Välkommen på beskärningsskurs med Björn Westeson, legitimerad av Riksförbundet Svensk Trädgård.
Du kommer lära dig grundprinciperna för beskärning av yngre och äldre fruktträd samt bärbuskar. Kursen innefattar även presentation av lämpliga redskap samt säkerhetsfrågor och innefattar både teori och praktik. Deltagarna kommer få en lista på redskap att ta med för de praktiska momenten.
Plats: Vi startar vid Körsbärskullen i Pelarne utanför Vimmerby, för att sedan åka vidare för mer praktiska moment
Tid: 2 september kl 10- ca 15
Anmälan: senast 18/8 via mail till odlingsakademien@alhembygd.se. Uppge var du bor, samt meddela eventuell matallergi. Få platser kvar, men det går bra att ställa sig i kö vid eventuella avhopp. Folkbokförda i området för Odlingsakademien 2.0 (Nässjö, Eksjö, Vimmerby, Hultsfred, Högsby och del av Oskarshamns kommun) prioriteras.
Anmälan innebär godkännande att vi får dela dina kontaktuppgifter via mail till övriga anmälda, samt att använda eventuella bilder som tas under evenemanget i våra sociala kanaler. Information om hur vi behandlar personuppgifter finns på https://www.astridlindgrenshembygd.se/personuppgifter-gdpr/. Meddela oss om du inte godkänner detta.
Josefin Karlsson hälsar välkommen till sin köksträdgård, tillika visningsträdgård och gårdsbutik:
Korka Kvarn är en liten gård i Vimmerby, bara en kort cykeltur från stan. Jag håller på att steg för steg göra den till en ”riktig gård” med odlingar och djur, och i år har jag byggt en gårdsbutik i hopp om att gården kan bli ett fint och tillgängligt utflyktsmål. På landet – nästan i stan!
Jag kommer att visa runt och berätta om hur jag odlar min 1000 kvm stora köksträdgård, och varför jag gör som jag gör. Jag har gjort otroligt många odlar-misstag och hoppas att du kan slippa i alla fall några om jag berättar om dem. Jag kommer bland annat att prata om utformning, träd i köksträdgården, upphöjda bäddar (och varför jag inte har det), odling i sand, täckodling, kompost, uppbindning av olika grönsaker, samplantering och successionssådder (helt enkelt att så samma grönsak flera gånger under en säsong). Och säkert en hel del om ogräs och om att ta hand om all skörd också! Jag hoppas också kunna svara på frågor om hur den här idén om en gårdsbutik och en intensivodlad köksträdgård som besökare får gå runt i fungerar – flipp eller flopp? Lärdomar?
Och såklart ska vi fika något gott också! Kaffe, dryck, glass och fikabröd finns att köpa i gårdsbutiken för gemensam fika och odlingsmingel efter visningen.
När: 19 augusti kl 13
Var: Korka 114, Vimmerby
Anmälan: anmälan senast 12 augusti via mail till odlingsakademien@alhembygd.se. Begränsat antal platser, folkbokförda i området för Odlingsakademien 2.0 prioriteras. Uppge var du bor när du anmäler dig.
Anmälan innebär godkännande att vi får dela dina kontaktuppgifter via mail till övriga anmälda, samt att använda eventuella bilder som tas under evenemanget i våra sociala kanaler. Information om hur vi behandlar personuppgifter finns på https://www.astridlindgrenshembygd.se/personuppgifter-gdpr/. Meddela oss om du inte godkänner detta.
Är du engagerad i lokalt odlad mat och vill lära dig att maximera värdet på dina produkter? Välkommen på Workshop i Hjältevad med Sven-Erik Larsson, välrenommerad kock och restaurang- och hemkunskapslärare med brinnande intresse för närproducerade råvaror.
Under denna träff kommer Sven-Erik att drilla företagare och blivande entreprenörer i konsten att höja råvaran och skapa förutsättningar för ökad lönsamhet för odlare. Hur väljer och anpassar vi smaker och dofter för att förstärka upplevelsen av platsen och tillfället? Många tips och trix blandas med praktiskt arbete och diskussioner.
Vi bjuder på fika.
När: Torsdagen 31/8 kl 17-20
Var: Hjältevad förskola. Vi kommer vara utomhus.
Anmälan: senast 24/8 genom att maila odlingsakademien@alhembygd.se Begränsat antal platser, boende inom området för Odlingsakademien 2.0 har företräde men alla är välkomna. Uppge i anmälan var du bor.
Anmälan innebär godkännande att vi får dela dina kontaktuppgifter via mail till övriga anmälda, samt att använda eventuella bilder som tas under evenemanget i våra sociala kanaler. Information om hur vi behandlar personuppgifter finns på https://www.astridlindgrenshembygd.se/personuppgifter-gdpr/. Meddela oss om du inte godkänner detta.
Lördagen 13 maj samlades ca 20 nyfikna hos Olle Forsell på Kalvefalls gård i Ydre. På gården finns grönsaksodlingar, restaurang och olika djur som fjällkor, hästar, grisar, höns, ankor och kaniner. Fina råvaror och förädlade produkter av både kött, mjölk och grönt produceras småskaligt. Hantverksmässig matproduktion och förvaring av mat utan kemikalier lärs ut via kurser.
Olle berättade om Sveriges bristande livsmedelsberedskap, där den halvan på tallriken som faktiskt produceras i Sverige är beroende av importerade insatsmedel som fossila bränslen, konstgödsel, utsäde och djurfoder. Det finns inga beredskapslager kvar så vid en kris kan svälten vara bara en vecka bort. Verksamheten på Kalvefalls gård är ett svar på den bristande livsmedelsberedskapen. Med mark, kunskap och utrustning finns möjlighet att skala upp vid behov. Inte bara till sig själv utan för att bidra till försörjningen i samhället, för barn och gamla.
En annan drivkraft är kvaliteten på maten, att producera riktig och nyttig mat. Mycket av den mat vi köper kan vara så hårt processad att den är ohälsosam.
Ytterligare en drivkraft är att ta ansvar för jordens begränsade resurser. Vi måste rätta munnen efter matsäcken och inte använda mer resurser än vad som räcker till rättvis fördelning för alla globalt sett. En mer lokal aspekt på jordens begränsade resurser är svårigheten för unga att få tillgång till mark. Planen för Kalvefall är att gården ska ägas och drivas som ett kooperativ, lite som forna tiders by, för att ge fler möjligheten att bruka mark och för att minska sårbarheten. Ensam är inte stark.
Olle är även en av grundarna till rörelsen Matvärn. Matvärn handlar om att på eget initiativ samverka lokalt med andra för att ta ansvar för vår mat, utanför stat och marknad. Hur är upp till de engagerade, men genom Facebook-gruppen kan man hitta och inspirera varandra. En del odlar potatis tillsammans, andra byter fröer eller hjälps åt i trädgården.
Besöket i Kalvefall resulterade i tankeväckande samtal, kunskapsutbyte och nya kontakter. Några passade även på att köpa hem lite bröd, chark eller rökt sik. Tack till alla som deltog!
Med hjälp av många vackra bilder ställde Eva frågan ”Vad är din trädgårdsdröm?”. Kanske är det raka rader eller djungelkänsla, grönsaker eller rosor, vila eller lekfullhet? Oavsett vilket behövs jord (eller sand), ljus, luft, vatten, näring och mångfald för att lyckas bra i sin trädgård.
Eva berättade om den viktiga jorden som förutom mineralpartiklar, luft och vatten består av mull och olika markorganismer, som svampar, bakterier, maskar, alger, mikrober och kvalster. I en knivsudd frisk, levande jord finns dubbelt så många mikroorganismer som människor på jorden och de gör nytta! Men de behöver mat för att leva. Organiskt material som gräsklipp, halm eller löv. Genom att täcka jorden med organiskt material får både växterna och små och större markorganismer näring, markfukten hålls kvar och ogräset minskar. I naturen är jorden sällan bar.
Marktäckning är en av organisk-biologiska odlingens principer, tillsammans med skonsam jordbearbetning, samodling, växtföljd och att odla gröngödslingsväxter. Skonsam jordbearbetning innebär att inte gräva i onödan då det tar sönder de viktiga svamphyfernas trådar och skapar kaos i marklivet. Samodling kan tex vara att odla potatis och bondbönor tillsammans, då bondbönor skrämmer bort sork från potatisen och potatisen minskar angrepp av bladlöss på bondbönorna. Växtföljden är viktig för att undvika jordbundna sjukdomar som klumprotssjuka på kål och nematoder i potatis. Gröngödslingsväxter odlas för att vårda jorden på olika sätt, beroende på vilka växter man väljer. Några binder kväve i marken, andra luckrar jorden med sina djupa röttter och ytterligare andra ger stor bladmassa att använda till marktäckning. Exempel på gröngödslingsväxter är honungsfacelia, perserklöver, lusern och gul sötväppling.
Eva tipsade även om att man kan bygga sina egna odlingsbäddar, sk hügelbäddar, av grenar, kvistar och diverse annat trädgårdsavfall istället för att låta materialet gå omvägen via trädgårdskomposten. Jord i påse består mest av torv och är inte levande, så det är bättre att skapa sin egen, levande jord. Andra sätt är till exempel maskkompost eller bokashi.
En trädgårdsdröm som blivit sann är FOBO:s visningsträdgård utanför Eksjö. Eva berättade historien hur trädgården återuppväckts och utvecklats sedan 1997 genom ideellt engagemang för att sedan ha varit visningsträdgård sedan 2002. Den är öppen dygnet runt, året runt, så missa inte ett besök för att se de tidstypiska odlingar från de senaste 600 åren, alla grönsaker, blommor och örter, dammen och växthusen. Årets tema är Trädgårdens betydelse i kristider.
Tack Eva för en fin föreläsning om trädgårdsdrömmar!
Hur gärna man än vill är det svårt att få lönsamhet i primärproduktion av grönt och hur viktigt det än känns att bidra till ett annat sätt att producera livsmedel behöver de flesta företagare få in pengar för att kunna betala sina räkningar, om inte förr så senare. Hur skapar man ett företagande som passar en själv och ens förutsättningar, bidrar till en bättre värld OCH ger tillräckligt med pengar i fickan, utan att bränna ut sig på vägen eller tappa sin passion? Det fick ett 15-tal intresserade arbeta kring tillsammans med Ann Sellbrink från Klimatmat, torsdag kväll den 27 april i Filmbyn i Mariannelund. Några var etablerade företagare, andra var på idéstadiet.
Anns kanske viktigaste tips var att noga tänka igenom sin företagsidé så det både stämmer med ens drömmar, värderingar och förutsättningar och är något som går att få betalt för, något som går att kommersialisera. Det är klokt att ha flera ben att stå på, att diversifiera, för att sprida riskerna och minska sårbarheten. På det viset går det även driva mindre lönsamma delar som kanske ligger en varmt om hjärtat, genom att låta andra delar av företaget (eller genom till exempel anställning) hjälpa till med finansieringen. Ekonomin är en viktig faktor för att både en själv och företaget ska hålla i längden. Ann presenterade baklängesekonomi som ett sätt att räkna – att börja med att bestämma hur stor lön/vinst som behövs, efter att alla fasta och rörliga kostnader för att tjäna pengar är täckta, för att efter det titta på hur mycket som behöver säljas och till vilket pris, dvs hitta sina nyckeltal. Glöm inte att pengarna måste in tidigt om det finns räkningar att betala, en inte ovanlig anledning till att företag går omkull är problem med likviditeten.
Ofta går det att få ökad lönsamhet genom att gå högre upp i näringskedjan och lägga till merförsäljning. Till exempel jämförde Ann kilopriset på morötter (där det kan vara svårt för en liten odlare att konkurrera med storskaliga producenter) med priset på en förädlad produkt som morotsmarmarmelad eller morotskaka och med en tjänst eller upplevelse som exempelvis en kurs i mjölksyrning av morötter. I samband med kursen kanske det går att sälja fika, en sängplats, en receptbok eller lämpliga redskap, dvs merförsäljning.
Ann gav många matnyttiga tips kring vad som ger mervärde till produkter och aktiviteter och även information kring utomhusmatlagning, pop-up-restaurang med mera. Ett medskick till grönsaksproducenter är att ringa upp restauranger för att erbjuda sina varor istället för att vänta på att bli kontaktad, många restauranger efterfrågar lokalproducerat men vet inte var det finns att få tag i. Så ring och hör efter!
Välkommen på föreläsningen Trädgårdsdrömmar på naturens villkor med Eva Ekenberg, kursledare i Odlingsakademien, söndagen den 7 maj kl 13 i Virserums konsthall. Föreläsningen är en del av Vårfestivalen i Smålands Trädgård, en hel helg fylld av spännande aktiviteter.
Driver du företag inom odling och förädling, eller funderar på att starta, och är nyfiken på hur du genom samarbete kan skapa mervärden och ett mer hållbart företagande? Välkommen på workshop med Ann Sellbrink från Coompanion Kalmar län.
Vad har vi att vinna på samarbete, inom och mellan företag och företagsamma personer? Behöver vi formalisera samarbetet och i så fall hur? Under denna träff pratar vi om synergieffekter kopplat till produktion, genomförande och försäljning. Kanske hittar vi nya partners och gemensamma idéer redan här i rummet? Kom själv eller ta med dig nuvarande eller möjliga samarbetspartners.
Coompanion Kalmar län erbjuder kostnadsfri rådgivning för grupper som vill arbeta vidare med tillsammansföretagande på demokratisk grund.
När: 11 maj kl 18-20.30
Var: Filmbyn Mariannelund
Anmälan: Senast 9 maj via mail till odlingsakademien@alhembygd.se. Begränsat antal platser, boende inom området för Odlingsakademien 2.0 har företräde men alla är välkomna.
Anmälan innebär godkännande att vi får dela dina kontaktuppgifter via mail till övriga anmälda, samt att använda eventuella bilder som tas under evenemanget i våra sociala kanaler. Information om hur vi behandlar personuppgifter finns på https://www.astridlindgrenshembygd.se/personuppgifter-gdpr/. Meddela oss om du inte godkänner detta.
För odlare med kommunalt vatten i Västervik kan det vara en bra idé att samla så mycket regnvatten det bara går, men att vattna med kranvatten så länge det är tillåtet och använda det lagrade regnvattnet först när det blir bevattningsförbud. Denna lite överraskande slutsats var en av många viktiga lärdomar vid seminariet ”Hur får vi vattnet att räcka” som ordnades av Marsbäckens trädgårdar och Studiefrämjandet förra fredagen.
Suzan Nilsson och Ruben Öberg från Västervik Energi och Miljö Foto: Jesaia Loweiko
Vi har inte brist på nederbörd i Sverige, problemet är att vattenbehovet är störst under vår och sommar, medan merparten av nederbörden kommer under höst och vinter, ett mönster som kan komma att förstärkas ytterligare med klimatförändringarna. Vi behöver bli bättre på att bromsa och spara vatten, inte bara mellan sommarens regn, utan också från vinter till sommar.
De senaste 150 åren har vi tyvärr ägnat oss åt motsatsen. Utdikning av våtmarker för att vinna ny åkerjord påbörjades redan under 1800-talets svältperioder. Skogsdikning pågår fortfarande. Naturligt meandrande bäckar och åar har omvandlats till raka diken. När landskapets förmåga att bromsa och lagra vatten minskar rinner regnvattnet för fort genom landskapet. Det påverkar inte bara förlusten av näringsämnen och biologisk mångfald, utan leder också till minskad nybildning av grundvatten, berättade Markus Nord från Naturum Västervik.
I Västervik, som är hårt drabbat av sommartorka, har kommunen arbetat länge med vattenfrågan. Man har till och med en egen kommunagronom, Dennis Wiström, som arbetar tillsammans med lantbrukare med vattenåtgärder i landskapet.
I nuläget tar Västervik sitt dricksvatten från sjön Hjorten. En ny vattentäkt i Edsåsen prospekteras men det kommer dröja länge än innan den kan tas i bruk. Till dess fortsätter balansgången kring Hjorten där både tillgången och kvaliteten minskar långsamt över tid. Suzan Nilsson och Ruben Öberg från Västervik Energi och Miljö (bild) berättade att de återkommande bevattningsförbuden är ett nödvändigt och kraftfullt redskap för att bromsa sänkningen av vattenspegeln när den når kritiskt låga nivåer på sommaren. Att göra undantag från bevattningsförbudet för husbehovsodlare som tillämpar vattensnål odling med droppbevattning och täckodling, något som efterfrågades från publiken, var inte aktuellt enligt Nilsson och Öberg, även om de lovade ta med sig frågan hem och fundera på den.
När det gäller bevattning i trädgårdar hänvisar kommunen till regnvattenuppsamling. Sedan ett år tillbaka finns det en ny tvingande regel i Västervik om att varje fastighetsägare själv ska kunna omhänderta de första 10 mm av all nederbörd som faller, vilket innebär 75% av all nederbörd. Ur kommunens synvinkel kan fastighetsägaren samla vattnet i tankar och tunnor för bevattning, eller se till att det infiltreras direkt i marken, eller leds till en damm på den egna fastigheten, huvudsaken det inte belastar det kommunala dagvattennätet. Det här gäller även vinterns smältvatten, något som begränsar andelen hårdgjorda ytor man bör ha i en trädgård.
I mitt föredrag om vattensnål odling presenterade jag ett räkneexempel med en fyrapersoners familj som odlar 100 kvadratmeter grönsaker. Familjen startar odlingssässongen med 8000 liter vinterlagrat vatten. I ett scenario där det inte regnar alls under sommarmånaderna, vilket inte alls är ovanligt i Västervik, är det lagrade vattnet slut någon gång i början av juli. Då kvarstår troligtvis två varma torra månader och sannolikt ett bevattningsförbud. Ska vi låta våra plantor dö då?
Lösningen på problemet kom lite oväntat för de flesta av oss närvarande odlare: Vi ska vattna med kranvatten så länge det är tillåtet och använda det lagrade regnvattnet först när det blir bevattningsförbud! Jag tror många av oss miljömedvetna odlare har tänkt det som ”omoraliskt” att vattna med kranvatten så länge som regnvatten finns att tillgå. Men det är tvärtom. Det finns inte ont om vatten totalt sett. Det är landskapets lagringskapacitet som är för liten. Genom att var och en av oss lagrar regnvatten från perioder med överskott till perioder med underskott bidrar vi till att öka hela systemets buffringsförmåga, samtidigt som vi säkrar vår egen vattentillgång under torrtider.
Det här innebär att ju större lagringskapacitet vi kan bygga upp, desto bättre. Önskemål från publiken kom att kommunen skulle hjälpa till rent praktiskt med att förmedla exempelvis vattentankar som kan vara svåra både att få tag på och att transportera för privatpersoner.
Förutom vattenuppsamling ska vi självklart tillämpa principerna för vattensnål odling (se kommande blogginlägg).
Västerviks kommun ligger i framkant med sitt arbete med vatten. Men helt klart är att husbehovsodlingens perspektiv helt saknats i kommunens arbete hittills. För att tillgodose vattenbehovet under de torra månaderna arbetar kommunen med uppsamling av dagvatten i dammar. Vattnet ska säljas som ”tekniskt vatten” i en så kallad ”vattenkiosk” till företag som behöver mycket vatten så som brandkår, tank- och spolbilar mm. Det ska också användas till att bevattna kommunens egna grönytor. I dagvatten blandas takvatten med avrinning från parkeringsplatser och vägar vilket innebär risk för tungmetaller, oljerester, alkylfenoler, ftalater, PFAS, organiska tennföreningar, PCB, pesticier, mikroplaster och lite annat smått och gott som det senmoderna samhället sprider omkring sig. Det är inget vi gärna vattnar våra grönsaker med.
Vad vi kan samla upp i tankar och tunnor är trots allt väldigt begränsat jämfört med de vattenmängder som behövs i en odling under en hel säsong (ca 400 liter per kvadratmeter). Därför behövs lite mer storskalig vattenuppsamling i dammar liknande den som kommunen redan gör, men då med enbart rent regnvatten från tak. Problematiken med gifter i dagvattnet har inte varit en diskussion i Västervik eftersom bevattning i kommunens sätt att tänka hittills handlat om gräsmattor och buskar. Jag gissar att det här seminariet har lett till att ett nyvaknat medvetande om att vi husbehovsodlare faktiskt finns, i bästa fall parat med en insikt om att det vi gör ska kallas fossilfri livsmedelsproduktion och är en viktig del i livsmedelsresiliensen.
Det händer spännande saker vid Bostadsbolaget i Västervik, både när det gäller odling och vatten. Akko Karlsson som är hållbarhetscoach där berättade bland annat om en lyckad nybyggnation (Åbylund) i Gamleby med regnvattenuppsamling och dubbla rördragningar som gör att toaletter inte behöver spolas med dricksvatten. Kostnaden för den extra rördragningen var liten, enligt Akko.
Varför är inte vattenåtervinning ett krav – eller ens rekommendation – i all nybyggnation? Att förändra befintliga fastigheter är ju långt mycket svårare och dyrare än att tänka rätt från början! Även duschvatten borde kunna användas för att spola toaletten. Dessutom kunde torra toalösningar uppmuntras.
Det behövs en hel rad medborgarförslag på vattenområdet i Västervik. För att inte tala om vad som behövs i övriga kommuner som inte arbetat lika länge med vattenfrågan!
ODLINGSAKADEMIEN 