Ympningskurs – del 2

På ympningkurserna i Kristdala och Lidhem 19/4 resp. 26/4 delade Björn Westeson med sig av allmän kunskap om träd. När man köper ett nytt träd är det bäst om den har grenar jämt runt hela stammen, som en spiralform uppåt, så inte alla grenar utgår från samma plats. Gropen man planterar i ska vara väl tilltagen och dränerad, tex genom singel i botten. Slå ner 1-3 stolpar kring trädet för att ge det stöd och använd gnagskydd. De spiralformade skydden riskerar att strypa trädet när det växer, bättre är nät som öppnar sig vartefter eller kycklingnät som fästs så de inte skaver på stammen. Tänk på att inte plantera träden för tätt utan planera för att de fullvuxna kronorna ska få plats bredvid varandra. Vattna ordentligt första åren.

Björn visade beskärning under kursen. Unga träd mår bäst av att beskäras under vintermånaderna medan uppvuxna träd (ca 5-6 år och äldre) bäst beskärs under sommar och höst. Beskär man ett äldre träd på vintern kommer de att svara med att sätta en stor mängd vattenskott för att kompensera förlusten av bladmassa. I princip är ett träds rotsystem lika stort som dess krona och den vill hålla den balansen. Om ett träd har beskurits hårt och satt mycket vattenskott ska de avlägsnas med en tredjedel i taget under en treårs-period för att undvika nya vattenskott.  Unga träd beskärs för att skapa en bra form och stimulera tillväxten.

De aktivaste rötterna finns längst ut i rotsystemet, därför är det i området nedanför kronans yttersta del, dropplinjen, man ska gödsla och lufta jorden.

Grenar kapas strax ovanför en utåtgående gren eller bladknopp. Det är viktigt att inte skada grenkragen, utan att för den skull lämna en för lång tapp. I början kommer det unga trädet ha en ganska spetsig form för att sedan bli mer flack när den börjar producera frukt som tynger ner grenarna. Det behövs inget vax eller balsam på dessa snittytor, de läker bäst i fred. Nya grenar bildas på ovansidan så en bra strategi är att beskära nerifrån på lite äldre träd med fokus på att skapa en ljus och luftig krona. Kapa inte grenar större än 10 cm i diameter. Björn tipsar även om att kartgallra för att få den största och friskaste frukten.

Spara gamla träd så länge de ger frukt, säger Björn. Det gör ingenting om de är ihåliga och murkna inuti. Själva livskraften i trädet sitter precis innanför barken, i kambiet. Sätt inte heller igen hålen med något, men det kan behöva göras ett litet hål för dränering nertill. Ta bort alla stamskott och beskär trädet för att stimulera tillväxt, men ta inte för hårt på en gång. Låt det ta flera år!

Björn visade och berättade även om fruktträdskräftan. Det är en svamp som ger skador som syns på bilden ovan och förkortar trädets livslängd. Risken att få kräftan ökar i lerjord, så dränera ordentligt vid plantering tex genom att byta ut en del av jorden till sand, singel och mullhaltig jord. Även skador på barken och ett fuktigt klimat ökar risken. Skydda trädet och håll kronan luftig. Björn tycker man kan spara ett träd med kräfta, men man ska absolut inte ta ympris då smittan finns i hela trädet.

Tack Björn för intressanta och givande kursdagar!

Ympningskurs – del 1

Två söndagar i april har Björn Westeson delgett sin kunskap om ympning och trädvård för intresserade inom Odlingsakademiens område. Första kursen gick av stapel i Kristdala och en andra i Lidhem utanför Vimmerby, med 10 deltagare vardera. Inom kursen fanns möjlighet att köpa ympris av olika äppelsorter såsom Cellini, Birgit Bonnier, Gravenstein, Bramley, Wealthy och Transparante Blanche, samt 10 grundstammar från Gränna plantskola.

Björn visar en grundstam som ska ympas med en ny sort.

Anledningen att man ympar träd är för att det inte går att få samma sort som ursprungsträden genom kärnsådd. Kärnorna ger helt enkelt en mängd nya sorter utan möjlighet att ha kontroll på vad det blir. Tillvägagångssättet för att få fler träd av den sort man vill ha, tex för att bevara gamla sorter, är att byta ut kronan, eller delar av kronan, genom att få kvistar att växa fast på grundstammen eller i grenar.

De grundstammar som används är av olika sorter. Björn använder sorten A2 som är en starkväxande och härdig sort. Ympriset är årsskott från friska träd, taget under vintern och förvarat i fuktat papper och plast i kylskåpet tills det är dags att ympa ungefär vid den här tiden på våren. (Detta gäller träd av kärnfrukt dvs päron och äpple. För stenfrukter som plommon och körsbär är tillvägagångssättet lite annorlunda). Det går även bra att ympa på vildapel och ympa in nya sorter i gamla träd. Gamla träd bör beskäras först för att locka fram nya friska skott att använda.

För att genomföra en bra ympning krävs bra redskap:

  • En sekatör som ger fina snitt. Slipa med ett bryne vid behov. Björn avråder från ympningssekatörer då de ger en för kort anläggningsyta, snitten ska helst vara 2-3 cm långa.
  • Tunnbladig vass kniv.
  • Vulktejp. Kan köpas där det finns bilgrejer. Fördelen med tejpen är att den aktiveras och sluter tätt när den dras ut, men även eltejp kan fungera. En del använder istället bast, men det kan vara lite svårt att fästa tätt.
  • Ympvax eller sårbalsam att behandla snittytorna med för att de inte ska torka ut.
  • Märklappar, permanentpenna och ståltråd för att märka upp ymparna. Märk och dokumentera noga genom hela processen!
  • Plastpåsar för att göra ett miniväxthus till ympen. Gör ett hål för att dränera ut överflödig fukt. Kring midsommar när ympen förhoppningsvis har tagit sig kan man successivt ta bort plastpåsen.
  • Stora krukor att plantera det lilla trädet i tills det blir större och kan planteras ut. Placera gärna krukorna i en sk ”barnkammare” – en extra skyddad plats där du kan ha bra koll på plantorna.
  • Gärna ett förkläde med stora fickor till alla saker.

Vid ympning uppe i träd behövs även:

  • En säker stege med tvärslå nederst så den står stadigt. Gärna en som går att fälla ut i olika ställningar.
  • En bra japantandad såg som bara sågar i drag.
  • Ett hölster för att förvara dessa redskap säkert och lättåtkomligt.

Det svåraste i hela ympningen var att göra fina raka snittytor som sluter tätt mot varandra. Därför fick kursdeltagarna först öva på vattenskott av päron. Det är viktigt att kambiumskikten (det ljusgröna innanför barken) kommer i kontakt så att ytorna kan växa ihop. När snitten passar fint ihop lindas tejpen fast för att hålla allt på plats och alla snittytor behandlas med ympvax eller sårbalsam, innan de märks upp och plastpåsen dras på.

Det största hotet mot en lyckad ympning är uttorkning. Därför bör man inte ympa i alltför soligt eller blåsigt väder, rotsystem och snittytor ska hållas fuktiga och det är viktigt att använda bra bindmaterial och vax/balsam. Berör inte snittytorna med fingrarna.

Här visar Björn ett bladöga på en redan ympad kvist. Glöm inte ympvax i toppen av ympen! Björn använder en liten grenbit för att smörja på vaxet.

Ympkvisten ska ha 2-3 bladögon och eventuella torkade toppar ska klippas bort. Man försöker även lägga snittet mitt emot ett bladöga eftersom det finns mycket växtkraft just där. Bladögat ligger alltså på baksidan av grenen, ungefär mitt på snittet.

Är man ovan att ympa är det bra att lämna några bladögon på stammen för att kunna försöka rädda en misslyckad ympning med hjälp av ockulering – att man sätter in ett bladöga i barken för att locka fram en ny gren av den önskade sorten och sedan skapa trädet av den. Huruvida ympen har lyckats eller inte bör märkas på om den slår ut blad inom några veckor och senast innan midsommar.

Barkymp innan behandling med vax.

Ett annat sätt att ympa är barkympning. Här skjuts ympen in under barken så att kambiumskikten får kontakt och ska därför ha lite mer kambiumskikt frilagt genom att man även tar bort lite på sidorna på ympkvisten. En gren på 2-4 cm kan vara lagom för den här sortens ympning och man kan gärna sätta två ympar mittemot varandra på en gren. Tar sig båda prioriterar man den översta och klipper in den nedre medan den hjälper till att valla över såret. Ympningen ska ske när trädet börjat sava ordentligt (april-maj) så att barken släpper lätt. Stenfrukter barkympas på ett lite annorlunda sätt.

Björn berättade även om skötsel av unga och gamla träd. Mer om det i nästa del.

Tunnelväxthusen

I slutet av förra året delade Odlingsakademien ut 10 st tunnelväxthus från Gjordnära. Det var en tuff urvalsprocess med många sökande, där urvalskriterier och geografisk spridning vägde tungt. Vi ville prioritera den som hade ambitionen och möjligheten att skapa odlingsgemenskaper på olika vis, till exempel tillsammans-odlingar, odla till försäljning, ge utbildning inom odling, regelbundet ha öppen trädgård, samarbeta med förskola/skola/daglig verksamhet eller liknande. Målsättningen var att odlingstunneln skulle vara till tydlig nytta för flera, men tillvägagångssättet var öppet.

Det kan ibland vara en lång och kanske krokig väg att uppfylla sina mål och drömmar, men vi hoppas att våra tunnelmottagare kommer ha möjligheten att vara en aktiv del i att sprida odlingskunskap,- intresse och -inspiration med hjälp av växthustunnlarna och att det ska odlas många härliga grönsaker där under åren! Vi har fått en liten presentation från några av dem och hoppas snart få lära känna resten liten närmare.

Här kommer en uppdaterad lista på vilka som har fått en tunnel och är huvudansvariga för den:

Lycka till mer era tunnlar och odlingsplaner!

Träsktunneln i Berga

På gång

Det sjuder av aktivitet och initiativ lite överallt. Det finns många möjligheter att lära sig mer, inspireras och delta i det som sker. Här kommer några exempel. Tipsa gärna om fler!

Potatisuppropet: (Läs mer här. Det finns tips på hur man kan gå tillväga)

Nu är det dags att öka den lokala självförsörjningen! Omställningsinitiativet Närjord i Söderhamn har startat Potatisuppropet som en utmaning till oss alla att se till att vår matberedskap är god.

Allt fler röster varnar nu för livsmedelsbrist. De begränsningar i rörlighet som följer i spåren av Covid-19 har väckt en diskussion om livsmedelssystemets sårbarhet. FN-organisationerna FAO, WTO och WHO säger i ett gemensamt uttalande att det nu finns anledning att oroa sig för livsmedelssäkerheten i världen. Omställningsgrupper kan ta initiativ för att öka självförsörjningen samtidigt som vi lyfter behovet av lokal resiliens i omställningens tid. Vi har mobiliserat vid kriser förr, vi kan göra det idag också.

Sveriges matberedskap är inte god. Vi har inga beredskapslager, varken av mat eller drivmedel. Vid ett importstopp tar maten i butikshyllorna slut på några dagar. Nu när världens länder på stänger sina gränser kan vi inte förlita oss på en matförsörjning som beror på ett ständigt flöde av leveranser. Det gäller att agera redan denna växtsäsong. Det vi inte får ner i jorden under de närmaste två månaderna kommer vi inte att kunna skörda i höst.

Varför just potatis? Nu som förr är potatisen vårt bästa och pålitligaste baslivsmedel, men all lokal matproduktion är viktig!

Webbinariet Omstart som nystart: från Coronakris till fossilfrihet: (Läs mer här.)

Vad kan coronakrisen lära oss om samhällets och politikens kapacitet att hantera andra kriser, såsom klimatförändringarna? Den pågående coronapandemin har ställt världen på ända. Regeringar världen över har på några få veckor vidtagit åtgärder som innebär stora ingripanden i samhällets sociala och ekonomiska strukturer. Det är en omställning utan motstycke i modern tid, och den är smärtsam men nödvändig. Välkommen till ett webbinarium som anordnas av forskningsrådet Formas, Naturskyddsföreningen och tankesmedjan Fores!

Åtgärder som genomförs nu för att lösa coronakrisen skulle kunna föra med sig möjligheter att skapa en mer hållbar och rättvis värld som är bättre rustad för framtida kriser. Resurser som mobiliseras för att möta coronapandemin har potential att bidra till omställningen till det fossilfria välfärdssamhälle som Sverige ska vara 2045.

 

Vinnovas erbjudande om finansiering för omställning i spåren av Corona-epidemin: (Läs mer här)

Vinnova öppnar en utlysning för omställning i spåren av coronakrisen. Syftet är att möta utmaningar och fånga möjligheter som samhället nu står inför. Med det här erbjudandet ger vi stöd till initiativ som genom samverkan mobiliserar för innovation för en hållbar framtid. 

Vidare funderingar

Helena:

Tack för att ni delar era tankar och tips här på bloggen, tex Riquettes funderingar på hur vi ska agera i krisen och Mariannes konkreta råd om att fröodla sallat. Vi tar tacksamt emot fler inlägg som kan inspirera andra!

Just nu vet vi ännu inte riktigt hur Odlingsakademien ska svara på det läge som uppstått och personligen vet jag heller inte riktigt hur jag ska agera. Vad är bäst? Hur mycket orkar, hinner och kan jag? Hur mycket kan vi göra i Odlingsakademien och på vilket sätt? Finns det ytterligare resurser att använda? Men även om det är lite villrådigt för tillfället, så känns det in till hjärtat att det här både är en chans och ett behov, en nödvändighet, att verka för mer odlande och lokal självförsörjning. Kanske måste vi inte veta exakt bästa sättet? Kanske behöver vi bara starta där vi står? Ta första steget utan att riktigt veta hur vägen kommer se ut? Året med Odlingsakademien har gjort flera av oss bättre rustade, genom kunskap, inspiration och nätverkande. Det finns kontakter att tillgå via bloggen, Facebook och lokala grupper. Vi har redan börjat gå, nu är det bara att fortsätta.

När jag funderar på vad jag kan starta med, direkt och på egen hand, kommer jag fram till följande:

  • Räcka upp handen på Riquettes fråga om att vilja vara med i ett samarbete. Kanske går det även att samarbeta med lokala Naturskyddföreningar, Studieförbund, Reko-ringar mm? Jag har däremot inte riktigt klart för mig hur samarbetet kan se ut, men det går att utarbeta tillsammans.
  • Jag kan tänka mig att vara ett stöd till någon som vill utöka sin odling och jag kan öppna upp min gård för visa hur jag odlar. Jag är inte proffs, men något skulle jag tro att jag kan bidra med. Men jag vill bara engagera mig i den som verkligen vill satsa på sitt odlande i år, oavsett om det är för eget bruk eller i lite större skala. Inspirations-visningar och liknande får vänta till senare. Jag är gärna med i ett stöd-samarbete, där ett par-tre odlare i ungefär samma skala kan stötta varandra.
  • Kanske någon vill komma hit regelbundet och hjälpa mig i odlingarna i utbyte mot grönsaker och erfarenhet?
  • Jag har hästgödsel att dela med mig av. Främst det som ligger på stacken, alltså från årsgammalt till nytt. Det är blandat med spån, men mycket av spånet lägger vi vid sidan av för att använda i gångar så det är inte jättemycket. Jag brukar kompostera gödseln ett år och under tiden odla pumpa och squash i den, vilket funkar utmärkt.
  • Jag planerar att sälja lite plantor under våren och senare även grönsaker. Jag kommer även ta extra mycket fröer i år, men har ännu inte bestämt av vad. Jag vet inte riktigt vilken försäljningskanal jag kommer använda så här är en punkt att arbeta vidare på.
  • Jag skulle kunna bli mer aktiv på min blogg Ett Eko och i Facebook-gruppen Odling som livsstil.
  • Jag ska lämna in överflödiga fröer till fröbiblioteket på Vimmerby Bibliotek.

Mer om mig: Jag bor på en gård mellan Vimmerby och Frödinge där jag odlat för eget bruk i drygt 10 år. Jag har provat flera olika odlingstekniker och lär mig ständigt. Jag älskar att odla och jag älskar egna grönsaker, men måste också erkänna att det känns rätt tufft och svårt ibland. Fortfarande. Framtida projekt är att odla mer med hjälp av hästkrafter (i form av Gotlandsruss) och att plantera ännu mer perenner. Tidigare har jag gått kurs i att odla för försäljning på Holma folkhögskola, men har bara sålt grönsaker sporadiskt då det mesta går åt till familjens behov. Jag har inte helt släppt tanken på att odla till försäljning, men funderar även på andra sätt att arbeta kring odlandet. Att vara projektsamordnare i det här projektet är ett sätt, att arbeta som trädgårdsmästare i Kristinas trädgård på Ingebo Hagar är ett annat. Vad min roll i den här omställningen blir får vi se, men jag satsar på att odla mer än någonsin detta år. Jag finns på helenas_mail@hotmail.com, Odlingsakademiens mail eller 070-6882897.

Vad vill just du göra? Vad har du för behov, drömmar och resurser? Hur skulle dina första steg kunna se ut? Skriv gärna och berätta! Eller vänd dig till någon, vem som helst, och berätta. Det allra första steget är att formulera tanken. 

Det blir en balansgång att minimera fysiska sociala kontakter och samarbeta kring odlandet. En del går kanske att lösa via telefon och digitala möten, via Facebook och mail, men en del behöver ske på plats. Men är alla friska och håller avstånd ute i friska luften ska det nog gå bra. Det här handlar ju om något mer än att bara ses för att det är trevligt. Även om Odlingsakademiens nätverksträffar ställdes in går det utmärkt att ordna sina egna mikro-nätverk med grannen, bekanta eller någon blivande odlingsvän. Använd gärna bloggen eller Facebook-gruppen för att erbjuda och efterlysa kontakt. Det går även att maila odlingsakadmien@alhembygd.se så kan vi försöka förmedla kontakter. Var tydlig med vem du söker – vilket område det handlar om och ifall du precis har kommit igång, om du vill utöka din självförsörjningsgrad eller om du vill odla för försäljning. Söker du en jämlike att samarbeta med, någon med mer erfarenhet att få stöd ifrån eller erbjuder du ditt stöd till någon annan?