Något vi har pratat om på trädgårdsbesöken är att planera en praktisk trädgård. En trädgård som är anpassad till den plats den ligger och till den som sköter om den. En sak att fundera på kring sin trädgård är vilka behov och önskemål som finns. Hur vill man använda sin trädgård och vad är rimligt i ens egen livssituation, just nu? Man kan vilja odla mycket eller lite, grönsaker eller blommor eller både och, stora mängder basvaror eller mindre mängd guldkant till vardagen, mest perenner eller mest annueller, raka rader eller ett strukturerat kaos…. Hittar man sin egen nivå och inriktning på odlandet är det lättare att få en lagom arbetsbörda och trivas i sin trädgård. Det kan ta tid att pröva sig fram och en trädgård är en levande plats som förändras över tid, liksom odlaren själv. Ha tålamod och låt det växa fram!
Något annat att fundera på är var man rör sig i trädgården. I permakulturen finns begreppet zoner, som handlar om att placera det mest skötselkrävande där man ofta befinner sig naturligt och sedan mindre krävande längre bort, där man är mer sällan. Förr låg ofta trädgårdslanden längst bort i trädgården, vilket kräver mer rutin och disciplin för att sköta än ett land man ser varje dag. Kanske ska landen ligga på väg till parkering, nära hönshuset eller precis utanför dörren? På samma sätt är det bra att ha de redskap man använder lättillgängliga. Helt enkel curla sig själv och göra det enklare att ta hand om sin trädgård.

Något annat att ta hänsyn till är platsens förutsättningar. Var lyser solen? Hur blåser det? Var är det extra torrt eller extra fuktigt? I regel vill grönsaker, frukt och bär ha en solig och skön plats att växa på. Det går att förbättra mikroklimatet genom att tex plantera vindskydd i form av buskar eller lägga odlingarna nära värmesamlande stenar. Det är även bra att veta vilken sorts jord man har, för att kunna jordförbättra rätt och plantera rätt växt på rätt plats. Ta reda på vad perennerna vill ha och hur grönsakerna vill växa – det är enklare att arbeta med naturen än mot den.

Ibland kan det vara motiverat att ta ner träd som skuggar och suger vatten och näring, men tänk efter både en och två gånger först. Träd tar lång tid på sig att växa upp, de ger skugga som kan vara mer en välbehövlig ibland, de binder koldioxid, skapar ett skyddat mikroklimat, är hem till många insekter och bidrar till mångfalden.
Det kan finnas en fördel i samla ihop odlingarna till en eller ett par platser, för att underlätta skötseln. Men det finns även en vits med att ha lite olika odlingsmiljöer eftersom vi inte kan styra vädret – en het och torr sommar ger andra förutsättningar än en blöt och kall.
Glöm inte att planera bevattningen redan nu – det bästa är ofta om man kan samla in och använda regnvatten från taken, allra helst med hjälp av höjdskillnader och självtryck, vilket kan påverka läget på landen. (Det blir mer om bevattning i ett senare inlägg)
Förutom klimatet på platsen kan man titta på vilka möjligheter som finns och fundera på hur man kan skapa ett kretslopp. Vilka resurser finns? En fårgård kan planera sin odling annorlunda än någon med hushållshöns som i sin tur skapar andra kretslopp än någon utan djur. Kretsloppet behöver inte bara innefatta den egna trädgården utan kan även innefatta grannen eller samhället där man bor. Det är bättre att skapa land och underhålla odlingsjorden med material som finns i närheten och kanske tom klassas om avfall, än att ta in (och köra iväg) material från annat håll. (Mer om olika sätt att skapa land i ett senare inlägg).

Varje plats har även sina nackdelar och risker. Genom att identifiera de som går så tidigt som möjligt kan man planera in åtgärder. Det kan handla om gäster som vill äta upp dina grödor, såsom rådjur, harar, vildsvin eller sniglar (mer om mördarsniglar i ett senare inlägg), eller om besvärligt nattfrost.

Något annat som kan vara bra att ha med redan i planeringsstadiet (om man odlar grönsaker) är hur man ska få till växelbruket. De flesta grönsaker vill byta växtplats varje år, även om behovet blir mindre om man täckodlar och har en levande, mullhaltig jord samt samodlar olika grönsaker. Även den biologiska mångfalden är något att tänka ett extra varv på. Blanda gärna blommor och grönsaker, perenner och anueller. Tänk på att våra pollinerare (humlor, bin, blomflugor, fjärilar…) behöver mat hela säsongen och vatten om det är torrt. Låt det vara lite vildvuxet och finnas olika sorters organiskt material i trädgården att använda till boplatser. Det kan vara sand i soligt läge, stenhögar, gammal ved eller rishögar, en damm eller insektshotell skapade av oss själva.
Det här var en del av vad vi har pratat om på trädgårdsbesöken. Håller du med eller har du invändningar? Har du fler tankar som är bra att ha med sig när man planerar en anpassad, praktisk trädgård? Är du en av de jag har besökt och vill dela med dig av något tips som varit extra värdefullt? Eller har du fått med dig något extra bra på någon av våra kurser, studiebesök eller föreläsningar? Skriv gärna i kommentarsfältet och berätta! Vi lär oss och utvecklas tillsammans.