Deltagare i potatisutmaningen

Vem odlar mest potatis på en kvadratmeter? 

De som deltar i Odlingsakademiens potatisutmaning är:

  • Carina Beijer
  • Riquette Verschoor
  • Marianne Käfer
  • Hillevi Helmfrid
  • Krister Segergren
  • Marie Ragnar
  • Eva Ekenberg
  • Nina Hedlund
  • Ann-Sofie Karlsson
  • Madelene Claussen och Roger Carlsson
  • Patrik Nordén
  • Susanne Johansson
  • Veronika Kjellgren och Daniel Löfberg

Lycka till med era potatisar!

Odlingstunnel i Sälleryd

Här kommer en hälsning från tunnelmottagare Susanne Johansson Eksjö:

Så fantastiskt att få bli med tunnelväxthus!

Jag, Anders och Jenny hämtade våra växthus hos Gjordnära. Där blev vi väl mottagna och fick en guidning av företaget och chans att se en uppsatt tunnel. Köpte även med lite extra tillbehör hem. Bla ett bevattningssystem.

Då var det dax att sätta upp den. Vi använde gårdens maskiner, schaktade bort grässvålen och jämnade till. I med jordankare och sen rullade det på.

En bågdel fattades samt att fel storlek på markduk var medskickad, då blev det lite stillestånd. Sen har det rullat på bra trots vårbruk och en del sjukdomar.

Vi har även grävt och kopplat in vatten och el. Det som är kvar är en dörr på ena gaveln…som vi ska tillverka själva.

Det första vi satte var jordgubbsplantor. I veckan har jag planterat ut 8 sorters tomater, chili, paprika, aubergine, physalis, gurkor. Det som är sått är sallat, mangold, basilika, rädisor, pumpa / squash och olika kålsorter. 2 minikiwi som är en present fick också flytta in.

Jag har gjort en fast bädd på ena långsidan 1 m bred med träkant runt, ingen markduk. Använt befintlig matjord som boostats med bokashi, hönsgödsel preppad biokol, torv och gammal ensilage på det!

Resten är täckt med markduk och flis. Gjordnäras pallkragar och diverse lämpliga odlingslådor med bla. hästgödsel.

En arbetsbänk ska göras av Gjordnäras lastpall och lock. Bra att de packar i sådant som kan användas!

Jag har en vädringslucka i nu och med en dörr till tror jag att det klarar sig.

Nu har det mest varit de kalla nätterna som oroat oss.

Alla gårdens 4 generationer har varit delaktiga i projektet och då får ju också alla dela på skörden…..

Jag har några uppdrag i sommar/höst som jag ska leverera grönsaker till och hoppas det blir bra skörd.

Odlings-Hälsningar Susanne och Sälleryds Köksträdgård, Eksjö

Potato tower i Lidhem

Potatis, potatis

Helena:

Mitt bidrag till Potatisuppropet är att vi tagit till det tunga artilleriet i form av jordfräs för att öppna upp ett drygt 100 kvm stort land mitt bland kirskål, nässlor och kvickrot. Där är vi två barnfamiljer som ska odla potatis tillsammans. Efter att området har frästs några gånger med jämna mellanrum är det nu handrensning som gäller för att få bort rotogräsrötter och sten, sedan är det dags att sätta potatisen. Fårorna gör vi med en hjulhacka, om vi inte lyckas få tag på en potatisplog som vi kan spänna för hästen.

Hönsen är engagerade kollegor som förhoppningsvis äter upp en del knäpparlarver som annars är vanliga i nybruten mark och som kan förstöra en del av skörden.

Jag sätter även en del potatis i mina gamla land och i en pallkrage. I pallkrageodlingen satte jag potatis redan för flera veckor sedan, då några av de förgrodda skjutit i höjden, annars hade jag kunnat vara med i Odlingsakademiens Potatisutmaning med den. Sista anmälningsdag för Potatisutmaningen är 20 maj – missa inte det!

Alla sätta potatis – utom de tråkiga! 

Hur odlar du din potatis? Deltar du i Potatisuppropet och Potatisutmaningen? Eller satsar du mer på att odla andra grönsaker? Dela med dig av ditt odlande till oss! Maila odlingsakademien@alhembygd.se.

Agera tillsammans!

De närmaste veckorna är avgörande för hur mycket mat det kommer finnas att skörda i höst. Det är nu det är dags att peta ner fröer och sätta potatisar. Själv kan man åstadkomma mycket, men tillsammans blir möjligheterna större och sårbarheten mindre.

Odlingsakademiens planerade nätverksträffar är inställda pga Corona-pandemin, men vi uppmanar er att själva ordna nätverksträffar – i mindre skala och utomhus. Är alla symptomfria och håller avstånd ska det gå bra. Samla ihop dina närmaste grannar, några av dina vänner eller odlingsintresserade bekanta – eller varför inte odlingsintresserade blivande vänner? Fokusera på hur ni kan samarbeta i praktiken: Vem har plats över i sin jordkällare? Kan ni samverka kring plantuppdragning, fröodling och/eller försäljning? Vill ni delta i Potatisuppropet genom att odla potatis tillsammans eller kanske tävla mot varandra i Odlingsakademiens tävling i att odla mest potatis på 1 kvm? Vilka är just era behov, önskemål och resurser? Hur kan just ni bidra till ökad matresiliens för er eller ert närområde? Det behöver inte vara några stora planer för att det ska vara värt att träffas och fundera kring hur ni kan hjälpas åt i praktiken.

Vem har du i ditt kontaktnät eller i ditt närområde som du kan ordna en nätverksträff med? Ta kontakt redan idag! Eller vill du hellre ordna en frö- och plantbytardag i liten skala? Boka datum och bjud in! Lika bra att göra direkt – innan modet sviker eller tiden rinner iväg.

Vi i Odlingsakademien kan försöka hjälpa till att förmedla kontakt med andra som bor nära eller lägga ut information på vår blogg. Maila odlingsakademien@alhembygd.se. Har du redan skapat nätverk och samarbete? Tipsa och inspirera gärna andra genom att maila till oss! Stort som smått är välkommet. Det går även bra att skicka bild och text till 070-6882897 så lägger jag in det på bloggen. /Helena

Odlingstunnel utanför Mariannelund

Ympningskurs – del 2

På ympningkurserna i Kristdala och Lidhem 19/4 resp. 26/4 delade Björn Westeson med sig av allmän kunskap om träd. När man köper ett nytt träd är det bäst om den har grenar jämt runt hela stammen, som en spiralform uppåt, så inte alla grenar utgår från samma plats. Gropen man planterar i ska vara väl tilltagen och dränerad, tex genom singel i botten. Slå ner 1-3 stolpar kring trädet för att ge det stöd och använd gnagskydd. De spiralformade skydden riskerar att strypa trädet när det växer, bättre är nät som öppnar sig vartefter eller kycklingnät som fästs så de inte skaver på stammen. Tänk på att inte plantera träden för tätt utan planera för att de fullvuxna kronorna ska få plats bredvid varandra. Vattna ordentligt första åren.

Björn visade beskärning under kursen. Unga träd mår bäst av att beskäras under vintermånaderna medan uppvuxna träd (ca 5-6 år och äldre) bäst beskärs under sommar och höst. Beskär man ett äldre träd på vintern kommer de att svara med att sätta en stor mängd vattenskott för att kompensera förlusten av bladmassa. I princip är ett träds rotsystem lika stort som dess krona och den vill hålla den balansen. Om ett träd har beskurits hårt och satt mycket vattenskott ska de avlägsnas med en tredjedel i taget under en treårs-period för att undvika nya vattenskott.  Unga träd beskärs för att skapa en bra form och stimulera tillväxten.

De aktivaste rötterna finns längst ut i rotsystemet, därför är det i området nedanför kronans yttersta del, dropplinjen, man ska gödsla och lufta jorden.

Grenar kapas strax ovanför en utåtgående gren eller bladknopp. Det är viktigt att inte skada grenkragen, utan att för den skull lämna en för lång tapp. I början kommer det unga trädet ha en ganska spetsig form för att sedan bli mer flack när den börjar producera frukt som tynger ner grenarna. Det behövs inget vax eller balsam på dessa snittytor, de läker bäst i fred. Nya grenar bildas på ovansidan så en bra strategi är att beskära nerifrån på lite äldre träd med fokus på att skapa en ljus och luftig krona. Kapa inte grenar större än 10 cm i diameter. Björn tipsar även om att kartgallra för att få den största och friskaste frukten.

Spara gamla träd så länge de ger frukt, säger Björn. Det gör ingenting om de är ihåliga och murkna inuti. Själva livskraften i trädet sitter precis innanför barken, i kambiet. Sätt inte heller igen hålen med något, men det kan behöva göras ett litet hål för dränering nertill. Ta bort alla stamskott och beskär trädet för att stimulera tillväxt, men ta inte för hårt på en gång. Låt det ta flera år!

Björn visade och berättade även om fruktträdskräftan. Det är en svamp som ger skador som syns på bilden ovan och förkortar trädets livslängd. Risken att få kräftan ökar i lerjord, så dränera ordentligt vid plantering tex genom att byta ut en del av jorden till sand, singel och mullhaltig jord. Även skador på barken och ett fuktigt klimat ökar risken. Skydda trädet och håll kronan luftig. Björn tycker man kan spara ett träd med kräfta, men man ska absolut inte ta ympris då smittan finns i hela trädet.

Tack Björn för intressanta och givande kursdagar!

Ympningskurs – del 1

Två söndagar i april har Björn Westeson delgett sin kunskap om ympning och trädvård för intresserade inom Odlingsakademiens område. Första kursen gick av stapel i Kristdala och en andra i Lidhem utanför Vimmerby, med 10 deltagare vardera. Inom kursen fanns möjlighet att köpa ympris av olika äppelsorter såsom Cellini, Birgit Bonnier, Gravenstein, Bramley, Wealthy och Transparante Blanche, samt 10 grundstammar från Gränna plantskola.

Björn visar en grundstam som ska ympas med en ny sort.

Anledningen att man ympar träd är för att det inte går att få samma sort som ursprungsträden genom kärnsådd. Kärnorna ger helt enkelt en mängd nya sorter utan möjlighet att ha kontroll på vad det blir. Tillvägagångssättet för att få fler träd av den sort man vill ha, tex för att bevara gamla sorter, är att byta ut kronan, eller delar av kronan, genom att få kvistar att växa fast på grundstammen eller i grenar.

De grundstammar som används är av olika sorter. Björn använder sorten A2 som är en starkväxande och härdig sort. Ympriset är årsskott från friska träd, taget under vintern och förvarat i fuktat papper och plast i kylskåpet tills det är dags att ympa ungefär vid den här tiden på våren. (Detta gäller träd av kärnfrukt dvs päron och äpple. För stenfrukter som plommon och körsbär är tillvägagångssättet lite annorlunda). Det går även bra att ympa på vildapel och ympa in nya sorter i gamla träd. Gamla träd bör beskäras först för att locka fram nya friska skott att använda.

För att genomföra en bra ympning krävs bra redskap:

  • En sekatör som ger fina snitt. Slipa med ett bryne vid behov. Björn avråder från ympningssekatörer då de ger en för kort anläggningsyta, snitten ska helst vara 2-3 cm långa.
  • Tunnbladig vass kniv.
  • Vulktejp. Kan köpas där det finns bilgrejer. Fördelen med tejpen är att den aktiveras och sluter tätt när den dras ut, men även eltejp kan fungera. En del använder istället bast, men det kan vara lite svårt att fästa tätt.
  • Ympvax eller sårbalsam att behandla snittytorna med för att de inte ska torka ut.
  • Märklappar, permanentpenna och ståltråd för att märka upp ymparna. Märk och dokumentera noga genom hela processen!
  • Plastpåsar för att göra ett miniväxthus till ympen. Gör ett hål för att dränera ut överflödig fukt. Kring midsommar när ympen förhoppningsvis har tagit sig kan man successivt ta bort plastpåsen.
  • Stora krukor att plantera det lilla trädet i tills det blir större och kan planteras ut. Placera gärna krukorna i en sk ”barnkammare” – en extra skyddad plats där du kan ha bra koll på plantorna.
  • Gärna ett förkläde med stora fickor till alla saker.

Vid ympning uppe i träd behövs även:

  • En säker stege med tvärslå nederst så den står stadigt. Gärna en som går att fälla ut i olika ställningar.
  • En bra japantandad såg som bara sågar i drag.
  • Ett hölster för att förvara dessa redskap säkert och lättåtkomligt.

Det svåraste i hela ympningen var att göra fina raka snittytor som sluter tätt mot varandra. Därför fick kursdeltagarna först öva på vattenskott av päron. Det är viktigt att kambiumskikten (det ljusgröna innanför barken) kommer i kontakt så att ytorna kan växa ihop. När snitten passar fint ihop lindas tejpen fast för att hålla allt på plats och alla snittytor behandlas med ympvax eller sårbalsam, innan de märks upp och plastpåsen dras på.

Det största hotet mot en lyckad ympning är uttorkning. Därför bör man inte ympa i alltför soligt eller blåsigt väder, rotsystem och snittytor ska hållas fuktiga och det är viktigt att använda bra bindmaterial och vax/balsam. Berör inte snittytorna med fingrarna.

Här visar Björn ett bladöga på en redan ympad kvist. Glöm inte ympvax i toppen av ympen! Björn använder en liten grenbit för att smörja på vaxet.

Ympkvisten ska ha 2-3 bladögon och eventuella torkade toppar ska klippas bort. Man försöker även lägga snittet mitt emot ett bladöga eftersom det finns mycket växtkraft just där. Bladögat ligger alltså på baksidan av grenen, ungefär mitt på snittet.

Är man ovan att ympa är det bra att lämna några bladögon på stammen för att kunna försöka rädda en misslyckad ympning med hjälp av ockulering – att man sätter in ett bladöga i barken för att locka fram en ny gren av den önskade sorten och sedan skapa trädet av den. Huruvida ympen har lyckats eller inte bör märkas på om den slår ut blad inom några veckor och senast innan midsommar.

Barkymp innan behandling med vax.

Ett annat sätt att ympa är barkympning. Här skjuts ympen in under barken så att kambiumskikten får kontakt och ska därför ha lite mer kambiumskikt frilagt genom att man även tar bort lite på sidorna på ympkvisten. En gren på 2-4 cm kan vara lagom för den här sortens ympning och man kan gärna sätta två ympar mittemot varandra på en gren. Tar sig båda prioriterar man den översta och klipper in den nedre medan den hjälper till att valla över såret. Ympningen ska ske när trädet börjat sava ordentligt (april-maj) så att barken släpper lätt. Stenfrukter barkympas på ett lite annorlunda sätt.

Björn berättade även om skötsel av unga och gamla träd. Mer om det i nästa del.