Genom att bromsa vattnet får vi det att räcka

För odlare med kommunalt vatten i Västervik kan det vara en bra idé att samla så mycket regnvatten det bara går, men att vattna med kranvatten så länge det är tillåtet och använda det lagrade regnvattnet först när det blir bevattningsförbud. Denna lite överraskande slutsats var en av många viktiga lärdomar vid seminariet ”Hur får vi vattnet att räcka” som ordnades av Marsbäckens trädgårdar och Studiefrämjandet förra fredagen.

Suzan Nilsson och Ruben Öberg från Västervik Energi och Miljö
Foto: Jesaia Loweiko

 

Vi har inte brist på nederbörd i Sverige, problemet är att vattenbehovet är störst under vår och sommar, medan merparten av nederbörden kommer under höst och vinter, ett mönster som kan komma att förstärkas ytterligare med klimatförändringarna. Vi behöver bli bättre på att bromsa och spara vatten, inte bara mellan sommarens regn, utan också från vinter till sommar.

De senaste 150 åren har vi tyvärr ägnat oss åt motsatsen. Utdikning av våtmarker för att vinna ny åkerjord påbörjades redan under 1800-talets svältperioder. Skogsdikning pågår fortfarande. Naturligt meandrande bäckar och åar har omvandlats till raka diken. När landskapets förmåga att bromsa och lagra vatten minskar rinner regnvattnet för fort genom landskapet. Det påverkar inte bara förlusten av näringsämnen och biologisk mångfald, utan leder också till minskad nybildning av grundvatten, berättade Markus Nord från Naturum Västervik.

I Västervik, som är hårt drabbat av sommartorka, har kommunen arbetat länge med vattenfrågan. Man har till och med en egen kommunagronom, Dennis Wiström, som arbetar tillsammans med lantbrukare med vattenåtgärder i landskapet.

I nuläget tar Västervik sitt dricksvatten från sjön Hjorten. En ny vattentäkt i Edsåsen prospekteras men det kommer dröja länge än innan den kan tas i bruk. Till dess fortsätter balansgången kring Hjorten där både tillgången och kvaliteten minskar långsamt över tid. Suzan Nilsson och Ruben Öberg från Västervik Energi och Miljö (bild) berättade att de återkommande bevattningsförbuden är ett nödvändigt och kraftfullt redskap för att bromsa sänkningen av vattenspegeln när den når kritiskt låga nivåer på sommaren. Att göra undantag från bevattningsförbudet för husbehovsodlare som tillämpar vattensnål odling med droppbevattning och täckodling, något som efterfrågades från publiken, var inte aktuellt enligt Nilsson och Öberg, även om de lovade ta med sig frågan hem och fundera på den.

När det gäller bevattning i trädgårdar hänvisar kommunen till regnvattenuppsamling. Sedan ett år tillbaka finns det en ny tvingande regel i Västervik om att varje fastighetsägare själv ska kunna omhänderta de första 10 mm av all nederbörd som faller, vilket innebär 75% av all nederbörd. Ur kommunens synvinkel kan fastighetsägaren samla vattnet i tankar och tunnor för bevattning, eller se till att det infiltreras direkt i marken, eller leds till en damm på den egna fastigheten, huvudsaken det inte belastar det kommunala dagvattennätet. Det här gäller även vinterns smältvatten, något som begränsar andelen hårdgjorda ytor man bör ha i en trädgård.

I mitt föredrag om vattensnål odling presenterade jag ett räkneexempel med en fyrapersoners familj som odlar 100 kvadratmeter grönsaker. Familjen startar odlingssässongen med 8000 liter vinterlagrat vatten. I ett scenario där det inte regnar alls under sommarmånaderna, vilket inte alls är ovanligt i Västervik, är det lagrade vattnet slut någon gång i början av juli. Då kvarstår troligtvis två varma torra månader och sannolikt ett bevattningsförbud. Ska vi låta våra plantor dö då?

Lösningen på problemet kom lite oväntat för de flesta av oss närvarande odlare: Vi ska vattna med kranvatten så länge det är tillåtet och använda det lagrade regnvattnet först när det blir bevattningsförbud! Jag tror många av oss miljömedvetna odlare har tänkt det som ”omoraliskt” att vattna med kranvatten så länge som regnvatten finns att tillgå. Men det är tvärtom. Det finns inte ont om vatten totalt sett. Det är landskapets lagringskapacitet som är för liten. Genom att var och en av oss lagrar regnvatten från perioder med överskott till perioder med underskott bidrar vi till att öka hela systemets buffringsförmåga, samtidigt som vi säkrar vår egen vattentillgång under torrtider.

Det här innebär att ju större lagringskapacitet vi kan bygga upp, desto bättre. Önskemål från publiken kom att kommunen skulle hjälpa till rent praktiskt med att förmedla exempelvis vattentankar som kan vara svåra både att få tag på och att transportera för privatpersoner.

Förutom vattenuppsamling ska vi självklart tillämpa principerna för vattensnål odling (se kommande blogginlägg).

Västerviks kommun ligger i framkant med sitt arbete med vatten. Men helt klart är att husbehovsodlingens perspektiv helt saknats i kommunens arbete hittills. För att tillgodose vattenbehovet under de torra månaderna arbetar kommunen med uppsamling av dagvatten i dammar. Vattnet ska säljas som ”tekniskt vatten” i en så kallad ”vattenkiosk” till företag som behöver mycket vatten så som brandkår, tank- och spolbilar mm. Det ska också användas till att bevattna kommunens egna grönytor. I dagvatten blandas takvatten med avrinning från parkeringsplatser och vägar vilket innebär risk för tungmetaller, oljerester, alkylfenoler, ftalater, PFAS, organiska tennföreningar, PCB, pesticier, mikroplaster och lite annat smått och gott som det senmoderna samhället sprider omkring sig. Det är inget vi gärna vattnar våra grönsaker med.

Vad vi kan samla upp i tankar och tunnor är trots allt väldigt begränsat jämfört med de vattenmängder som behövs i en odling under en hel säsong (ca 400 liter per kvadratmeter). Därför behövs lite mer storskalig vattenuppsamling i dammar liknande den som kommunen redan gör, men då med enbart rent regnvatten från tak. Problematiken med gifter i dagvattnet har inte varit en diskussion i Västervik eftersom bevattning i kommunens sätt att tänka hittills handlat om gräsmattor och buskar. Jag gissar att det här seminariet har lett till att ett nyvaknat medvetande om att vi husbehovsodlare faktiskt finns, i bästa fall parat med en insikt om att det vi gör ska kallas fossilfri livsmedelsproduktion och är en viktig del i livsmedelsresiliensen.

Det händer spännande saker vid Bostadsbolaget i Västervik, både när det gäller odling och vatten. Akko Karlsson som är hållbarhetscoach där berättade bland annat om en lyckad nybyggnation (Åbylund) i Gamleby med regnvattenuppsamling och dubbla rördragningar som gör att toaletter inte behöver spolas med dricksvatten. Kostnaden för den extra rördragningen var liten, enligt Akko.

Varför är inte vattenåtervinning ett krav – eller ens rekommendation – i all nybyggnation? Att förändra befintliga fastigheter är ju långt mycket svårare och dyrare än att tänka rätt från början! Även duschvatten borde kunna användas för att spola toaletten. Dessutom kunde torra toalösningar uppmuntras.

Det behövs en hel rad medborgarförslag på vattenområdet i Västervik. För att inte tala om vad som behövs i övriga kommuner som inte arbetat lika länge med vattenfrågan!

Hur får vi vattnet att räcka?

Lär dig mer om vattensnål odling (inkl droppbevattning med självtryck)

En grupp tidigare kursdeltagare  från Odling som livsstil har startat Marsbäckens Trädgårdar i Västervik där de vill skapa en grönskande plats för att inspirera till småskalig odling och sprida kunskap om biologisk mångfald och hållbarhet. Välkommen till det första utåtriktade arrangemanget som tar tag i den fråga som odlare i kustbandet upplever som allra mest brännande: Hur får vi vattnet att räcka?
Plats: Marsbäcken, Linnésalen i Västervik.
Start 13.00
Välkomna
Projektgruppen för Marsbäcken Trädgårdar hälsar välkomna.
Introduktion till dagen
Hillevi Helmfrid, moderator för dagen inleder
Det livsviktiga vattnet
Markus Nord, Naturum Västervik
Berättar om vattnets ekologiska betydelse och kretslopp i landskapet, vad som hotar vattentillgången och vilka åtgärder som är viktiga långsiktigt. Vad innebär klimatprognoserna för vattensituationen i vårt område i ett längre tidsperspektiv?
Vattenhushållning inom kommunen
Anders Fröberg, vattensamordnare Västerviks kommun
Berättar om kommunens arbete med att säkra vattenförsörjningen, besparingar, regnvatten som resurs och vattenförsörjningsplanen för kommande generationer.
Vattensnål odling
Hillevi Helmfrid, hållbarhetskonsult och odlingslärare
Berättar om hur man odlar vattensnålt och vilket vattenbehov vi trots allt inte kan komma ifrån. Hon presenterar med siffror och bilder ett exempel med 100 kvm odling.
Fika 14.45
Panelsamtal: Hur får vi vattnet att räcka?
Suzan Nilsson (Affärsområdeschef Vatten Västervik Miljö och Energi), Akko Karlsson (Hållbarhetscoach Bostadsbolaget Västervik), Markus Nord (Naturum Västervik), Anders Fröberg (Västerviks kommun) diskuterar och besvarar publikens frågor.
Summering och avslutning
Slut 17.00

Kurs i Omställning 1-2 april

Odlingsakademien i samarbete med Studiefrämjandet erbjuder en helgkurs i omställning.

Plats: Lundstorps Hembygdsgård 4 km norr om Eksjö

Kurstider: Lördag 1/4 kl 10-18 (start med fika kl 9.30), Söndag 2/4 kl  9-16

Anmälningsinformation kommer inom några dagar, men redan nu kan du vika dagarna.

Det blir en helg full av möjlighetstänkande och inspiration för hållbar omställning med landsbygd och stärkt lokal resiliens i fokus. Läs mer nedan:

 

Grundkurs i Omställning

Är du nyfiken på vad Omställning kan innebära för dig och din bygd? Den här tvådagars helgkursen ger inspiration och verktyg för att du ska kunna starta ett omställningsinitiativ där du bor, eller verka för omställning till hållbarhet i din förening, på din arbetsplats eller i ditt eget liv.

Kursen ger handfasta exempel, djupare reflektioner, praktiska tips och värdefulla nätverk i ett omväxlande och kreativt upplägg. Såväl inre som yttre omställning, på såväl individ- som lokalsamhälle nivå, behandlas. Nya insikter och ökad medvetenhet brukar lyftas fram som positivt i kursvärderingen efter den här kursen.

Bakgrund
Grundkurs i Omställning (Transition Launch) kommer ursprungligen från internationella Omställningsrörelsen (Transition Network) men är anpassad till och väl beprövad för svenska förhållanden. Denna gång ges kursen med fokus på de särskilda förutsättningar som finns på landsbygden. Du får uppleva en rad spännande metoder som du själv direkt kan använda i grupper du arbetar med. Läs mer om kursen här.

Om Omställning
Vi lever i en tid där mycket står på spel, budskapen är motsägelsefulla och oron breder ut sig. Larmrapporter om klimat, energipriser, ekosystemkollaps, livsmedelskris, ohållbar tillväxtekonomi, avgrundsdjupa orättvisor kan kännas förlamande.

Omställning tar avstamp i kriserna men fokuserar på att finna alternativa vägar för att möta en osäker framtid. Möjlighetstänkande, vision och samverkan kan skapa ett mer livsvänligt, rättvist och hållbart samhälle här och nu. Enkla saker som att odla mer av sin egen mat, samäga, byta och hjälpas åt i bygden är viktiga steg för att bygga lokal resiliens (minskad sårbarhet). Det som ser ut som små lokala steg kan bli viktiga milstolpar för en större förändring och en enda människas perspektivskifte kan få oanade spridningseffekter. Omställning är att börja leva den framtid vi längtar efter och ha roligt tillsammans under tiden.

Plats: Lundstorps Hembygdsgård 4 km norr om Eksjö

Kurstider: 1-2 april 2023, Lördag 10-18 (start med fika kl 9.30), Söndag 9-16

Boende i det geografiska området Astrid Lindgrens Hembygd ges förtur till det begränsade antalet kursplatser men övriga är också välkomna att anmäla sig. Ange i din anmälan vilken kommun du bor i.

 

 

 

Lär dig odla egna fröer!

Det finns tusen skäl att lära sig odla sitt eget utsäde. Det är roligt, lärorikt, och ett väldigt konkret sätt att öka självförsörjningsgraden och vara med och bevara värdefulla sorter. Vilken fin möjlighet Sesam erbjuder med bästa kursledarna Hildegard och Marianne!

Tips: Farbror Grön på Eksjö Stadsbibliotek

Hösten 2019 bjöd Odlingsakademiens första projekt Odlingsakademien – Odling som livsstil in till en föreläsning med ”Farbror Grön” – Johannes Wätterbäck i Frödinge bygdegård. Det blev en välbesökt kväll med massor av odlingsinspiration.

Nu har du chansen att lyssna på honom igen när Eksjö Stadsbibliotek anordnar en föreläsning med Farbror Grön på temat Odla hela året och var du än är och där du inte är 29 mars kl 18. Länk till Facebook-evenemang finns här.

Tipsa oss gärna om fler odlingsrelaterade evenemang runt om i Astrid Lindgrens Hembygds område som vi kan lägga upp här på bloggen! Eller om du har förslag på aktiviteter du önskar att vi anordnar i projektet. Maila odlingsakademien@alhembygd.se.

Fleråriga grönsaker

Något att se fram emot efter nyår:

Skillebyholm satsar på en serie med tre webbinarier med bästa Annevi Sjöberg, författare till boken om Fleråriga grönsaker.

 

Fleråriga grönsaker – klimatsmart och spännande mat!  

Fleråriga grönsaker erbjuder nya spännande smaker och ökar mångfalden både på tallriken och i odlingen. Som en perenn gröda kan de bidra till lagring av mer kol i marken vilket är en prioriterad klimatåtgärd nu när vi har kort tid kvar till koldioxidutsläppen måste ha halverats. 

Under senare år har odling av fleråriga grönsaker ökat markant bland trädgårdsägare och småskaliga grönsaksodlare.   

För att öka efterfrågan och produktion av fleråriga grönsaker ytterligare håller vi nu en serie riktade webbinarier för er som producerar mat och som är nyfikna på att lära er mer om grödor som hör till en ekologiskt hållbar framtid! 

Välj den inriktning som passar dig bäst. Webbinarierna är kostnadsfria och ges via Zoom.

Webbinarierna anordnas inom projektet “Främja fleråriga grönsaker i svensk matförsörjning” som finansieras med hjälp av medel från Jordbruksverket inom ramen för den svenska livsmedelsstrategin. 

1. Fleråriga grönsaker – klimatsmart mat med nya smaker 

Detta webbinarium vänder sig i första hand till matproducenter, mathantverkare, förädlare och restauranger. Fleråriga grönsaker är ett klimatsmart sätt att förlänga säsongen och öka mångfalden på tallriken. Förutom sparris och rabarber som alla känner till finns en stor mångfald av fleråriga grönsaker som exempelvis svartrotsblad, strandkålsbroccoli och skott, blommor och blad från daggfunkia. 

Fleråriga grönsaker med nya texturer och spännande smaker har stor potential för färsk konsumtion i en perenn salladsmix exempelvis eller som nyttig och spännande ingrediens i mat som är tillagad, torkad, fryst eller fermenterad.  

Innehåll 

Vad är en flerårig grönsak? 

Varför är de bra för miljön och klimatet? 

Exempel på fleråriga grönsaker 

Exempel på mat med fleråriga grönsaker. 

Frågestund och kort samtal i smågrupper 

När: 3 feb 2023 kl 9-10.30  

Var: Digitalt via Zoom. En länk skickas ut några dagar innan webbinariet. 

Föreläsare: Annevi Sjöberg som har odlat fleråriga grönsaker i snart 10 år. Hon är även en av författarna till boken Fleråriga grönsaker – upptäck, odla njut och Skogsträdgården – odla ätbart överallt.  

Varmt välkommen! 

Anmälan: länk

2. Fleråriga grönsaker – mer ätbart i trädgården 

Detta webbinarium vänder sig i första hand till trädgårdsdesigners, ansvariga för parker och planteringar och plantskolor. 

Fleråriga grönsaker är ett nytt spännande inslag i trädgårdar och parker – både mat och skönhet. Med fleråriga grönsaker går det att få nya texturer och spännande smaker från tidig vår och i vissa fall även långt in på hösten. Många fleråriga grönsaker är både mycket tidigare och mer lättskötta än ettåriga motsvarigheter. 

Innehåll 

Vad är en flerårig grönsak? 

Varför är det bra för miljön? 

Exempel på fleråriga grönsaker 

Design/samplanteringar  

Olika växtmiljöer – vilka växter passar? 

Frågestund och kort samtal i smågrupper  

När: 7 feb 2023 kl 9-10.30 

Var: Digitalt via Zoom. En länk skickas ut några dagar innan webbinariet. 

Föreläsare: Annevi Sjöberg har odlat fleråriga grönsaker i snart 10 år. Hon är även en av författarna till boken Fleråriga grönsaker – upptäck, odla njut och Skogsträdgården – odla ätbart överallt.  

Varmt välkommen! 

Anmälan:  länk

 

3. Internationell inspiration: Fleråriga grönsaker – odling till försäljning 

Detta webbinarium vänder sig i första hand till rådgivare, yrkesodlare, trädgårdsskolor och fröfirmor  

Som ett led i att öka efterfrågan och produktion av fleråriga grönsaker ytterligare kommer Karoline Nolsø Aaen från Danmark att hålla ett övergripande inspirationsföredrag om sina erfarenheter av att odla fleråriga grönsaker till försäljning.  

Hon kommer att prata om hur odling och försäljning av fleråriga grönsaker kan integreras i en liten plantskola och fältmässig grönsaksodling med andelsförsäljning. Du som redan odlar grönsaker, driver en fröfirma eller plantskola, jobbar med utbildning eller rådgivning inom trädgård kan inspireras av mångfalden och odlingsteknikerna på Myrrhis. 

Föredraget hålls på engelska. 

What is a perennial vegetable? 

Why grow perennial vegetables? 

Examples of perennial vegetables 

Growing perennials to sell – what to think about? 

Seed propagation 

Markets and customers 

Time to ask questions 

När: 9 feb 2023 kl 13-15  

Var: Digitalt via Zoom. En länk skickas ut några dagar innan webbinariet.  

Föreläsare: Karoline Nolsø Aaen, Permakulturhaven Myrrhis, har många års erfarenhet av odling och försäljning av fleråriga grönsaker och är en av författarna till böckerna Mad med Flerårige Grøntsager och Permakulturhaven

Varmt välkommen! 

Anmälan:  länk

Eva Johansson
Projektledare, Främja fleråriga grönsaker i svensk matförsörjning

Träffa omställare från hela landet

Den 25-26 november är det nationell Omställningskonferens, denna gång i Järna.

Ett av många viktiga teman är Matvärn och lokal resiliens. Överallt i vårt långa land funderar människor på hur vi kan minska vår sårbarhet och går från ord till handling genom att odla mer själv och tillsammans med andra. Här kan vi lära och inspireraras av varandra!

Möt även författarna till tre viktiga böcker som kommit ut nyligen:

  • Framtidens by, Thorsten Laxvik (Om landsbygdens  roll i en hållbar, rättvis och meningsfull värld)
  • Naturlagen, Pella Thiel (Om en ny juridik som erkänner att naturen har rättigheter)
  • Meningen med landet – Min väg till ett jordat liv, David Jonstad (Hur gick det för Stockholsjournalisten som efter att ha skrivit två böcker om kollaps flyttade till landet för att leva mer hållbart?)

Läs hela programmet och inbjudan här: https://www.facebook.com/events/3385586185100034

Hoppas vi ses!

Hillevi

 

Öppnar 1 november

Välkommen med din ansökan till kursen Odling som livsstil

Nytt för 2023 är att kursen ges även på Vimmerby folkhögskola. Samma kurs finns som vanligt även i Gamleby.  Fortsättningskursen ges enbart på Gamleby folkhögskola. Fortsättningskursen är öppen för alla som gått grundkursen med Hillevi, oavsett när och med vilken kursanordnare.

Först till kvarn gäller, ansökan öppnar 1 november.

Läs mer och anmälan nedan:

Vimmerby: https://www.vimmerbyfolkhogskola.se/kurser/odling-som-livsstil-1/

Gamleby: https://gamlebyfolkhogskola.se/kurser-och-utbildningar/distanskurser/odling-som-livsstil-1/

Fortsättningskurs: https://gamlebyfolkhogskola.se/kurser-och-utbildningar/distanskurser/odling-som-livsstil-2/

Hoppas vi ses,

Hillevi