka ihop med havregrädde, smaka av med salt och peppar.

Squash, svamp och lökfräs Fräs ihop bitar av squash, svamp och lök i olja. Smaksätt med havregrädde och smaka av.

Stekta rotsaker Skär flera olika sorters rotsaker och lök i bitar, stek (eller rosta i ugn) med olja, kryddor och salt.

Linspastej Kokta gröna linser mixas med mycket citronsaft + citronzest, mycket parmesan, olja, kryddor som mynta, persilja, salvia och gröna korianderfrön. Smaka av med salt och peppar.

Tzatziki Grekisk eller turkisk yoghurt. Rivna morötter eller riven, saltad och avrunnen gurka. Rikligt med vitlök eller pepparrot. Olja, vinäger, salt och peppar.

Det gjordes även hummus på kikärtor, picklad rödlök, grönsallad med vinägrette och serverades nötter och frön till maten.

Till efterrätt blev det ostkaka med amerikanska blåbär, rabarberkompott och päronsallad med yoghurt och hackade hasselnötter.

Äppel/päronsallad Skär frukten i bitar. Pressa över citron och smaksätt med honung.

Det blev en smakrik och mättande buffé i olika färger, smaker, temperaturer och texturer. God och nyttig mat baserad på närproducerade råvaror och baljväxter.

Lördagen den 23 september samlades ett 15-tal personer i Ingebo Hagar utanför Vimmerby för att laga mat tillsammans, under ledning av kocken Ola Johansson. Ålderspannet var stort – från tonåringar till 80-årsåldern.

På eftermiddagen anslöt ett drygt 30-tal personer till för att avnjuta den vegetariska buffén på logen. Regn och åska hängde i luften, men det kom inte mer än några droppar som tur var.

Efter maten bjöd det lokala bandet Murfy och Tjif (Kicki Willysson, Thord Johansson och Matts Hansson) på musik medan skymningen föll och efterrätten kom fram på bordet.

Tack alla medverkade för en fantastiskt dag!

Söndagen den 17 september föreläste Hillevi Helmfrid i Ruda Bygdegård. Temat var mångfald, kretslopp och att ”bygga jord” som grund för en rik skörd av frukt och grönt för husbehov. Hillevi började med att berätta lite om sig själv och sin bakgrund som agronom och odlare. Därefter fick besökarna dela in sig i fyra grupper utifrån sitt odlingsintresse och den som ville fick lite kort berätta om sina erfarenheter.
Under föreläsningen ställdes många frågor av de intresserade åhörarna. Det blev en lyckad eftermiddag!

Vill du ta del av Hillevis odlingskunskap? Hennes kunskapsinlägg på bloggen finns samlade under kategorien Hillevi. Följ gärna bloggen för att inte missa nya inlägg!

Lördagen den 9 september träffades ett 15-tal personer i Hillevi Helmfrids trädgård utanför Vimmerby. Hillevi har under 20 år byggt upp en produktiv odling på ca 3000 kvm, bestående av två områden med grönsaker, ett tunnelväxthus, en liten skogsträdgårdshörna, en mängd buskar och träd, gräsmatta som ”skördas” på gräsklipp till odlingarna och dessutom kompostlimpor och mindre land lite här och var. I trädgården växer valnöt, lind, bärhäggmispel (saskatoon), mullbär, körsbärsplommon, rosenkvitten, blåbärstry, krusvinbär, slån, hassel, aronia, havtorn med flera buskar och träd. Det finns även flera perenna gröngödslingsväxter och grönsaker som steril vallört, Gode Henriks målla, piplök och lungört.

Det är en mångfald i trädgården med alla perenner, blommor och olika sorters grönsaker, såsom baljväxter, kål, rotsaker, lök, bladgrönsaker, pumpor och tomater. Flera av sorterna tillhör våra gamla kulturarvssorter, väl värda att bevara. Under besöket nämns till exempel Mor Kristins böna, Sigrids böna, Gotländsk blåärt och Biskopens gråärt. Läs mer om bönor och ärtor i Hillevis tidigare inlägg om baljväxter. En del av odlingen går åt till att odla egna fröer, för sådd nästa säsong eller som i fallet med smörgåskrasse – till vinterns inomhusodling. Baljväxter är enkla att ta frö av, medan till exempel morot är en tvåårig gröda som sätter sina blommor och frön först år 2. Hillevi tipsade om att fröodla morot och andra flockblommiga grödor nära kål, då rovsteklar som gillar dessa blommor också tar kållarver.

Genom att ha jorden bevuxen i så stor utsträckning som möjligt, samodla, växelodla och stafettodla (där olika grödor avlöser varandra) ökar Hillevi sin skörd samtidigt som hon vårdar jorden och dess svampar och mikroliv. En stor del av odlingen täckodlas med till exempel gräsklipp, ensilage, ull eller färsk lövflis för att minska vattenbehovet, hålla nere ogräset och öka mullhalten i jorden.

Hillevi skapar egen jord och gödsel genom bland annat bygga kompostlimpor, använda guldvatten, odla vallört och ha höns. Kretsloppstänket genomsyrar hela odlingen men även livet som helhet. Under besöket berättade hon om det nya badrummet den separerande toaletten och latrinkomposteringen på gården. För den som är intresserad har Hillevi skrivit en artikel om badrummet i tidningen Åter.

Hillevi visade även sitt växthus, sin drivbänk som hon skrivit om i ett annat inlägg och sin väl genomtänkta bevattning som drivs av självtryck, tillsammans med mycket annan odlingskunskap. Tack Hillevi för en trädgårdvisning fullmatad med inspiration!

Lördagen den 2 september träffades 15 personer på Träffpunkt Körsbärskullen i Pelarne för att lära sig mer om beskärning av Björn Westeson, legitimerad frukträdsbeskärare. Det finns olika läror kring beskärning, men Björn lärde ut varför, när och hur efter vad som fungerat bra för honom under många år. Efter teoripasset fortsatte gruppen till en trädgård med både bärbuskar och fruktträd för praktiskt arbete.

Varför ska man då beskära träd? Träden vill ha sol, vind och vatten i sina kronor (de tar inte bara upp vatten genom rötterna, utan även genom bladen). Genom beskärning kan man till exempel föryngra trädet, hålla det starkt och friskt och skapa förutsättningar för större och godare frukt. Björn påpekar att det är bra att känna sitt träd, som exempel nämner han äpplet Filippa som sätter frukt långt ut på sina grenar och därför kan få minskad fruktsättning om man kortar av grenarna.

När ska man beskära sina träd? Björn förespråkar att i första hand beskära kärnfrukter, som äpple och päron, under JAS-perioden (Juli, Augusti, September) men i och med klimatförändringarna fungerar nu även oktober på många platser i landet. Trädet vill ha balans mellan rotsystem och krona, så vid beskärning under våren när tillväxten är som störst sätter äldre träd vattenskott som respons på beskärning. Unga träd passar däremot bra att beskära på våren för att stimulera tillväxten, men Björn förordar att först låta trädet etablera sig på sin nya växtplats i lugn och ro ett par år. Stenfrukter som plommon och körsbär kan blöda/sava vid beskärning på våren, så de mår bäst av att beskäras under sommar och höst.

Hur beskär man då? Uppbyggnadsbeskärning och underhållsbeskärning görs på lite olika vis. För att beskära ett äldre träd börjar man med att såga bort döda grenar och grenar från stammen och rötterna. Sedan tar man bort korsande grenar och grenar som växer inåt i kronan. Man bör inte ta bort grenar med en diameter större än 10 cm, då det blir ett för stort ingrepp för trädet.

En gren ska alltid sågas av precis där det fäster i stammen, med så rakt snitt som möjligt och man ska vara rädd om grenkragen, så att såret kan vallas över av trädet. Men för att undvika fläkning av barken börjar man alltid en bit ut på grenen. Först med ett snitt underifrån, sedan sågar man av grenen ovanifrån för att till sist göra det sista snittet när det bara är en liten grenstump kvar. Klipper /sågar man längre ut på en gren ska det alltid vara där den delar sig.

Björn tycker man ska göra en ordentlig beskärning för att sedan låta trädet vila ett par år innan man går på det igen, om det är ett välfungerande äldre träd. Han tycker också att det oftast är bättre att beskära lite fel än inte alls, åtminstone på äpple. Det är bra att våga sätta igång, man lär sig under tiden.

Några fler tips från Björn: Håligheter i stammen är inget att oroa sig för, de ska inte sättas igen på något sätt utan låtas vara. Skulle det stå vatten i hålet kan man dränera genom ett litet hål längst ner.

Riktigt unga vattenskott kan man dra av istället för att klippa då det är skonsammare mot trädet. Har man att göra med ett träd med många, lite äldre, vattenskott ska man bara klippa bort max 1/3 per år under 3 års tid, för att inte stimulera trädet att sätta fler. Mycket vattenskott är ett tecken på att trädet blivit för hårt beskuret.

Unga träd ska helst planteras på hösten, så de hinner etablera sig innan vårtorkan. Tyvärr säljs de flesta träd från plantskolor på våren när det är mindre bra att plantera dem.

Kartgallra frukten! Även om det kan kännas slösaktigt att kasta bort en stor del av frukten så blir den som är kvar både större och godare och dessutom mer tålig mot sjukdomar.

Det var ett urval av allt som Björn berättade och visade. Tack för en intressant dag och tack till trädgårdsägare Caroline och alla deltagare!