Lördagen 13 maj samlades ca 20 nyfikna hos Olle Forsell på Kalvefalls gård i Ydre. På gården finns grönsaksodlingar, restaurang och olika djur som fjällkor, hästar, grisar, höns, ankor och kaniner. Fina råvaror och förädlade produkter av både kött, mjölk och grönt produceras småskaligt. Hantverksmässig matproduktion och förvaring av mat utan kemikalier lärs ut via kurser.

Olle berättade om Sveriges bristande livsmedelsberedskap, där den halvan på tallriken som faktiskt produceras i Sverige är beroende av importerade insatsmedel som fossila bränslen, konstgödsel, utsäde och djurfoder. Det finns inga beredskapslager kvar så vid en kris kan svälten vara bara en vecka bort. Verksamheten på Kalvefalls gård är ett svar på den bristande livsmedelsberedskapen. Med mark, kunskap och utrustning finns möjlighet att skala upp vid behov. Inte bara till sig själv utan för att bidra till försörjningen i samhället, för barn och gamla.

En annan drivkraft är kvaliteten på maten, att producera riktig och nyttig mat. Mycket av den mat vi köper kan vara så hårt processad att den är ohälsosam.

Ytterligare en drivkraft är att ta ansvar för jordens begränsade resurser. Vi måste rätta munnen efter matsäcken och inte använda mer resurser än vad som räcker till rättvis fördelning för alla globalt sett. En mer lokal aspekt på jordens begränsade resurser är svårigheten för unga att få tillgång till mark. Planen för Kalvefall är att gården ska ägas och drivas som ett kooperativ, lite som forna tiders by, för att ge fler möjligheten att bruka mark och för att minska sårbarheten. Ensam är inte stark.

Olle är även en av grundarna till rörelsen Matvärn. Matvärn handlar om att på eget initiativ samverka lokalt med andra för att ta ansvar för vår mat, utanför stat och marknad. Hur är upp till de engagerade, men genom Facebook-gruppen kan man hitta och inspirera varandra. En del odlar potatis tillsammans, andra byter fröer eller hjälps åt i trädgården.

Besöket i Kalvefall resulterade i tankeväckande samtal, kunskapsutbyte och nya kontakter. Några passade även på att köpa hem lite bröd, chark eller rökt sik. Tack till alla som deltog!

Söndagen 7 maj föreläste Eva Ekenberg för drygt 25-tal intresserade i Virserums konsthall under Smålands Trädgårds Vårfestival.

Med hjälp av många vackra bilder ställde Eva frågan ”Vad är din trädgårdsdröm?”. Kanske är det raka rader eller djungelkänsla, grönsaker eller rosor, vila eller lekfullhet? Oavsett vilket behövs jord (eller sand), ljus, luft, vatten, näring och mångfald för att lyckas bra i sin trädgård.

Eva berättade om den viktiga jorden som förutom mineralpartiklar, luft och vatten består av mull och olika markorganismer, som svampar, bakterier, maskar, alger, mikrober och kvalster. I en knivsudd frisk, levande jord finns dubbelt så många mikroorganismer som människor på jorden och de gör nytta! Men de behöver mat för att leva. Organiskt material som gräsklipp, halm eller löv. Genom att täcka jorden med organiskt material får både växterna och små och större markorganismer näring, markfukten hålls kvar och ogräset minskar. I naturen är jorden sällan bar.

Marktäckning är en av organisk-biologiska odlingens principer, tillsammans med skonsam jordbearbetning, samodling, växtföljd och att odla gröngödslingsväxter. Skonsam jordbearbetning innebär att inte gräva i onödan då det tar sönder de viktiga svamphyfernas trådar och skapar kaos i marklivet. Samodling kan tex vara att odla potatis och bondbönor tillsammans, då bondbönor skrämmer bort sork från potatisen och potatisen minskar angrepp av bladlöss på bondbönorna. Växtföljden är viktig för att undvika jordbundna sjukdomar som klumprotssjuka på kål och nematoder i potatis. Gröngödslingsväxter odlas för att vårda jorden på olika sätt, beroende på vilka växter man väljer. Några binder kväve i marken, andra luckrar jorden med sina djupa röttter och ytterligare andra ger stor bladmassa att använda till marktäckning. Exempel på gröngödslingsväxter är honungsfacelia, perserklöver, lusern och gul sötväppling.

Eva tipsade även om att man kan bygga sina egna odlingsbäddar, sk hügelbäddar, av grenar, kvistar och diverse annat trädgårdsavfall istället för att låta materialet gå omvägen via trädgårdskomposten. Jord i påse består mest av torv och är inte levande, så det är bättre att skapa sin egen, levande jord. Andra sätt är till exempel maskkompost eller bokashi.

En trädgårdsdröm som blivit sann är FOBO:s visningsträdgård utanför Eksjö. Eva berättade historien hur trädgården återuppväckts och utvecklats sedan 1997 genom ideellt engagemang för att sedan ha varit visningsträdgård sedan 2002. Den är öppen dygnet runt, året runt, så missa inte ett besök för att se de tidstypiska odlingar från de senaste 600 åren, alla grönsaker, blommor och örter, dammen och växthusen. Årets tema är Trädgårdens betydelse i kristider.

Tack Eva för en fin föreläsning om trädgårdsdrömmar!

Hur gärna man än vill är det svårt att få lönsamhet i primärproduktion av grönt och hur viktigt det än känns att bidra till ett annat sätt att producera livsmedel behöver de flesta företagare få in pengar för att kunna betala sina räkningar, om inte förr så senare. Hur skapar man ett företagande som passar en själv och ens förutsättningar, bidrar till en bättre värld OCH ger tillräckligt med pengar i fickan, utan att bränna ut sig på vägen eller tappa sin passion? Det fick ett 15-tal intresserade arbeta kring tillsammans med Ann Sellbrink från Klimatmat, torsdag kväll den 27 april i Filmbyn i Mariannelund. Några var etablerade företagare, andra var på idéstadiet.

Anns kanske viktigaste tips var att noga tänka igenom sin företagsidé så det både stämmer med ens drömmar, värderingar och förutsättningar och är något som går att få betalt för, något som går att kommersialisera. Det är klokt att ha flera ben att stå på, att diversifiera, för att sprida riskerna och minska sårbarheten. På det viset går det även driva mindre lönsamma delar som kanske ligger en varmt om hjärtat, genom att låta andra delar av företaget (eller genom till exempel anställning) hjälpa till med finansieringen. Ekonomin är en viktig faktor för att både en själv och företaget ska hålla i längden. Ann presenterade baklängesekonomi som ett sätt att räkna – att börja med att bestämma hur stor lön/vinst som behövs, efter att alla fasta och rörliga kostnader för att tjäna pengar är täckta, för att efter det titta på hur mycket som behöver säljas och till vilket pris, dvs hitta sina nyckeltal. Glöm inte att pengarna måste in tidigt om det finns räkningar att betala, en inte ovanlig anledning till att företag går omkull är problem med likviditeten.

Ofta går det att få ökad lönsamhet genom att gå högre upp i näringskedjan och lägga till merförsäljning. Till exempel jämförde Ann kilopriset på morötter (där det kan vara svårt för en liten odlare att konkurrera med storskaliga producenter) med priset på en förädlad produkt som morotsmarmarmelad eller morotskaka och med en tjänst eller upplevelse som exempelvis en kurs i mjölksyrning av morötter. I samband med kursen kanske det går att sälja fika, en sängplats, en receptbok eller lämpliga redskap, dvs merförsäljning.

Ann gav många matnyttiga tips kring vad som ger mervärde till produkter och aktiviteter och även information kring utomhusmatlagning, pop-up-restaurang med mera. Ett medskick till grönsaksproducenter är att ringa upp restauranger för att erbjuda sina varor istället för att vänta på att bli kontaktad, många restauranger efterfrågar lokalproducerat men vet inte var det finns att få tag i. Så ring och hör efter!

Nästa fristående träff är på samma plats den 11 maj och handlar om att samarbeta med andra på olika sätt, anmälan via mail till odlingsakademien@alhembygd.se så snart som möjligt.

För den intresserade finns här länkar till intressanta webbinarier av Coompanion tex Hållbar mat 9 maj och Tillsammansodling 15 juni.