Författare: Ett Eko

Potatisutmaning i Eksjö

Deltagare i potatisutmaningen

Vem odlar mest potatis på en kvadratmeter? 

De som deltar i Odlingsakademiens potatisutmaning är:

  • Carina Beijer
  • Riquette Verschoor
  • Marianne Käfer
  • Hillevi Helmfrid
  • Krister Segergren
  • Marie Ragnar
  • Eva Ekenberg
  • Nina Hedlund
  • Ann-Sofie Karlsson
  • Madelene Claussen och Roger Carlsson
  • Patrik Nordén
  • Susanne Johansson
  • Veronika Kjellgren och Daniel Löfberg

Lycka till med era potatisar!

Odlingstunnel i Sälleryd

Här kommer en hälsning från tunnelmottagare Susanne Johansson Eksjö:

Så fantastiskt att få bli med tunnelväxthus!

Jag, Anders och Jenny hämtade våra växthus hos Gjordnära. Där blev vi väl mottagna och fick en guidning av företaget och chans att se en uppsatt tunnel. Köpte även med lite extra tillbehör hem. Bla ett bevattningssystem.

Då var det dax att sätta upp den. Vi använde gårdens maskiner, schaktade bort grässvålen och jämnade till. I med jordankare och sen rullade det på.

En bågdel fattades samt att fel storlek på markduk var medskickad, då blev det lite stillestånd. Sen har det rullat på bra trots vårbruk och en del sjukdomar.

Vi har även grävt och kopplat in vatten och el. Det som är kvar är en dörr på ena gaveln…som vi ska tillverka själva.

Det första vi satte var jordgubbsplantor. I veckan har jag planterat ut 8 sorters tomater, chili, paprika, aubergine, physalis, gurkor. Det som är sått är sallat, mangold, basilika, rädisor, pumpa / squash och olika kålsorter. 2 minikiwi som är en present fick också flytta in.

Jag har gjort en fast bädd på ena långsidan 1 m bred med träkant runt, ingen markduk. Använt befintlig matjord som boostats med bokashi, hönsgödsel preppad biokol, torv och gammal ensilage på det!

Resten är täckt med markduk och flis. Gjordnäras pallkragar och diverse lämpliga odlingslådor med bla. hästgödsel.

En arbetsbänk ska göras av Gjordnäras lastpall och lock. Bra att de packar i sådant som kan användas!

Jag har en vädringslucka i nu och med en dörr till tror jag att det klarar sig.

Nu har det mest varit de kalla nätterna som oroat oss.

Alla gårdens 4 generationer har varit delaktiga i projektet och då får ju också alla dela på skörden…..

Jag har några uppdrag i sommar/höst som jag ska leverera grönsaker till och hoppas det blir bra skörd.

Odlings-Hälsningar Susanne och Sälleryds Köksträdgård, Eksjö

Potato tower i Lidhem

Potatis, potatis

Helena:

Mitt bidrag till Potatisuppropet är att vi tagit till det tunga artilleriet i form av jordfräs för att öppna upp ett drygt 100 kvm stort land mitt bland kirskål, nässlor och kvickrot. Där är vi två barnfamiljer som ska odla potatis tillsammans. Efter att området har frästs några gånger med jämna mellanrum är det nu handrensning som gäller för att få bort rotogräsrötter och sten, sedan är det dags att sätta potatisen. Fårorna gör vi med en hjulhacka, om vi inte lyckas få tag på en potatisplog som vi kan spänna för hästen.

Hönsen är engagerade kollegor som förhoppningsvis äter upp en del knäpparlarver som annars är vanliga i nybruten mark och som kan förstöra en del av skörden.

Jag sätter även en del potatis i mina gamla land och i en pallkrage. I pallkrageodlingen satte jag potatis redan för flera veckor sedan, då några av de förgrodda skjutit i höjden, annars hade jag kunnat vara med i Odlingsakademiens Potatisutmaning med den. Sista anmälningsdag för Potatisutmaningen är 20 maj – missa inte det!

Alla sätta potatis – utom de tråkiga! 

Hur odlar du din potatis? Deltar du i Potatisuppropet och Potatisutmaningen? Eller satsar du mer på att odla andra grönsaker? Dela med dig av ditt odlande till oss! Maila odlingsakademien@alhembygd.se.

Agera tillsammans!

De närmaste veckorna är avgörande för hur mycket mat det kommer finnas att skörda i höst. Det är nu det är dags att peta ner fröer och sätta potatisar. Själv kan man åstadkomma mycket, men tillsammans blir möjligheterna större och sårbarheten mindre.

Odlingsakademiens planerade nätverksträffar är inställda pga Corona-pandemin, men vi uppmanar er att själva ordna nätverksträffar – i mindre skala och utomhus. Är alla symptomfria och håller avstånd ska det gå bra. Samla ihop dina närmaste grannar, några av dina vänner eller odlingsintresserade bekanta – eller varför inte odlingsintresserade blivande vänner? Fokusera på hur ni kan samarbeta i praktiken: Vem har plats över i sin jordkällare? Kan ni samverka kring plantuppdragning, fröodling och/eller försäljning? Vill ni delta i Potatisuppropet genom att odla potatis tillsammans eller kanske tävla mot varandra i Odlingsakademiens tävling i att odla mest potatis på 1 kvm? Vilka är just era behov, önskemål och resurser? Hur kan just ni bidra till ökad matresiliens för er eller ert närområde? Det behöver inte vara några stora planer för att det ska vara värt att träffas och fundera kring hur ni kan hjälpas åt i praktiken.

Vem har du i ditt kontaktnät eller i ditt närområde som du kan ordna en nätverksträff med? Ta kontakt redan idag! Eller vill du hellre ordna en frö- och plantbytardag i liten skala? Boka datum och bjud in! Lika bra att göra direkt – innan modet sviker eller tiden rinner iväg.

Vi i Odlingsakademien kan försöka hjälpa till att förmedla kontakt med andra som bor nära eller lägga ut information på vår blogg. Maila odlingsakademien@alhembygd.se. Har du redan skapat nätverk och samarbete? Tipsa och inspirera gärna andra genom att maila till oss! Stort som smått är välkommet. Det går även bra att skicka bild och text till 070-6882897 så lägger jag in det på bloggen. /Helena

Odlingstunnel utanför Mariannelund

Ympningskurs – del 2

På ympningkurserna i Kristdala och Lidhem 19/4 resp. 26/4 delade Björn Westeson med sig av allmän kunskap om träd. När man köper ett nytt träd är det bäst om den har grenar jämt runt hela stammen, som en spiralform uppåt, så inte alla grenar utgår från samma plats. Gropen man planterar i ska vara väl tilltagen och dränerad, tex genom singel i botten. Slå ner 1-3 stolpar kring trädet för att ge det stöd och använd gnagskydd. De spiralformade skydden riskerar att strypa trädet när det växer, bättre är nät som öppnar sig vartefter eller kycklingnät som fästs så de inte skaver på stammen. Tänk på att inte plantera träden för tätt utan planera för att de fullvuxna kronorna ska få plats bredvid varandra. Vattna ordentligt första åren.

Björn visade beskärning under kursen. Unga träd mår bäst av att beskäras under vintermånaderna medan uppvuxna träd (ca 5-6 år och äldre) bäst beskärs under sommar och höst. Beskär man ett äldre träd på vintern kommer de att svara med att sätta en stor mängd vattenskott för att kompensera förlusten av bladmassa. I princip är ett träds rotsystem lika stort som dess krona och den vill hålla den balansen. Om ett träd har beskurits hårt och satt mycket vattenskott ska de avlägsnas med en tredjedel i taget under en treårs-period för att undvika nya vattenskott.  Unga träd beskärs för att skapa en bra form och stimulera tillväxten.

De aktivaste rötterna finns längst ut i rotsystemet, därför är det i området nedanför kronans yttersta del, dropplinjen, man ska gödsla och lufta jorden.

Grenar kapas strax ovanför en utåtgående gren eller bladknopp. Det är viktigt att inte skada grenkragen, utan att för den skull lämna en för lång tapp. I början kommer det unga trädet ha en ganska spetsig form för att sedan bli mer flack när den börjar producera frukt som tynger ner grenarna. Det behövs inget vax eller balsam på dessa snittytor, de läker bäst i fred. Nya grenar bildas på ovansidan så en bra strategi är att beskära nerifrån på lite äldre träd med fokus på att skapa en ljus och luftig krona. Kapa inte grenar större än 10 cm i diameter. Björn tipsar även om att kartgallra för att få den största och friskaste frukten.

Spara gamla träd så länge de ger frukt, säger Björn. Det gör ingenting om de är ihåliga och murkna inuti. Själva livskraften i trädet sitter precis innanför barken, i kambiet. Sätt inte heller igen hålen med något, men det kan behöva göras ett litet hål för dränering nertill. Ta bort alla stamskott och beskär trädet för att stimulera tillväxt, men ta inte för hårt på en gång. Låt det ta flera år!

Björn visade och berättade även om fruktträdskräftan. Det är en svamp som ger skador som syns på bilden ovan och förkortar trädets livslängd. Risken att få kräftan ökar i lerjord, så dränera ordentligt vid plantering tex genom att byta ut en del av jorden till sand, singel och mullhaltig jord. Även skador på barken och ett fuktigt klimat ökar risken. Skydda trädet och håll kronan luftig. Björn tycker man kan spara ett träd med kräfta, men man ska absolut inte ta ympris då smittan finns i hela trädet.

Tack Björn för intressanta och givande kursdagar!