Detta behöver du veta om den nya invasiva plattmasken

I november kunde vi höra om de första fynden i Skåne av den invasiva köttätande plattmasken. Vi behöver alla se upp. Masken riskerar komma till oss både när vi själva importerar växter och när vi köper från plantskolor som i sin tur importerar (med jord). Denna sydamerikanska mask saknar naturliga fiender här hos oss och riskerar att äta upp våra värdefulla daggmaskar, vilket vore förödande både för odling och ekosystem. Jag är ledsen att börja det nya året med en dålig nyhet, men den goda nyheten är att experterna tror att vi har chans att stoppa maskens spridning om vi agerar snabbt och då behövs kunskap.

Kirsten Jensen på länsstyrelsen i Västra Götaland har skrivit en bra sammanfattning över det vi alla behöver veta för att förhindra spridning av den nya masken. Jag återpublicerar hennes text här nedan. Sprid gärna kunskapen (men inte masken)!

plattmask

Fynd av daggmaskätande, importerad plattmask i Skåne. Se upp även du!

Snigelinventerare Skåne fick i november en oväntad och ovälkommen ”bifångst”: Den fruktade, daggmaskätande plattmasken Obama nungara (namnet har inget med den f.d. presidenten i USA att göra, utan betyder bladformat djur på ett sydamerikanskt, ursprungsspråk). På svenska kommer masken troligen att heta lövlik plattmask eller dyl

Fyndet gjordes i en plantering i centrala Malmö och via kontroller i den plantskola som levererat växterna till fynd i ytterligare två skånska plantskolor. Spårning än längre bakåt i handelskedjan visar att ett stort antal underleverantörer och plantskolor i Europa har levererat de växter som plattmasken hittats på.

Lagstiftning mot arten

Svenska Regeringen har nu beslutat om nödåtgärder mot detta invasiva, daggmaskätande skadedjur. Åtgärderna träder i kraft som lagpliktiga att följa den 7:e januari, men alla uppmanas förstås att följa dem direkt!

Regeringsbeslutet innebär kort och gott att det blir otillåtet att hålla eller föda upp arten, även om det sker i sluten förvaring, att använda, eller att föra arten vidare, och att släppa ut den i miljön. Det betyder alltså att arten inte får finnas i Sverige och måste bekämpas när den hittats. Ansvaret för tillsyn av att fynd av plattmasken kommer att bekämpas ligger på Länsstyrelsen i varje län. På sikt kommer Obama nungara att placeras in på EU:s lista över förbjudna, invasiva arter. Då blir det per automatik lag i alla EU-länder att utrota den.

Varifrån kommer plattmaskarna?

Arten hör naturligt hemma i Sydamerika, men har spridits med plantskoleväxter. I Europa har den identifierats säkert i åtminstone hela syd- och västliga Mellaneuropa och även i enstaka länder i Östeuropa. Det mest sannolika är dock att arten redan finns på åtminstone några platser i flesta länder inom EU/Schengen, men inte hittats än – ingen har tittat efter den.

Naturvårdsverket bedömer dock att stora skadeeffekter hör framtiden till här. På grund av Sveriges relativt kalla vintrar bör den naturliga spridningen gå relativt långsamt. Det ger oss en möjlighet att stoppa spridningen av plattmasken innan den ”tar över”. Därför gäller det att ta död på plattmaskarna så snart de hittas, så att de inte hinner bli ett problem i Sverige!

Var hittar man plattmaskarna och hur ser de ut?

Obama nungara lever där det är fuktigt och, mörkt (i jordytan, under nerfallna blad, stenar på marken, under krukor med jord och plantor mm). Och där det är gott om mat: Sniglar, snäckor (kanske inte så många skulle sakna dessa, särskilt inte mördarsniglarna) och andra jordorganismer. Tyvärr äter plattmaskarna också nyttiga djur som daggmaskar vilket kan få allvarliga konsekvenser för nerbrytningen av dött plantmaterial och därmed mullbildning och jordstruktur. I Frankrike som är särskilt hårt drabbat, har man faktiskt sett försämrat jordliv och lägre skördar där det funnits mycket Obama nungara. Plattmasken har nämligen inga naturliga fiender i Europa (inte ens fåglarna vill äta den slemmiga varelsen) och vi har inga bekämpningsmedel som skulle kunna döda den – vara sig kemiska eller ekologiska.

Plattmasken förökar sig snabbt och kan i Sydsverige troligen vara aktiva mer eller mindre året runt, åtminstone under töperioder, även om förökningshastigheten troligen stannar av vintertid.

Plattmasken är i alla fall så stor att den går att se med blotta ögat om man får upp den på ytan: Vuxna exemplar är 5-10 cm långa och 0,5-1 cm breda, och mycket platta, INTE helt rund, utan närmast platt triangelformade i tvärsnitt, dvs. tjockast längs rygglinjen. Yngre exemplar är från ca 1 cm långa och uppåt.

Färgen är ljust beige på undersidan, ovansidan är oftast ett nätmönster av brunt och beige, men även svart kan ingå. Längs ryggen finns ofta en enfärgad strimma på längden, ofta mörk men kan också vara ljusare. Variationen i färgsättning, se (https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/)

Vad kan plattmaskarna förväxlas med?

Inga inhemska plattmaskar kommer ens i närheten av storleken på en vuxen Obama nungara. Enda risk för förväxling med ett vuxet exemplar är andra främmande, skadliga plattmaskar som också ska bekämpas. Det närmaste man skulle kunna förväxla en vuxen Obama nungara med vore sniglar, men plattmaskar har varken tentakler (=ögon på skaft + ett par kortare känslospröt längst fram), eller sköld/mantel eller synbart andningshål på sidan. Om den misstänkta organismen har det är det en snigel.

Unga exemplar av Obama nungara skulle kunna förväxlas med den enda landlevande, inhemska plattmasken grå landplanarie som blir upp till 2 cm lång. Den har dock ett betydligt mer runt och maskaktigt tvärsnitt och är enhetligt gråbrun (mörkare på ryggen, ljusare på magen) än Obama nungara:s ungar. Landplanarien lever främst i fuktig löv- och blandskogsmark. Bild på grå landplanarie finns på Länsstyrelse i Skånes hemsida nedan. Övriga svenska plattmaskar är också små och lever i vatten.

Iglar är en tredje förväxlingsmöjlighet, men de lever i vatten, inte i jord.

Nylagda ägg av Obama nungara är klarröda och ca 0,5 cm stora, äggen mörknar dock snabbt över rödbrunt till närmast svart.

Se mer om Obama nungara på:

www.lansstyrelsen.se/skane/

www.lansstyrelsen.se/vastra-

www.lansstyrelsen.se/halland/

www.natursidan.se/nyheter/ny-

www.naturvardsverket.se/

och

https://regeringen.se/

Var ska du leta efter Obama nungara?

För du som har plantskoleverksamhet, eller planterat importerade plantor under de senaste åren rekommenderas följande, särskilt om det varit jord med plantorna (plantor i kruka/container eller med rotklump). Även om du köpt plantorna i en svensk plantskola/gardencenter kan de mycket väl vara importerade om det inte står Sverige som ursprungsland på medföljande skylten eller i växtpasset.

Gå på inspektion i skymningen eller i mörker, dvs. ta en lampa med – djuren gömmer sig när det är ljust.

Titta på fuktiga, mörka platser i närheten av plantorna: I krukor, containrar, airpots och brätten, under dessa och under eventuellt under täckmaterial som de står/stått på. Samt i komposthögar där kasserade importplantor hamnat. Om plantorna planterats i vinterträdgårdar, i växthus, i blomsterbäddar intill uppvärmda byggnader eller över värmerör är det också klokt att kolla där.

I och med att Obama nungara bevisligen levt upp igen efter att ha varit djupfryst i krukor till -10°C under en kort tid i Sverige, bör ni dock även titta på andra ställen där ni har importplantor, när det är töperioder under vintern.

Vad gör du om du hittar något som liknar en plattmask?

Om du hittar något som verkar vara en stor plattmask: Ta med den inomhus, skölj av jorden och placera den på ett papper ihop med en linjal eller ett mynt (för storleksbedömning) och i bra ljus. Fotografera den då, helst från flera håll och bifoga bilderna till mejlet med din anmälan av fyndet. Då är det lättare för personalen att (i bästa fall) kunna frikänna djuret för misstankar – eller (i värsta fall) bekräfta att det bör undersökas närmare. Frys in djuret, eller de misstänkta djuret/djuren under väntetiden, så att ni kan skicka iväg det/dem om Länsstyrelsen behöver göra fler undersökningar på det.

Om du har sparat kvitto, infosticka eller skylt från plantan: Ta foto även på detta. Mejla till rätt mejladress enligt följande exempel: länsnamn@lansstyrelsen.se. Länsnamnet ska vara utan ö (skriv o i stället) och utan ä eller å (skriv a i stället), Alltså i exempelvis vastragotaland@lansstyrelsen.se om du hittar en misstänkt plattmask i Västra Götalands Län. Skriv som rubrik ”Misstänkt fynd av invasiv plattmask”, då kommer mejlet till rätt person.

Om du har frågor om Obama nungara eller andra invasiva arter: Ring till er respektive Länsstyrelse och be om att få tala med någon av de medarbetare som jobbar med invasiva arter.

OBS! Plattmaskarna sprutar ut ett sorts nervgift över sina offer som förlamar dessa och plattmaskarna använder därefter sitt slem för att lösa upp bytesdjuret rent kemiskt så att det är lättare att äta. Dessa ämnen verkar även kunna ge hudirritation på människor, särskilt om man inte tvättar händerna direkt efter hudkontakt med djuren. Så OM du hittar Obama nungara (eller en annan plattmask i samma storleksordning, dessa är nämligen också oönskade, främmande arter): Ta för säkerhets skull handskar på när du hanterar djuren!

Hur avlivar du de invasiva plattmaskarna?

De två säkra sätten att ta död på plattmaskarna är:

1) Placera dem i en burk (OBS! använd handskar!) och häll kokande vatten över dem (denna metod fungerar även på äggen) eller

2) Frysa ner de kläckta plattmaskarna minst ett dygn på kallaste stället i frysen (långt ner i frysbox eller längst bak och längst ner i frysskåp där det är kallast). Vid små frysskåp som inte kommer ner under 8-10 minusgrader är metoden med kokande vatten troligtvis säkrare.

Med de kunskaper vi har om Obama nungara hittills är det INTE någon säker metod att klippa sönder plattmaskarna som man kan göra med sniglar. En eller båda hälfter ser ut att kunna överleva.

Kirsten Jensen
Rådgivare för yrkesmässig trädgårdsodling

Länsstyrelsen Västra Götaland

 

 

Det händer i Eksjö

Passa på att träffa andra odlare, lära dig något nytt och upptäcka den vackra visningsträdgården.

FOBO (Förbundet Organbiologisk Odling) bjuder på många fina aktiviteter under våren:

Plantbytardag – onsdag 1 maj kl. 11 – ca 12.30
Plats: Fobos trädgård, Eksjö
Ta med ditt överflöd av växtplantor som du vill byta bort. Efter presentation av allas bidrag startar bytet.
Medtag eget fika.
Ansvariga: Eva Ekenberg och Andrea Dahnson

Lär dig bygga en Benjes-häck – lördag 4 maj kl. 11 – ca 14
Plats: Fobos trädgård, Eksjö
Du får lära dig konsten att bygga denna typ av häck som är en kombination av vindskydd, skydd för fåglar & smådjur och ett sätt att ta vara på ris och grenar.
Medtag eget fika.
Ansvariga: Eva Ekenberg och Gunnel Johansson

Workshop – grunderna i rosbeskärning – torsdag 16 maj kl. 18 – ca 20
Plats: Fobos trädgård, Eksjö
Kort om att lära sig att beskära rosor.
Medtag eget fika.
Ansvarig: Eva Ekenberg

Vegetarisk grillkväll – torsdag 30 maj kl. 18 –
Plats: Röda stugan, Kvarnarp, Eksjö
En trevlig kväll med enkel samvaro och god mat till självkostnadspris.
Anmälan senast den 28 maj (för att kunna förbereda och handla in råvaror) till Gunnel Holmberg tel. 076 – 803 03 50
Samarrangemang med Eksjö Naturskyddsförening

Invigning av årets tema ”Blommor & bin i trädgården” – lördag 15 juni kl. 14
Plats: Fobos trädgård, Eksjö
I år uppmärksammar vi binas betydelse. Mycket av maten som vi äter kommer från växter som pollineras av insekter. I Sverige finns cirka 270 sorters bin, men många arter är hotade. I vår trädgård finns såväl information som gestaltning av hur vi på olika sätt kan hjälpa bina (och därmed oss människor) till att leva och överleva.
Enkel förtäring serveras.
Ansvarig: styrelsen

Sommaraktiviteter
Vi planerar en mängd aktiviteter i sommar; workshops, utflykter, slåttergille mm. Avisering kommer i mitten av juni.
Läs också på Fobos hemsida: fobo.se, eller följ oss på sociala medier.

 

Solrosutmaningen!

Odlingsakademien vill utmana alla att odla ordentligt mycket solrosor i år!

Solrosor är stora, vackra och finns i många olika storlekar och former. Solrosen är en blomma man blir glad av. Den är dessutom symbol för Ukraina.

Genom att odla solrosor i år ställer vi oss bakom Ukrainas rätt att få existera som fritt land, fritt från krig, våld och förnedring.

Före invasionen var Ukraina världens största exportör av solrosprodukter (solroskärnor, solrosolja och pressrester till foder). Inte undra på att solrosen är landets symbol.

Vill du ställa dig bakom Odlingsakademiens solroskampanj? Ta bilder på din solrosodling från frö till färdig blomma och posta på:

#solrosutmaningen #solrosorförmångfald #solrosorförukraina #odlingsakademien

I våra trädgårdar kan solrosorna fylla många viktiga funktioner, förutom att glädja ögat – viktiga ekosystemtjänster!

Blommorna har värdefull nektar och pollen som kan ge näring till vilda bin och andra insekter som vi gärna vill gynna i våra trädgårdar.

På hösten erbjuder blomfröerna mat till fåglar. Eller så skördar vi fröerna själva och äter som snacks. Eller varför inte producera eget hönsfoder?

Solros är en storvuxen växt som binder mycket koldioxid ur atmosfären när den växer under sommaren. Det innebär en massa värdefullt organiskt material som kan bli jordförbättringsmedel till nästa års odlingar, oavsett om det går via en traditionell trädgårdskompost eller om du bygger kompostlimpor som du odlar i medan komposteringen pågår. Ju högre mullhalt vi kan få i våra jordar, desto friskare mikroliv i jorden och desto bördigare är jorden för våra plantor.

Jag (Hillevi) har prövade ett år för många år sedan att göra en ”häck” av solrosor som avgränsning mot vägen. Det såg trevligt ut. Vi använde då sorten Giganteus som kan bli upp till fyra meter hög. Det var roligt, vi hade byns absolut största solrosor.

I år tänkte jag sätta solrosor mellan pumpaplantorna. Solrosorna växer ju uppåt och pumporna åt sidan, så de bör kunna samsas bra om utrymmet. På så sätt ökar jag inbindningen av kol på en given yta. Fotosyntesen ökar och  därmed sockerleveransen till markmikroorganismerna, dvs jordens långsiktiga bördighet.

Det allra enklaste sättet att få massor med solrosplantor helt gratis är att tömma ut resten av vinterns fågelfrö i en låda jord redan idag!

Vill du odla till frukostmüslin ska sorten väljas med omsorg. Fröerna behöver vara stora, många och lättskalade. På den svenska frömarknaden finns inga sorter som marknadsförs specifikt för den här användningen. Man får pröva sig fram och ställa frågan till fröfirmorna.

Vill du odla till hönsfoder verkar sorten Peredovik vara väldigt intressant eftersom utvecklingstiden är kort och fröerna är ovanligt fettrika. Solrosfrö kan enligt information på Kinnekullefrös hemsida utgöra ca 5-10 % av hönsfodret och innehåller essentiella aminosyror som saknas i exempelvis ärtor, så det är ett fint komplement.

Ytterligare en sak man bör veta om solrosor är att de är duktiga på att suga upp tungmetaller och andra gifter ur jorden. Solrosor används därför för att sanera förgiftad mark. Tungmetallerna lagras då i växten som sedan omhändertas som miljöfarligt avfall. Därför bör du tänka dig för var du odlar solrosor till mat oavsett om det är du eller fåglarna som ska äta. Välj bort platser som du misstänker kan vara förorenade, t ex där det stått telefonstolpar eller legat järnvägsslipers. Men i helt vanlig trädgårdsjord går det alldeles utmärkt. De solroskärnor vi köper i affären däremot, är ofta odlade i gamla utvittrade jordar i varmare länder som inte haft den välgörande istiden som förnyat jordarna i vårt land. Det innebär att där finns risk för naturlig förekomst av olika tungmetaller helt oavsett odlingsmetod  De importerade solroskärnorna ska alltså konsumeras med måtta.