Frågan ställdes på en konferens den 21 mars i Marsbäcken, Västervik.

Nu finns dokumentationen: Hur får vi mat vid långvarig kris eller krig?

– För att läsa på skärm:
https://www.dropbox.com/scl/fi/czp7i6cvau3voa5suyffe/mat_i_kris_a5_digital.pdf?rlkey=u4vv25fntm2i2bf8opjfae79n&st=pv5o1fs1&dl=0

– För att skriva ut som A5 häfte:
https://www.dropbox.com/scl/fi/8ofdxl20kii40vzooi87y/mat_i_kris_a5_utskrift.pdf?rlkey=ncxolq6sa0f79f1qz6mjotxir&st=8pddlc15&dl=0

– För att skicka vidare med mail:
https://www.dropbox.com/scl/fi/zmz9m6ksa85q5inesr2c7/mat_i_kris_a5_digital_lowres.pdf?rlkey=jnxqrh7f3gi9xpr58du2cwj3s&st=sub4trpz&dl=0

Dagen tecknade en bild av ett sårbart livsmedelssystem och pekade på att fritidsodlingen liksom den småskaliga kommersiella odlingen, som idag har svårt med lönsamheten, kan bli viktiga i en krissituation. Vi behöver bygga resiliens, inte bara mot plötsliga och kortvariga kriser utan kanske framför allt mot smygande och långvariga. Det räcker inte med lager av mat eller insatsmedel utan hela livsmedelskedjan behöver omstruktureras för att minska beroendet av transporter och importerade insatsmedel. En viktig lärdom kommer från Ukraina som klarar sin livsmedelsförsörjning på tredje krigsåret tack vare ett stort antal geografiskt spridda familjejordbruk som producerar ett brett utbud av mjölk, kött, potatis och grönsaker i en skala som är så liten och så lokalt förankrad även i förädlingsleden, att motsvarande för länge sedan försvunnit i Sverige. Västerviks kommun har stor jordbruksproduktion men ändå är det inte säkert att en enda av de kalorier som produceras inom kommunen också konsumeras där eftersom förädling och grossister inte finns lokalt. Utmaningarna är stora men eftermiddagens Öppet Forum pekade mot många viktiga dellösningar.

Läs dokumentationen, använd den och sprid gärna!

Uppföljningskonferens 24 oktober. Mer info kommer!