Föredrag, workshop och möjlighet att börja odla med oss på Marsbäcken.
En god odlingsjord är ett levande ekosystem. Odlarens främsta uppgift är att få miljontals osynliga mikroorganismer att frodas, som i sin tur kan ge dina växter det de behöver över lång tid framöver. Lär dig hur du gradvis kan förbättra din odlingsjord och få den mer levande samt hur du kan bygga jord helt från grunden och göra dig oberoende av köpt jord.
Marsbäckens trädgårdar håller på att anlägga en köksträdgård för tillsammansodling där du också är välkommen att delta.
Vi erbjuder dig också att gratis disponera en odlingslåda (2 x 1,20 m) för egen odling. Material att fylla lådan med kommer att finnas på plats. Du bestämmer själv vad du vill odla, men måste följa våra gemensamma regler för giftfri odling m.m.
Anmäl ditt intresse för en låda i förväg till Ernst Zryd: ernstanderszryd@gmail.com
Tid: 20 april 2024, kl. 9.30-15
Plats: Marsbäckens trädgårdar i Västervik
Antal deltagare: 15
Pris: 300 kr
Program
09.30 Drop in med fika
10.00 Välkomna
Föredrag: Odla jorden, Hillevi Helmfrid
12.00 Lunch. Du tar med egen matlåda. Mikrovågsugn finns.
13.00 Workshop, ute
– Hur kan vi med blotta ögat bedöma en jords bördighet och hur kan den förbättras?
– Vi bygger en kompostlimpa och fyller odlingsramar-
15.00 Vi avslutar med fika
Ta med
– Arbetskläder efter väder
– Sekatör. Om du har: även grensax
OBS! Sista anmälningsdag 15 april!
Hillevi är agronom, miljökonsult och lärare i kursen Odling som livsstil. Hon husbehovsodlar sedan 1998 och är certifierad inom Permakultur-design. Bor på en gård i Locknevi mellan Vimmerby och Gamleby.
Ibland sägs det att vi är 50% självförsörjande på mat i Sverige.1 Det stämmer såtillvida att ungefär hälften av maten på tallriken är producerad i landet. Vi producerar tillräckligt mycket spannmål, ägg, potatis, socker och morötter i Sverige. Men om vi räknar med insatsmedlen diesel, foder, bekämpningsmedel, konstgödsel, mediciner, maskiner mm som används i produktionen, är vår nationella självförsörjningsgrad faktiskt nära noll! Utan ständig tillförsel av fossila och importerade insatsmedel står det storskaliga jordbruket helt stilla.
Institutet för Jordbruks- och miljöteknik varnade redan 2013 för möjliga konsekvenser vid en brist på tillgänglig fossil energi och skriver ”Vid en bristsituation på medel och hög nivå (tentativt 50 % resp. 75 % minskning av tillgängligt fossilt bränsle) skulle vi inte klara att leverera mat till befolkningen på en nivå som är uthållig över tid. Vi skulle snabbt komma i en svältsituation.”2
Jag gillar verkligen inte den krigshets som pågår nu. Men välkomnar samtidigt att temat krisberedskap överhuvudtaget kommer upp.
En stor utmaning i moderna bostäder är förvaring utan kyl och frys.
I veckan presenterade regeringens särskilda utredare Ingrid Petersson betänkandet om livsmedelsberedskap.3 Huvudförslaget handlar om att bygga beredskapslager. Lagren ska i första hand innehålla diesel, bekämpningsmedel, foder, konstgödsel, osv. Målet är att det industriella jordbruket även i en krissituation ska kunna fortsätta som nu. En del brödsäd ska också lagras in. Men det är inte i första hand ett matlager som planeras, utan ett insatsmedelslager, berättade Petersson.
Hur långvarig kris lagret ska räcka för kunde utredaren inte svara på. Tydligt blev dock att det enda man orkar tänka på i det här skedet är på kortvariga och avgränsade kriser.
Något som inte alls nämndes är hur vi ska kunna tillgodose behovet av frukt och grönt i en krissituation. Här ligger ju idag 90% av produktionen utomlands.
Yrkesmässig köksväxtodling i Sverige upptar bara 12 000 ha, att jämföra med arealen villaträdgårdar i Sverige som är trettio gånger större! Fritidsodlare är redan idag större producenter av äpplen, vinbär, krusbär, rabarber och lika stora producenter av jordgubbar, som yrkesodlarna.4 Yrkesodlingen av frukt och grönt sker vid ett allt färre antal, stora, specialiserade företag koncentrerade till Skåne, Öland och Gotland och är till stor del beroende av utländsk säsongsarbetskraft, förutom de ovan nämnda insatsmedlen.
Trots att odlingsintresset hos allmänheten är så stort äter vi mest importerad frukt och grönt. Samtidigt äter vi på tok för lite frukt och grönt totalt sett! Livsmedelsverkets nya rekommendation är 500 g frukt och grönt per person och dag för hälsan. Då är inte potatis medräknat.
Eftersom frukt och grönt är vår största utmaning när det gäller den egna hälsan, den nationella självförsörjningsgraden samt påverkan på mänskliga rättigheter och miljö i andra länder5, är det lyckosamt att just frukt, bär och grönsaker är det som är allra enklast att odla hemma på liten yta med ett minimum av fossila insatser! Ökad husbehovsodling är därför den genaste vägen till ökad regional och nationell försörjningsförmåga. 70% av befolkningen har tillgång till någon form av odlingsbar mark.6 Ju fler vi är som odlar desto fler har dessutom kunskaper och färdigheter som lätt kan skalas upp i en krissituation. Det betyder ökad resiliens. Detta hoppas jag läsa i nästa utredning om svensk livsmedelssäkerhet.
Under tiden kan vi som förstår detta samband göra det vi vet behövs: Skaffa oss kunskaper. Bygga bördig jord. Ordna med förvaring som inte kräver kyl och frys. Bygga nätverken. Dela med oss, inspirera varandra och bjuda in.
Vi kan välja att fokusera på resiliens istället för på krig.
Att syra (fermentera) grönsaker är en fantastiskt bra metod att ta tillvara skörden för vintern. Det syrade kräver varken frys eller kylskåpsförvaring och håller sig i flera år.
Ett gott råd är att äta minst en matsked syrade grönsaker om dagen. Syrade grönsaker är rika på vitaminer och andra nyttiga ämnen inklusive en levande bakterieflora. Genom att äta lite men regelbundet kan vi kontinuerligt stärka tarmfloran, som forskning visar är så viktig både för immunförsvaret och det psykiska välmåendet. Men de fördelarna får vi bara när vi äter det syrade utan värmebehandling. Några förslag:
– Lägg en sked syrade grönsaker på tallriken som tillbehör och droppa lite olja över
– Använd syrad gurka ovanpå andra smörgåspålägg
– Rör ut några skedar hackade syrade grönsaker med créme fraiche eller gräddfil så får du en jättegod sås
– Blanda in finfördelade syrade grönsaker i en sallad av rivna rotfrukter, häll olja över och avstå från vinäger (eller minska mängden)
– Gör pålägg av blötlagda kokade bönor och mixa in syrade grönsaker som smaksättning
Det finns många sätt!
Men det här inlägget ska handla om när vi har så mycket syrade grönsaker så att vi omöjligt kan få i oss dem som råkost, eller att vi har så gott om dem att vi tycker att vi kan kosta på oss att koka en del av dem. Syrning är ju trots allt en konserveringsmetod och rätt vad det är står det 50-60 liter syrat i förrådet medan vi funderar på vad vi ska äta till middag.
Det är mot öster vi ska vända oss för att få kunskap om hur man lagar mat med syrade grönsaker.
Sjtji – Surkålssoppa
En soppa som lagats i det område som idag är Ryssland, Belarus och Ukraina ända sedan 800-talet då kål först började odlas där.
Soppan lagas traditionellt med en köttbuljong som fås genom att nötkött i två timmar med lök och grönsaker. Men här kommer en vegetarisk variant som jag fått från Anastasia Lundqvist i Stockholm. Anastasia är författare till kokböcker, med recept från Georgien och Ukraina. I Stockholm serverade Anastasia ett gott surdegsrågbröd och smetana till soppan. Vi fick härlig rödbetskvass att dricka till. Det var en måltid jag sent kommer att glömma och nu är jag glad att kunna laga den mustiga soppan själv. Intressant är att själva ordet Sjtji betyder ”något närande”. Det här är basmat att överleva på!
Obs lång tillagningstid, men minimalt arbete!
Ingredienser:
700 g surkål
200 g färsk vitkål (jag använde finriven kålrabbi av den lagringsbara sorten Superschmelz)
250 g svamp, färskvikt (jag använde torkade trattkantareller som fick ligga i blöt och sedan stektes, Anastasia föreslår shitake eller champinjoner)
2 morötter
100 g rotselleri (kan uteslutas)
2 medelstora potatisar
1 palsternacka
2 gula lökar
2 msk tomatpuré
100 g smör
3 msk olja
2 buljongtärningar (jag använde hemmagjord kryddkraft)
salt
peppar
créme fraiche
dill
Gör så här:
1. Lägg strimlade surkålen i en ungsform så att det blir det ca 3 cm tjockt lager kål. Lägg smör i skivor på kolen och baka i ugnen i 3 timmar på 120 grader.
2. Hacka lök och svamp och fräs dem i en stor gryta.
3. Skär resterande grönsaker i mindre bitar och fräs snabbt med tomatpasta, lök och svamp.
4. Häll i två liter vatten, lägg i buljong och låt puttra.
5. Blanda i den ugnsbakade surkålen i grytan och koka 30 minuter till.
6. Servera med créme fraiche och hackad dill (funkar med fryst).
Borsjtj – Rödbetssoppa
Den välkända rödbetssoppan förekommer i många varianter. Det finns historiska belägg för att den här soppan serverades i det som nu är Ukraina redan för 1 500 år sedan! Jag kan inget slaviskt språk men av bokstäverna att döma verkar den vara väldigt besläktad med ovanstående surkålssoppa.
Gör så här:
Slå upp receptet på Borsjtj i vilken kokbok som helst eller laga den som du brukar, men byt ut de svenska kokböckernas ”vinäger” mot en rejäl slev syrade rödbetor så hamnar du närmare originalet. Servera som vanligt med smetana.
Här kommer det utlovade receptet på hemmagjord havredryck, god att ha på gröten.
Havredrycken i butik kostar ca 20 kr litern, en fantasisumma med tanke på de billiga ingredienserna: vatten, havre och rapsolja. Men det är inte helt lätt att kopiera receptet. I den industriella tillverkningen mältas havret (förstadiet till att börja gro) då kolhydraterna bryts ner till olika sockerarter vilket ger den karakteristiska söta smaken. Att göra det själv är väldigt meckigt och risken är stor att processen glöms bort på köksbänken och mögel uppstår.
Att bara mixa vatten med havre och rapsolja blir inte heller gott. Rapsoljan ger ifrån sig för mycket smak eller drycken blir för mjölig.
Under årens lopp har vi utvecklat vår egen variant som vi är väldigt nöjda med. Den smakar inte lika sött som den köpta, men är enligt mig godare att ha på gröten.
De luxe:
Ovanstående plus
5 hasselnötter
1 knivsudd salt
1 krm rapsolja
Gör så här:
Mixa alla ingredienser torrt.
Tillsätt 3 dl hett vatten.
Låt stå över natt (eller minst en halvtimme).
Mixa.
Tillsätt ca 7 dl kallt vatten och mixa igen.
Sila genom finmaskig sil (innehållet i silen läggs i gröten).
Fyll upp i kanna med bra lock.
Håller sig ca 5 dagar vid sval förvaring.
Skaka före användning.
För ökad självförsörjningsgrad behöver odlingarna planeras utifrån vad som faktiskt kommer att ätas. Men lika viktigt är att anpassa menyn efter det som är lätt att odla!
Pumpagröt till frukost
Vid den här årstiden blir frukosten något alldeles extra hos oss. Det finns fortfarande många pumpor kvar i bokhyllor och på fönsterbänkar, som har mognat till sin fulla sötma . I frysen ligger fortfarande gott om röda vinbär. Tillsammans blir de en jättegod frukostgröt. Jag använder de fasta lagringsdugliga matpumporna Black Forest, Green Hokkaido eller Ushiki Kuri. Det finns en rad andra sorter som också passar bra.
.
Black Forest – en av de godaste matpumporna.
Gör så här:
Skala och tärna pumpan, koka bitarna mjuka med lite vatten i botten av kastrullen.
Lägg i en klick smör eller kallpressad kokosolja (självklart eko oavsett).
Krydda med kanel och gurkmeja.
Använd potatisstampen.
Ta en rejäl näve röda vinbär direkt ur frysen som får smälta i pumpagröten.
Det går fort på morgonen när pumpabitarna ligger färdigskurna sedan kvällen innan.
Servera till:
Till pumpagröten äter vi lite kokt krossat spannmål. Bland sädeslagen är favoriten korn. Kornet ligger i topp när det gäller resistent stärkelse, vilket innebär att det matar de goda tarmbakterierna och är snällt mot blodsockret. Ibland (som på bilden) finns även krossade linfrön, gryn och kli med.
Till detta: vanlig mjölk eller hemmagjord havremjölk. Hur man gör sin egen havremjölk får jag väl återkomma till.
Pumpagröt med röda vinbär, förstärkt med spannmål.
Vill du vinna ett odlingskit? 🌱 Följ Odlingsakademien på Instagram, lämna en kommentar om dina odlingsplaner eller ditt bästa minne från Odlingsakademien samt dela inlägget, så deltar du i utlottningen av en uppsättning redskap (spade, grep, sekatör mm) och boken Odla din egen mat – skapa en ekologisk trädgård.
📍Under 2022 gjorde Odlingsakademien 2.0 en utlysning till unga odlare i Astrid Lindgrens Hembygd. Vi hade en heldagskurs med Eva Ekenberg och 12 odlingskit att dela ut – motprestation var att sprida sina erfarenheter i sociala medier.
♻️ 12 odlare valdes ut men endast 11 hade möjlighet att delta. Nu har du chans att få det kvarvarande odlingskitet (som inte innehåller jord, fröer och sättpotatis som det ursprungliga.)
De unga odlare som deltog var @ljusnefall101 @elinnilssn @blomsterfalla @renvaktarmanda @bokodlaren (som också lånat ut bilden🙏) @isabelladahlback @kristinebergsgarden @byggetidalen @norrlida121 @millanstrid
ODLINGSAKADEMIEN 