Onsdagen den 26 oktober samlades ett 30-tal intresserade i Lundstorps hembygdsgård för att höra Lars Johansson från Skogens honung berätta om bin. Kvällen var ett samarbete mellan Odlingsakademien, Lundstorps hembygdsgård med gruppen Odling för alla samt Studiefrämjandet i Eksjö och startade med gott fika med honungstema. Det fanns även möjlighet att provsmaka och köpa olika sorters honung. Det som i den vanliga handeln bara är ”honung” kan hos en biodlare vara en väldigt varierad produkt, beroende på vilka blommor bina har besökt och när honungen har skattats ur kupan.

Lars berättade om biodlingens historia och hur ett bisamhälle är uppbyggt och fungerar. Människan har levt med bin i minst 5-6000 år och bin är så bra på att konservera sin mat att man har funnit fullt ätbar honung i pyramiderna! Bäst-före-datumen på dagens honungsburkar har ingen grund i honungens verkliga hållbarhet.

Ett bisamhälle är en superorganism med en äggläggande drottning, en stor mängd kvinnliga arbetarbin och sommartid även några manliga drönare vars enda uppgift är att para sig med drottningen. Arbetarbina gör karriär under sin levnad genom att de börjar med att städa kupan och sedan avancerar sig uppåt tills de blir flygbin som samlar nektar och pollen för att äta direkt och för att göra honung och bibröd. Som en superorganism är de mindre sårbara för omgivningens variationer än tex solitära bin.

Bin kommunicerar med varandra på olika sätt, tex kan de genom en speciell sort dans lämna information om var det finns gott om blommor att samla nektar ifrån. Man har även funnit att det är arbetarbina som tar beslut om när det är dags att svärma, att dela samhället, inte drottningen som man tidigare trott och att det verkar ske genom en demokratiskt process.

För att främja bin och andra pollinerare är det bra att ha en mångfald i sin trädgård med mycket frukt, bär och kryddväxter. Låt gärna maskrosorna vara kvar i gräsmattan, som annars lätt blir som en öken för ett hungrigt bi. En enda maskros består egentligen av ca 400 blommor och mat behövs hela säsongen.

Tack Lars för en intressant föreläsning om bisamhällets spännande liv!

Söndagen den 25 september besökte 12 deltagare Ödevata gårdshotell utanför Emmaboda. Gården har en spännande historia som arbetshem under 1920-talet, flyktingförläggning under Andra världskriget och sedan som öppen kriminalvårdsanstalt. Nu drivs den privat med hållbarhet och omställning i fokus, vilket tydligt återspeglas i återbrukshuset med sedumtak, den påbörjade skogsträdgården, det 3 år gamla växthuset ”Framtidens orangeri” med fiskodling och bananträd och inte minst de hängivna ägarna Malin och Magnus som generöst delar med sig av sin kunskap kring bland annat akvaponik och biokol.

Det stora växthuset rymmer två olika system där vattnet cirkulerar runt från fisktankar till odlingsbäddar med tomater, bananträd mm och sedan tillbaka. Växterna tar hand om näringen och vattnet renas när det rinner igenom odlingsbäddarna. Systemet i sig är enkelt, även om det syns att det ligger mycket kunskap bakom konstruktionen. Växterna växer inte i jord, utan i det ena systemet är de planterade i en grusbädd, i det andra direkt i biokol. Systemet med grus behöver ibland rengöras från slam, vilket inte behövs i systemet med biokol. En biokolsbit är porös så dess yta motsvarar en fotbollsplan för mikroorganismerna att bo på, medan det kompakta gruset bara har sin yttre yta till förfogande. Biokol kan användas på många olika sätt men när det är vatten inblandat, som i akvaponik, behövs stora bitar så det inte sätter igen eller blir för blött. Biokol i större bitar finns att köpa på Spetsamåla gård.

Fisken som odlas är Tilapia. Malin tipsar om att det är en bra självhushållningsfisk om man har ett kallväxthus. Då kan man köpa yngel på våren och föda upp i ett akvaponiksystem under sommaren för att sedan äta upp på hösten. Hon kallar den ”hushållsgris” då den kan leva på matrester. På Ödevata odlar man eget yngel och kan hålla igång odlingen året runt då växthuset värms med egen fjärrvärme. För att få servera fiskarna till sina gäster får de köpt fiskfoder.

Växthuset är fullt av exotiska växter, många köpta på Jeppa S trädgård i Osby. Bananträden växer fort, på bara ett år når de upp i taket!

I växthuset finns även exempel på hur man kan göra sin egen variant av akvaponikodling hemma i köket. Förutom någon sorts akvarium med fiskar och genomsläppliga lådor med växter behövs en liten pump för att syresätta vattnet . När man börjar odla i biokol kan det vara bra att veta att tar det ett tag innan biokolen koloniseras av mikroorganismer och ”kommer igång”.

Biokol kan tillverkas av ved, vass, flis, kottar, halm, trädgårdsris…. Det viktiga är hur det brinner och släcks, så det blir kol istället för aska. Biokolen är som ett hotell för mikroorganismer med alla sina små håligheter, det håller fukt och binder näring. På Ödevata används biokolen som strö och fodertillskott hos hönsen och för att binda näring i komposten. Sedan läggs den laddade biokolen i jorden som jordförbättrare. Biokol har en mängd användningsområden, som rening i avloppssystem, förhindra näringsläckage i jordbruket, förbättra jorden och ge en bättre livsmiljö för olika växter. Läs mer på biokol.org. Vid vanlig eldning släpps det ut koldioxid, medan det vid biokolstillverkning binds koldioxid som man sedan kan lagra i jorden i tusentalsår. Mer om biokol och hur man tillverkar det.

På Ödevata tillverkas biokol på flera olika sätt – genom biokolsgrillar, trädgårdsmilor som även hyrs ut till verksamheter som vill skapa biokol, en ombyggd flispanna och en biokolsugn.

Missa inte länkarna ovan för att läsa mer om biokol. Det är en helt fantastiskt produkt, som även går att tillverka småskaligt hemma, av tex trädgårdsavfall. Här finns fler länkar: Skanska satsar på biokol. The secret of El Dorado. Biokolsprodukter. Lämna gärna fler tips i kommentarsfältet!

Tack för ett inspirerande och lärorikt studiebesök Malin och Magnus!

Lördagen den 10 september var det dags för den tredje workshopen i permakultur med Riquette Verschoor de Louw. Några av deltagarna deltog för första gången, några hade varit med på en eller båda tidigare tillfällena. Vi började dagen med att gräva upp bomullslapparna vi grävde ner på två ställen i trädgården vid förra träffen i juni. Den ena var nästan helt intakt medan den andra hade börjat brytas ned, vilket visar var det finns mest liv i jorden.

Riquette berättade om tävlingen Gotlands fulaste gräsmatta som genomfördes i somras som en kampanj för att spara vatten och där priset var en trädgårdskonsultation. Frågan var vad deltagarna skulle ha tipsat om ifall det var de som var trädgårdsexperten? Det blev en givande diskussion om klimatförändringar, solidaritet kring vatten och hur naturen påverkas av hetta och torka. Om hur växter, samtidigt som de kräver vatten för att växa, också håller kvar vatten, sänker temperaturen vid markytan och skapar skugga. I ett naturligt system finns det växter på olika höjd, anpassade efter den miljö de växer, som skapar ett kretslopp för vatten och organiskt material och ger livsutrymme för tex insekter och marklevande organismer.

Nästa moment var att följa upp hur Riquettes plan över sin nya trädgård utvecklats och förändrats under sommaren, efter input från deltagarna vid förra träffen, nya observationer och omvärderade prioriteringar. Hon hade skapat en design med skogsträdgårdskanter, häckar och alléer, fruktskog med olika sorters lökar, odlingsyta för grönsaker och blommor, sittplatser och blickfång. Trädgården ska delas in i rum med olika färgteman, anpassade efter olika tider på året och med fokus på tex doft, synintryck eller smak. Skogsträdgårdskanterna ska bestå av träd och buskar i olika nivåer, med örtskikt och marktäckare av blommor och ätbara växter under, i olika gillen med växter som trivs ihop och hjälper varandra. Närmast komposten ska det växa hassel som kan fånga upp näringsläckage och nära hasseln ska det växa fläder som trivs i hasseln sällskap. Mellan fruktträden ska det växa havtorn som genom att vara kvävefixerande skapar näring.

Efter en god vegetarisk lunch var det dags för praktiskt trädgårdsarbete med att förbereda odlingsytor med olika sorters gröngödsling och plantera fruktträd ihop med rabarber. Flera deltagare uttryckte intresse för att få följa hur trädgården utvecklas över tid. Tack Riquette för en intressant workshop!