The Village

Vad händer när tekniker och strukturer som vi bygger upp våra liv kring inte längre går att lita på? Vad sker när vi måste återuppfinna oss själva för att överleva?

Långsjö Teater presenterar THE VILLAGE – en interaktiv föreställning där du, som en del av publiken, kliver rakt in i en annan värld. I ett framtida bysamhälle ställs byborna inför en akut kris. När de etablerade systemen och den sociala sammanhållningen utmanas, tvingas invånarna att fatta avgörande beslut om sin framtid – och publiken blir en del av lösningen.

Locknevi 22 november. Boka plats nu! https://www.tickster.com/se/sv/events/p2bj7w0g1fw1368/2025-11-22/the-village

Ny lokalavdelning bildad: FOBO Tjust

Sedan länge finns en aktiv och livskraftig lokalavdelning för FOBO (Förbundet organbiologisk odling) i Eksjö-Nässjö, mest känd för sin fina visningsträdgård. För oss längre österut som tycker att det är lite långt till Eksjö finns nu en nybildad lokalavdelning FOBO-Tjust. Föreningen kommer att ordna kurser, workshops, trädgårdsvisningar, studiebesök men också men också engagera sig i det bredare perspektivet hur odling kan bidra till samhällets livsmedelsberedskap och lokal omställning, samverkan med kommun och andra organisationer. Bli medlem idag genom att gå in här: https://www.fobo.se/ och kryssa i att du vill vara med i lokalgruppen FOBO-Tjust. Även du som bor utanför Tjust i omkringliggande kommuner Valdemarsvik, Åtvidaberg, Vimmerby, Hultsfred och Oskarshamn är välkommen som medlem. Som medlem får du den trevliga tidningen Odlaren fyra gånger per år.

 

Odling som livsstil och lokal resiliens – ansökan öppen för 2026

Odling kan förändra mer än man tror. Det handlar inte bara om mat, utan om att bygga gemenskap, beredskap och framtidstro.
Under året lär vi oss att planera, odla och ta tillvara grönsaker i liten skala, men också hur odling kan bli ett verktyg för förändring och samarbete. Vi utforskar hur småskalig odling och samverkan kan bidra till ökad självförsörjning, resiliens och livskvalitet med mindre fotavtryck.
Framtiden är lokal. Förmågan att samarbeta, ta hand om platsen vi bor på och dela kunskap kommer att vara avgörande framöver. Att odla är därför också att bygga lokala gemenskaper och ett viktigt lärande för framtiden; om jorden, om oss själva och om hur vi kan leva nära marken och nära varandra!
Sök senast 20 november!
Vimmerby folkhögskola (torsdagar): https://www.vimmerbyfolkhogskola.se/…/odling-som…/
Fortsättningskurs folkhögskola (måndagar): https://gamlebyfolkhogskola.se/…/o

Baljväxtodling – föredrag

Hillevi Helmfrid berättar om baljväxternas långa historia och potential för framtiden.
Det blir också odlingstips för husbehov, tips på lokala sorter, kanske smakprovning och helt säkert demonstration av hembygdsföreningens KASTVANNA som på några få minuter kan rensa vinterbehovet av gråärter. Du kommer också att få inblick i vad som odlades Locknevi år 1800 och därefter.

Tid: Söndagen den 3 augusti direkt efter Friluftsgudstjänsten som börjar kl 11.

Plats: Skanshult. Hembygdsgården i Locknevi

Dessutom: Underhållning av Tre Kavaljerer och fika!

Kastvanna Skanshult Locknevi rensa gråärtor

 

Välkommen!

Hur får vi mat vid långvarig kris eller krig?

Frågan ställdes på en konferens den 21 mars i Marsbäcken, Västervik.

Hur får vi mat vid långvarig kris eller krig? Dokumentation av konferens Västervik 21 mars 2025.

Nu finns dokumentationen: Hur får vi mat vid långvarig kris eller krig?

– För att läsa på skärm:
https://www.dropbox.com/scl/fi/czp7i6cvau3voa5suyffe/mat_i_kris_a5_digital.pdf?rlkey=u4vv25fntm2i2bf8opjfae79n&st=pv5o1fs1&dl=0

– För att skriva ut som A5 häfte:
https://www.dropbox.com/scl/fi/8ofdxl20kii40vzooi87y/mat_i_kris_a5_utskrift.pdf?rlkey=ncxolq6sa0f79f1qz6mjotxir&st=8pddlc15&dl=0

– För att skicka vidare med mail:
https://www.dropbox.com/scl/fi/zmz9m6ksa85q5inesr2c7/mat_i_kris_a5_digital_lowres.pdf?rlkey=jnxqrh7f3gi9xpr58du2cwj3s&st=sub4trpz&dl=0

Dagen tecknade en bild av ett sårbart livsmedelssystem och pekade på att fritidsodlingen liksom den småskaliga kommersiella odlingen, som idag har svårt med lönsamheten, kan bli viktiga i en krissituation. Vi behöver bygga resiliens, inte bara mot plötsliga och kortvariga kriser utan kanske framför allt mot smygande och långvariga. Det räcker inte med lager av mat eller insatsmedel utan hela livsmedelskedjan behöver omstruktureras för att minska beroendet av transporter och importerade insatsmedel. En viktig lärdom kommer från Ukraina som klarar sin livsmedelsförsörjning på tredje krigsåret tack vare ett stort antal geografiskt spridda familjejordbruk som producerar ett brett utbud av mjölk, kött, potatis och grönsaker i en skala som är så liten och så lokalt förankrad även i förädlingsleden, att motsvarande för länge sedan försvunnit i Sverige. Västerviks kommun har stor jordbruksproduktion men ändå är det inte säkert att en enda av de kalorier som produceras inom kommunen också konsumeras där eftersom förädling och grossister inte finns lokalt. Utmaningarna är stora men eftermiddagens Öppet Forum pekade mot många viktiga dellösningar.

Läs dokumentationen, använd den och sprid gärna!

Uppföljningskonferens 24 oktober. Mer info kommer!

 

Odla med naturen – Oskarshamn 2 april

Välkommen till Oskarshamns trädgårsförening som satsar på förnyelse, lär mer om husbehovsodling och naturenliga metoder. Kanske är du en av de nya styrelseledamöter som föreningen söker?
Onsdag 2 april kl. 18
Munthesalen, Oskarshamns folkhögskola

Kretsloppstoalett

Hillevi:

I en tid då mycket går i fel riktning kan det vara uppbyggligt att fokusera på allt det som vi kan påverka. Att ta större ansvar för att producera vår egen mat kan vara en handling av Aktivt Hopp, ett ställningstagande för att delta mer i lösningar än problem. Lika viktigt är att ta ansvar för det som lämnar kroppen. Idag omsätter vi kol, kväve och fosfor i en hastighet som är långt över de planetära gränserna. När kretsloppet är brutet behöver ständigt nytt tillföras jordbruket i form av energikrävande konstgödsel medan övergödning och klimatpåverkande kväveföreningar som tillförs atmosfären bara är några exempel på miljöbelastningen i andra änden.

Efter drygt ett års skrivande är jag äntligen färdig med artikelserien i tidningen Åter om Hållbara Toalettlösningar. Artiklarna handlar om olika avlopps-och toalettlösningar som möjliggör kretslopp, om hur man bygger en lådtoa eller ett utedass, vad man behöver tänka på vid tillvaratagande och användning av urin i odlingarna och hur toalettavfall kan komposteras och komma till nytta i trädgården. Jag hoppas artikelserien kan inspirera många att ta de första stegen att värdesätta de resurser som lämnar vår kropp och göra de första små praktiska experimenten i trädgården.

Artikelserien kan läsas gratis fram till mitten av mars även av dig som inte prenumererar på tidningen Åter. Jag rekommenderar dig dock att bli prenumerant på denna inspirerande tidning som är sprängfylld av praktisk beprövad kunskap. Det senaste numret innehåller bland annat artiklar om kålrötter, fröodling, matlagning med baljväxter, ätliga ogräs, hållbart småskogsbruk, bygga tiny-house, pengafri pub, och mycket mer. Bli prenumerant här: alternativ.nu/butik

Artikelserien om Hållbara Toalettlösningar hittar du här: https://tidning.alternativ.nu/serie/hallbara-toalettlosningar/

Det går också att enskilda nummer av tidningen eller enskilda artiklar:

1 Vi byggde ett utedass (åter.se/124-40)
2 Välj rätt toalett (åter.se/224-26)
3 Bygg en lådtoa (åter.se/324-33)
4 Tillvaratagande av urin (åter.se/424-10)
5 Kompostering av toalettavfall (åter.se/125-34)

Hur får vi mat vid långvarig kris eller krig?

Inbjudan till konferens i Västervik den 21 mars

Samtidigt som utbudet av matvaror syns nästan oändligt och vi lägger allt mindre
del av vår disponibla inkomst på basmaten, har sårbarheten ökat. Den storskaliga
högspecialiserade livsmedelsindustrin, och det jordbruk som levererar till den,
kräver ständigt fungerande transporter, oavbruten tillförsel av el och it-tjänster,
samt importerade fossilbränslebaserade insatsmedel. Allt från odling i egen täppa
till beredskapslager av diesel och konstgödsel har föreslagits som svar på denna
sårbarhet. Men vilka strategier är realistiska och vilken sorts kris behöver vi
förbereda oss för: En veckas strömavbrott eller en treårig handelsblockad? Perioder
av torka i vårt känsliga landskap eller ihållande torka i länder där våra grönsaker
idag produceras? Och vad kan vi lära från Ukraina om förutsättningarna för
livsmedelsproduktion under pågående krig?
Konferensen vänder sig till dig som i ditt yrke eller ideella engagemang ser behovet
av nya lokala och regionala samarbeten för att tillsammans hantera
svåröverblickbara och oförutsedda situationer, relaterade till vår matförsörjning.

https://www.studieframjandet.se/kalmar-lan/gustav-arrangemang/kalenderhandelser/2025/mars/hur-far-vi-mat-vid-langvarig-kris-eller-krig/

Hur får vi mat i långvarig kris eller krig? Västervik 21 mars

Detta behöver du veta om den nya invasiva plattmasken

I november kunde vi höra om de första fynden i Skåne av den invasiva köttätande plattmasken. Vi behöver alla se upp. Masken riskerar komma till oss både när vi själva importerar växter och när vi köper från plantskolor som i sin tur importerar (med jord). Denna sydamerikanska mask saknar naturliga fiender här hos oss och riskerar att äta upp våra värdefulla daggmaskar, vilket vore förödande både för odling och ekosystem. Jag är ledsen att börja det nya året med en dålig nyhet, men den goda nyheten är att experterna tror att vi har chans att stoppa maskens spridning om vi agerar snabbt och då behövs kunskap.

Kirsten Jensen på länsstyrelsen i Västra Götaland har skrivit en bra sammanfattning över det vi alla behöver veta för att förhindra spridning av den nya masken. Jag återpublicerar hennes text här nedan. Sprid gärna kunskapen (men inte masken)!

plattmask

Fynd av daggmaskätande, importerad plattmask i Skåne. Se upp även du!

Snigelinventerare Skåne fick i november en oväntad och ovälkommen ”bifångst”: Den fruktade, daggmaskätande plattmasken Obama nungara (namnet har inget med den f.d. presidenten i USA att göra, utan betyder bladformat djur på ett sydamerikanskt, ursprungsspråk). På svenska kommer masken troligen att heta lövlik plattmask eller dyl

Fyndet gjordes i en plantering i centrala Malmö och via kontroller i den plantskola som levererat växterna till fynd i ytterligare två skånska plantskolor. Spårning än längre bakåt i handelskedjan visar att ett stort antal underleverantörer och plantskolor i Europa har levererat de växter som plattmasken hittats på.

Lagstiftning mot arten

Svenska Regeringen har nu beslutat om nödåtgärder mot detta invasiva, daggmaskätande skadedjur. Åtgärderna träder i kraft som lagpliktiga att följa den 7:e januari, men alla uppmanas förstås att följa dem direkt!

Regeringsbeslutet innebär kort och gott att det blir otillåtet att hålla eller föda upp arten, även om det sker i sluten förvaring, att använda, eller att föra arten vidare, och att släppa ut den i miljön. Det betyder alltså att arten inte får finnas i Sverige och måste bekämpas när den hittats. Ansvaret för tillsyn av att fynd av plattmasken kommer att bekämpas ligger på Länsstyrelsen i varje län. På sikt kommer Obama nungara att placeras in på EU:s lista över förbjudna, invasiva arter. Då blir det per automatik lag i alla EU-länder att utrota den.

Varifrån kommer plattmaskarna?

Arten hör naturligt hemma i Sydamerika, men har spridits med plantskoleväxter. I Europa har den identifierats säkert i åtminstone hela syd- och västliga Mellaneuropa och även i enstaka länder i Östeuropa. Det mest sannolika är dock att arten redan finns på åtminstone några platser i flesta länder inom EU/Schengen, men inte hittats än – ingen har tittat efter den.

Naturvårdsverket bedömer dock att stora skadeeffekter hör framtiden till här. På grund av Sveriges relativt kalla vintrar bör den naturliga spridningen gå relativt långsamt. Det ger oss en möjlighet att stoppa spridningen av plattmasken innan den ”tar över”. Därför gäller det att ta död på plattmaskarna så snart de hittas, så att de inte hinner bli ett problem i Sverige!

Var hittar man plattmaskarna och hur ser de ut?

Obama nungara lever där det är fuktigt och, mörkt (i jordytan, under nerfallna blad, stenar på marken, under krukor med jord och plantor mm). Och där det är gott om mat: Sniglar, snäckor (kanske inte så många skulle sakna dessa, särskilt inte mördarsniglarna) och andra jordorganismer. Tyvärr äter plattmaskarna också nyttiga djur som daggmaskar vilket kan få allvarliga konsekvenser för nerbrytningen av dött plantmaterial och därmed mullbildning och jordstruktur. I Frankrike som är särskilt hårt drabbat, har man faktiskt sett försämrat jordliv och lägre skördar där det funnits mycket Obama nungara. Plattmasken har nämligen inga naturliga fiender i Europa (inte ens fåglarna vill äta den slemmiga varelsen) och vi har inga bekämpningsmedel som skulle kunna döda den – vara sig kemiska eller ekologiska.

Plattmasken förökar sig snabbt och kan i Sydsverige troligen vara aktiva mer eller mindre året runt, åtminstone under töperioder, även om förökningshastigheten troligen stannar av vintertid.

Plattmasken är i alla fall så stor att den går att se med blotta ögat om man får upp den på ytan: Vuxna exemplar är 5-10 cm långa och 0,5-1 cm breda, och mycket platta, INTE helt rund, utan närmast platt triangelformade i tvärsnitt, dvs. tjockast längs rygglinjen. Yngre exemplar är från ca 1 cm långa och uppåt.

Färgen är ljust beige på undersidan, ovansidan är oftast ett nätmönster av brunt och beige, men även svart kan ingå. Längs ryggen finns ofta en enfärgad strimma på längden, ofta mörk men kan också vara ljusare. Variationen i färgsättning, se (https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/)

Vad kan plattmaskarna förväxlas med?

Inga inhemska plattmaskar kommer ens i närheten av storleken på en vuxen Obama nungara. Enda risk för förväxling med ett vuxet exemplar är andra främmande, skadliga plattmaskar som också ska bekämpas. Det närmaste man skulle kunna förväxla en vuxen Obama nungara med vore sniglar, men plattmaskar har varken tentakler (=ögon på skaft + ett par kortare känslospröt längst fram), eller sköld/mantel eller synbart andningshål på sidan. Om den misstänkta organismen har det är det en snigel.

Unga exemplar av Obama nungara skulle kunna förväxlas med den enda landlevande, inhemska plattmasken grå landplanarie som blir upp till 2 cm lång. Den har dock ett betydligt mer runt och maskaktigt tvärsnitt och är enhetligt gråbrun (mörkare på ryggen, ljusare på magen) än Obama nungara:s ungar. Landplanarien lever främst i fuktig löv- och blandskogsmark. Bild på grå landplanarie finns på Länsstyrelse i Skånes hemsida nedan. Övriga svenska plattmaskar är också små och lever i vatten.

Iglar är en tredje förväxlingsmöjlighet, men de lever i vatten, inte i jord.

Nylagda ägg av Obama nungara är klarröda och ca 0,5 cm stora, äggen mörknar dock snabbt över rödbrunt till närmast svart.

Se mer om Obama nungara på:

www.lansstyrelsen.se/skane/

www.lansstyrelsen.se/vastra-

www.lansstyrelsen.se/halland/

www.natursidan.se/nyheter/ny-

www.naturvardsverket.se/

och

https://regeringen.se/

Var ska du leta efter Obama nungara?

För du som har plantskoleverksamhet, eller planterat importerade plantor under de senaste åren rekommenderas följande, särskilt om det varit jord med plantorna (plantor i kruka/container eller med rotklump). Även om du köpt plantorna i en svensk plantskola/gardencenter kan de mycket väl vara importerade om det inte står Sverige som ursprungsland på medföljande skylten eller i växtpasset.

Gå på inspektion i skymningen eller i mörker, dvs. ta en lampa med – djuren gömmer sig när det är ljust.

Titta på fuktiga, mörka platser i närheten av plantorna: I krukor, containrar, airpots och brätten, under dessa och under eventuellt under täckmaterial som de står/stått på. Samt i komposthögar där kasserade importplantor hamnat. Om plantorna planterats i vinterträdgårdar, i växthus, i blomsterbäddar intill uppvärmda byggnader eller över värmerör är det också klokt att kolla där.

I och med att Obama nungara bevisligen levt upp igen efter att ha varit djupfryst i krukor till -10°C under en kort tid i Sverige, bör ni dock även titta på andra ställen där ni har importplantor, när det är töperioder under vintern.

Vad gör du om du hittar något som liknar en plattmask?

Om du hittar något som verkar vara en stor plattmask: Ta med den inomhus, skölj av jorden och placera den på ett papper ihop med en linjal eller ett mynt (för storleksbedömning) och i bra ljus. Fotografera den då, helst från flera håll och bifoga bilderna till mejlet med din anmälan av fyndet. Då är det lättare för personalen att (i bästa fall) kunna frikänna djuret för misstankar – eller (i värsta fall) bekräfta att det bör undersökas närmare. Frys in djuret, eller de misstänkta djuret/djuren under väntetiden, så att ni kan skicka iväg det/dem om Länsstyrelsen behöver göra fler undersökningar på det.

Om du har sparat kvitto, infosticka eller skylt från plantan: Ta foto även på detta. Mejla till rätt mejladress enligt följande exempel: länsnamn@lansstyrelsen.se. Länsnamnet ska vara utan ö (skriv o i stället) och utan ä eller å (skriv a i stället), Alltså i exempelvis vastragotaland@lansstyrelsen.se om du hittar en misstänkt plattmask i Västra Götalands Län. Skriv som rubrik ”Misstänkt fynd av invasiv plattmask”, då kommer mejlet till rätt person.

Om du har frågor om Obama nungara eller andra invasiva arter: Ring till er respektive Länsstyrelse och be om att få tala med någon av de medarbetare som jobbar med invasiva arter.

OBS! Plattmaskarna sprutar ut ett sorts nervgift över sina offer som förlamar dessa och plattmaskarna använder därefter sitt slem för att lösa upp bytesdjuret rent kemiskt så att det är lättare att äta. Dessa ämnen verkar även kunna ge hudirritation på människor, särskilt om man inte tvättar händerna direkt efter hudkontakt med djuren. Så OM du hittar Obama nungara (eller en annan plattmask i samma storleksordning, dessa är nämligen också oönskade, främmande arter): Ta för säkerhets skull handskar på när du hanterar djuren!

Hur avlivar du de invasiva plattmaskarna?

De två säkra sätten att ta död på plattmaskarna är:

1) Placera dem i en burk (OBS! använd handskar!) och häll kokande vatten över dem (denna metod fungerar även på äggen) eller

2) Frysa ner de kläckta plattmaskarna minst ett dygn på kallaste stället i frysen (långt ner i frysbox eller längst bak och längst ner i frysskåp där det är kallast). Vid små frysskåp som inte kommer ner under 8-10 minusgrader är metoden med kokande vatten troligtvis säkrare.

Med de kunskaper vi har om Obama nungara hittills är det INTE någon säker metod att klippa sönder plattmaskarna som man kan göra med sniglar. En eller båda hälfter ser ut att kunna överleva.

Kirsten Jensen
Rådgivare för yrkesmässig trädgårdsodling

Länsstyrelsen Västra Götaland