Författare: Hillevi

Det händer i Eksjö

Passa på att träffa andra odlare, lära dig något nytt och upptäcka den vackra visningsträdgården.

FOBO (Förbundet Organbiologisk Odling) bjuder på många fina aktiviteter under våren:

Plantbytardag – onsdag 1 maj kl. 11 – ca 12.30
Plats: Fobos trädgård, Eksjö
Ta med ditt överflöd av växtplantor som du vill byta bort. Efter presentation av allas bidrag startar bytet.
Medtag eget fika.
Ansvariga: Eva Ekenberg och Andrea Dahnson

Lär dig bygga en Benjes-häck – lördag 4 maj kl. 11 – ca 14
Plats: Fobos trädgård, Eksjö
Du får lära dig konsten att bygga denna typ av häck som är en kombination av vindskydd, skydd för fåglar & smådjur och ett sätt att ta vara på ris och grenar.
Medtag eget fika.
Ansvariga: Eva Ekenberg och Gunnel Johansson

Workshop – grunderna i rosbeskärning – torsdag 16 maj kl. 18 – ca 20
Plats: Fobos trädgård, Eksjö
Kort om att lära sig att beskära rosor.
Medtag eget fika.
Ansvarig: Eva Ekenberg

Vegetarisk grillkväll – torsdag 30 maj kl. 18 –
Plats: Röda stugan, Kvarnarp, Eksjö
En trevlig kväll med enkel samvaro och god mat till självkostnadspris.
Anmälan senast den 28 maj (för att kunna förbereda och handla in råvaror) till Gunnel Holmberg tel. 076 – 803 03 50
Samarrangemang med Eksjö Naturskyddsförening

Invigning av årets tema ”Blommor & bin i trädgården” – lördag 15 juni kl. 14
Plats: Fobos trädgård, Eksjö
I år uppmärksammar vi binas betydelse. Mycket av maten som vi äter kommer från växter som pollineras av insekter. I Sverige finns cirka 270 sorters bin, men många arter är hotade. I vår trädgård finns såväl information som gestaltning av hur vi på olika sätt kan hjälpa bina (och därmed oss människor) till att leva och överleva.
Enkel förtäring serveras.
Ansvarig: styrelsen

Sommaraktiviteter
Vi planerar en mängd aktiviteter i sommar; workshops, utflykter, slåttergille mm. Avisering kommer i mitten av juni.
Läs också på Fobos hemsida: fobo.se, eller följ oss på sociala medier.

 

Lokala odlarnätverk växer fram

Odlingsintresset kan vara ett sätt att lära känna sina grannar och bli en mötesplats för meningsfulla relationer och utbyten i lokalsamhället. Att skramla ihop odlingsintresserade är inte svårt och kan generera mycket glädje, det visar erfarenheterna från Kristdala. Där startade Marianne Käfer och Monika Andersson Odlareträffen efter att de gått kurs inom Odlingsakademien 2019.

Upplägget är enkelt och följer en årlig rytm:

  • Fröbytarträff sista söndagen i januari
  • Plantbytarträff tredje söndagen i maj
  • Skördefest andra söndagen i oktober
  • Ett par trädgårdsbesök hos deltagare under odlingssäsongen

Nu har en ny aktivitet uppstått: Odlarefika. Marianne Käfer har hörsammat mitt upprop att skicka in text och bilder hit till bloggen. (Vad händer på din plats?)

Så här berättar Marianne:

Odlarefika med fröbyte i Kristdala

I väntan på odlingssäsongen och att vädret tillåter trädgårdsbesök, hade en liten skara en mysig fika med intensivt fröbyte och diskussion.

Tema som priser på fröpåsar, att odla eget frö, bästa sorter, övervintring, skadedjur, växthus, förodling, planer för säsongen var bara något som vi diskuterade. Odlingsakademin och den nya projektansökan var också ett tema.

Vi kollade även några odlingsböcker Monika hade hemma och tipsade varandra om bästa trädgårdsböcker.

Frösorterna som bytes går inte att räkna… tomater, chili, gurka, bönor, ärtor, sallat, morötter, palsternacka, haverrot, fänkal, blommor mm… men det roligaste vi fick med hem var valnötter och hjärtnötter, som vi fick provsmaka också!

Kanske hinner vi med en odlarefika till, innan en av årets höjdpunkter äger rum – vår växtbyteträff 19 maj. Men redan nu annonserades vad som kommer att bytas och vad som är eftersökt.

Det är alltid roligt att träffa sina odlingsvänner och det blev nästan mörkt innan vi begav oss hem.

Marianne Käfer, Kristdala

Valnötter och hjärtvalnötter redo att bli nya träd.

 

 

 

Mer matlagning med syrade grönsaker

Självklart ska syrade grönsaker i första hand njutas färska så att vi får i oss alla nyttigheter. Men den som syrar mycket kan också avnjuta dem i kokt form.

Sarmales – dolmar av syrade vitkålshuvuden

Tutza, en äldre kvinna i en rumänsk bergsby visade mig generöst flera olika delar av sin självhushållning. När vi besökte henne på julaftons morgon för åtta år sedan var hon i färd med att göra julens Sarmales. Det var bara att slå sig ner i kökssoffan och hala upp anteckningsboken. Att jag antecknade det jag såg henne göra var jag tacksam över när jag sedan fick smaka den läckra rätten som föll hela familjen i smaken!

Till den här rätten behöver du surkål där hela kålhuvudet är syrat som helhet. Denna sorts syrning kräver ett löst vuxet huvud så att saltvattnet kan tränga in ordentligt och att kålbladen sedan går att skala av utan att gå sönder. Jag odlar sorten ”Holsteiner Platter” för att kunna göra vinterns sarmakål. Sorten är också god att äta som sallad och i all annan matlagning, men den är inte så lagringsduglig. Till lagring i jordkällare och övervintring i ute odlar jag därför också sorten Brunswick, en rund tätvuxen sort av mer klassiskt svensk typ.

Holsteiner Platter är en löst vuxen vitlkålssort som är lämplig när man vill syra hela huvudet.

Gör så här för att syra hela kålhuvuden (i oktober nästa år):

Skörda och ansa kålen. Skär ut stocken så att det blir ett hål rakt in i huvudet. Stocken kan skäras i småbitar och läggas tillsammans med huvudena. Använd en livsmedelsgodkänd plasthink, 15-liters passar bra till tre huvuden. Krydda med timjan, kummin, dillkronor och ev lite chili. Lägg ner 1/2 dl popcornmajs för att ge den traditionella svagt rosa färgen åt kålen. Kålen ska täckas med vatten som innehåller 25-30 g jodfritt löst salt per kg hinkinnehåll (vatten+kål). (Det ska alltså vara högre saltkoncentration än vid vanlig syrning). Lägg en tallrik med en tyngd på för att hålla kålhuvudena nedtryckta under vätskeytan. Förslut hinken. Låt stå 2 dagar i 20 grader, sedan 10-15 dagar i ca 16-17 grader, därefter förvaring under 15 grader.

Eller köp sarmakålen:

För den som inte har färdig sarmakål stående i skafferiet men ändå vill prova maträtten nu, kanske för att bestämma om detta är något att satsa på inför odlingssäsongen, går det bra att köpa färdigsyrade kålhuvuden i vakuumförpackning, Om du inte hittar i din vanliga butik så uppsök en butik med mat från andra länder. I Vimmerby har vi exempelvis Al-schabaa och Minipris men även Liedel säljer ibland den här surkålen.

Syrat vitkålshuvud, Sarmakål

Tutzas Sarmales

Lyft upp ett kålhuvud ur hinken och låt ligga att droppa av. Blanda fyllningen.

Fyllning:
500 g Fläskfärs eller blandfärs
1 hackad lök
2 dl kokt ris
timjan
chilisås
svartpeppar

Dessutom behövs sedan:
1 lök
lagerblad
ca 50-100 g späck
tomatpuré

Skala av ett blad i taget från kålhuvudet och rulla in en rågad matsked fyllning (rulla från grova änden, vik in sidorna och rulla färdigt).

Dolmarna tätt packade i kastrullen, snart tillsätts vatten, lagerblad och tomatpuré.

Ta en stor kastrull och bottna den med hackad lök, hackad surkål och späck skuret i mindre bitar. Packa dolmarna tätt i kastrullen, varva med hackad lök, surkål och späck (totalt sett kanske 150 g). Fyll med hälften vatten och hälften spad av syrat så att dolmarna är täckta. Krydda med lagerblad och tomatpuré. Koka 30 minuter. Servera med kokt potatis och en sallad.

 

 

 

 

 

Lär dig skapa levande jord

Marsbäckens trädgardar i Västervik bjuder in:

anmälan här: (https://www.studieframjandet.se/kalmar-lan/gustav-arrangemang/kalenderhandelser/2024/april/levande-jord/)

Föredrag, workshop och möjlighet att börja odla med oss på Marsbäcken.

En god odlingsjord är ett levande ekosystem. Odlarens främsta uppgift är att få miljontals osynliga mikroorganismer att frodas, som i sin tur kan ge dina växter det de behöver över lång tid framöver. Lär dig hur du gradvis kan förbättra din odlingsjord och få den mer levande samt hur du kan bygga jord helt från grunden och göra dig oberoende av köpt jord.

Marsbäckens trädgårdar håller på att anlägga en köksträdgård för tillsammansodling där du också är välkommen att delta.
Vi erbjuder dig också att gratis disponera en odlingslåda (2 x 1,20 m) för egen odling. Material att fylla lådan med kommer att finnas på plats. Du bestämmer själv vad du vill odla, men måste följa våra gemensamma regler för giftfri odling m.m.

Bild på mylla i händer

Anmäl ditt intresse för en låda i förväg till Ernst Zryd: ernstanderszryd@gmail.com

Tid: 20 april 2024, kl. 9.30-15
Plats: Marsbäckens trädgårdar i Västervik
Antal deltagare: 15
Pris: 300 kr

Program
09.30 Drop in med fika
10.00 Välkomna
Föredrag: Odla jorden, Hillevi Helmfrid
12.00 Lunch. Du tar med egen matlåda. Mikrovågsugn finns.
13.00 Workshop, ute
– Hur kan vi med blotta ögat bedöma en jords bördighet och hur kan den förbättras?
– Vi bygger en kompostlimpa och fyller odlingsramar-
15.00 Vi avslutar med fika

Ta med
– Arbetskläder efter väder
– Sekatör. Om du har: även grensax

OBS! Sista anmälningsdag 15 april!

Hillevi är agronom, miljökonsult och lärare i kursen Odling som livsstil. Hon husbehovsodlar sedan 1998 och är certifierad inom Permakultur-design. Bor på en gård i Locknevi mellan Vimmerby och Gamleby.

 

 

Husbehovsodling – så mycket mer än en hobby!

Ibland sägs det att vi är 50% självförsörjande på mat i Sverige.1 Det stämmer såtillvida att ungefär hälften av maten på tallriken är producerad i landet. Vi producerar tillräckligt mycket spannmål, ägg, potatis, socker och morötter i Sverige. Men om vi räknar med insatsmedlen diesel, foder, bekämpningsmedel, konstgödsel, mediciner, maskiner mm som används i produktionen, är vår nationella självförsörjningsgrad faktiskt nära noll! Utan ständig tillförsel av fossila och importerade insatsmedel står det storskaliga jordbruket helt stilla.

Institutet för Jordbruks- och miljöteknik varnade redan 2013 för möjliga konsekvenser vid en brist på tillgänglig fossil energi och skriver ”Vid en bristsituation på medel och hög nivå (tentativt 50 % resp. 75 % minskning av tillgängligt fossilt bränsle) skulle vi inte klara att leverera mat till befolkningen på en nivå som är uthållig över tid. Vi skulle snabbt komma i en svältsituation.”2

Jag gillar verkligen inte den krigshets som pågår nu. Men välkomnar samtidigt att temat krisberedskap överhuvudtaget kommer upp.

En stor utmaning i moderna bostäder är förvaring utan kyl och frys.

I veckan presenterade regeringens särskilda utredare Ingrid Petersson betänkandet om livsmedelsberedskap.3 Huvudförslaget handlar om att bygga beredskapslager. Lagren ska i första hand innehålla diesel, bekämpningsmedel, foder, konstgödsel, osv. Målet är att det industriella jordbruket även i en krissituation ska kunna fortsätta som nu. En del brödsäd ska också lagras in. Men det är inte i första hand ett matlager som planeras, utan ett insatsmedelslager, berättade Petersson.

Hur långvarig kris lagret ska räcka för kunde utredaren inte svara på. Tydligt blev dock att det enda man orkar tänka på i det här skedet är på kortvariga och avgränsade kriser.

Något som inte alls nämndes är hur vi ska kunna tillgodose behovet av frukt och grönt i en krissituation. Här ligger ju idag 90% av produktionen utomlands.

Yrkesmässig köksväxtodling i Sverige upptar bara 12 000 ha, att jämföra med arealen villaträdgårdar i Sverige som är trettio gånger större! Fritidsodlare är redan idag större producenter av äpplen, vinbär, krusbär, rabarber och lika stora producenter av jordgubbar, som yrkesodlarna.4 Yrkesodlingen av frukt och grönt sker vid ett allt färre antal, stora, specialiserade företag koncentrerade till Skåne, Öland och Gotland och är till stor del beroende av utländsk säsongsarbetskraft, förutom de ovan nämnda insatsmedlen.

Trots att odlingsintresset hos allmänheten är så stort äter vi mest importerad frukt och grönt. Samtidigt äter vi på tok för lite frukt och grönt totalt sett! Livsmedelsverkets nya rekommendation är 500 g frukt och grönt per person och dag för hälsan. Då är inte potatis medräknat.

Eftersom frukt och grönt är vår största utmaning när det gäller den egna hälsan, den nationella självförsörjningsgraden samt påverkan på mänskliga rättigheter och miljö i andra länder5, är det lyckosamt att just frukt, bär och grönsaker är det som är allra enklast att odla hemma på liten yta med ett minimum av fossila insatser! Ökad husbehovsodling är därför den genaste vägen till ökad regional och nationell försörjningsförmåga. 70% av befolkningen har tillgång till någon form av odlingsbar mark.6 Ju fler vi är som odlar desto fler har dessutom kunskaper och färdigheter som lätt kan skalas upp i en krissituation. Det betyder ökad resiliens. Detta hoppas jag läsa i nästa utredning om svensk livsmedelssäkerhet.

Under tiden kan vi som förstår detta samband göra det vi vet behövs: Skaffa oss kunskaper. Bygga bördig jord. Ordna med förvaring som inte kräver kyl och frys. Bygga nätverken. Dela med oss, inspirera varandra och bjuda in.

Vi kan välja att fokusera på resiliens istället för på krig.

Äta det vi odlar – två soppor

Syrade grönsaker i matlagningen

Att syra (fermentera) grönsaker är en fantastiskt bra metod att ta tillvara skörden för vintern. Det syrade kräver varken frys eller kylskåpsförvaring och håller sig i flera år.

Ett gott råd är att äta minst en matsked syrade grönsaker om dagen. Syrade grönsaker är rika på vitaminer och andra nyttiga ämnen inklusive en levande bakterieflora. Genom att äta lite men regelbundet kan vi kontinuerligt stärka tarmfloran, som forskning visar är så viktig både för immunförsvaret och det psykiska välmåendet. Men de fördelarna får vi bara när vi äter det syrade utan värmebehandling. Några förslag:

– Lägg en sked syrade grönsaker på tallriken som tillbehör och droppa lite olja över
– Använd syrad gurka ovanpå andra smörgåspålägg
– Rör ut några skedar hackade syrade grönsaker med créme fraiche eller gräddfil så får du en jättegod sås
– Blanda in finfördelade syrade grönsaker i en sallad av rivna rotfrukter, häll olja över och avstå från vinäger (eller minska mängden)
– Gör pålägg av blötlagda kokade bönor och mixa in syrade grönsaker som smaksättning

Det finns många sätt!
Men det här inlägget ska handla om när vi har så mycket syrade grönsaker så att vi omöjligt kan få i oss dem som råkost, eller att vi har så gott om dem att vi tycker att vi kan kosta på oss att koka en del av dem. Syrning är ju trots allt en konserveringsmetod och rätt vad det är står det 50-60 liter syrat i förrådet medan vi funderar på vad vi ska äta till middag.

Det är mot öster vi ska vända oss för att få kunskap om hur man lagar mat med syrade grönsaker.

Sjtji – Surkålssoppa

En soppa som lagats i det område som idag är Ryssland, Belarus och Ukraina ända sedan 800-talet då kål först började odlas där.

Soppan lagas traditionellt med en köttbuljong som fås genom att nötkött i två timmar med lök och grönsaker. Men här kommer en vegetarisk variant som jag fått från Anastasia Lundqvist i Stockholm. Anastasia är författare till  kokböcker, med recept från Georgien och Ukraina. I Stockholm serverade Anastasia ett gott surdegsrågbröd och smetana till soppan. Vi fick härlig rödbetskvass att dricka till. Det var en måltid jag sent kommer att glömma och nu är jag glad att kunna laga den mustiga soppan själv. Intressant är att själva ordet Sjtji betyder ”något närande”. Det här är basmat att överleva på!
Obs lång tillagningstid, men minimalt arbete!

Ingredienser:

700 g surkål
200 g färsk vitkål (jag använde finriven kålrabbi av den lagringsbara sorten Superschmelz)
250 g svamp, färskvikt (jag använde torkade trattkantareller som fick ligga i blöt och sedan stektes, Anastasia föreslår shitake eller champinjoner)
2 morötter
100 g rotselleri (kan uteslutas)
2 medelstora potatisar
1 palsternacka
2 gula lökar
2 msk tomatpuré
100 g smör
3 msk olja
2 buljongtärningar (jag använde hemmagjord kryddkraft)
salt
peppar
créme fraiche
dill

Gör så här:

1. Lägg strimlade surkålen i en ungsform så att det blir det ca 3 cm tjockt lager kål. Lägg smör i skivor på kolen och baka i ugnen i 3 timmar på 120 grader.

2. Hacka lök och svamp och fräs dem i en stor gryta.

3. Skär resterande grönsaker i mindre bitar och fräs snabbt med tomatpasta, lök och svamp.

4. Häll i två liter vatten, lägg i buljong och låt puttra.

5. Blanda i den ugnsbakade surkålen i grytan och koka 30 minuter till.

6. Servera med créme fraiche och hackad dill (funkar med fryst).

 

Borsjtj – Rödbetssoppa

Den välkända rödbetssoppan förekommer i många varianter. Det finns historiska belägg för att den här soppan serverades i det som nu är Ukraina redan för 1 500 år sedan! Jag kan inget slaviskt språk men av bokstäverna att döma verkar den vara väldigt besläktad med ovanstående surkålssoppa.

Gör så här:

Slå upp receptet på Borsjtj i vilken kokbok som helst eller laga den som du brukar, men byt ut de svenska kokböckernas ”vinäger” mot en rejäl slev syrade rödbetor så hamnar du närmare originalet. Servera som vanligt med smetana.

 

Hemmagjord havredryck

Här kommer det utlovade receptet på hemmagjord havredryck, god att ha på gröten.

Havredrycken i butik kostar ca 20 kr litern, en fantasisumma med tanke på de billiga ingredienserna: vatten, havre och rapsolja. Men det är inte helt lätt att kopiera receptet. I den industriella tillverkningen mältas havret (förstadiet till att börja gro) då kolhydraterna bryts ner till olika sockerarter vilket ger den karakteristiska söta smaken. Att göra det själv är väldigt meckigt och risken är stor att processen glöms bort på köksbänken och mögel uppstår.

Att bara mixa vatten med havre och rapsolja blir inte heller gott. Rapsoljan ger ifrån sig för mycket smak eller drycken blir för mjölig.

Under årens lopp har vi utvecklat vår egen variant som vi är väldigt nöjda med. Den smakar inte lika sött som den köpta, men är enligt mig godare att ha på gröten.

Ingredienser:

Basrecept:
2 msk fina havregryn
1 msk sesamfrö, (gärna oskalat)

De luxe:
Ovanstående plus
5 hasselnötter
1 knivsudd salt
1 krm rapsolja

Gör så här:

Mixa alla ingredienser torrt.
Tillsätt 3 dl hett vatten.
Låt stå över natt (eller minst en halvtimme).
Mixa.
Tillsätt ca 7 dl kallt vatten och mixa igen.
Sila genom finmaskig sil (innehållet i silen läggs i gröten).
Fyll upp i kanna med bra lock.
Håller sig ca 5 dagar vid sval förvaring.
Skaka före användning.