Odla – viktigare än någonsin!

Hillevi:

Aldrig under min livstid har det varit så meningsfullt att odla som just  i år!

Länge har vi vetat att livsmedelsproduktionen behöver ställas om från fossilberoende klimat- och miljövidriga monokulturer till resurseffektiva närskaliga mångfaldsodlingar. Fler människor behöver delta i livsmedelsproduktionen. Många av oss som odlar för husbehov vet redan att det är möjligt att odla mycket på liten yta med minimalt med insatsmedel. Vi tycker dessutom att det är roligt!

Just nu skulle vårbruket starta i Ukraina och det blir ett vårbruk med förhinder. Ukraina och Ryssland står sammanlagt för drygt 20 % av den spannmål som ett normalt år når världsmarknaden och mer än hälften av solrosoljan. Världsmarknadspriset på många matvaror har redan stigit. Men bristen kommer att bli än mer märkbar till hösten när de uteblivna skördarna är ett faktum. De allvarligaste konsekvenserna befaras  i Mellanöstern, Nord- och Östafrika där många länder är nettoimportörer av spannmål och vissa regioner redan innan är hårt drabbade av ekonomisk tillbakagång, klimatförändringar, konflikter och nöd. Fördjupade humanitära katastrofer och nya uppblossande konflikter riskerar att bli följden.

I den här situationen är det rimligt att undersöka alla möjligheter till att producera mer mat än vanligt. Här gäller det att tänka nytt och vara kreativ. Inte för att grönsakerna i din och min trädgård kommer att kunna mätta människor i andra länder, men för att vi genom att äta mer egenodlat åtminstone inte är med och konkurrerar om exempelvis spannmål, som till skillnad från grönsaker, är en rörlig vara på världsmarknaden.

Nyheten om den förestående spannmålsbristen har också nått våra politiker. Desperationen är tydlig i deras förslag. Tydlig är tyvärr även bristen på långsiktighet och nytänkande. Ett exempel: EU kommissionen vill nu tillåta odling på marker som av klimatskäl just undantagits från odling, torvjordar som släpper ifrån sig stora mängder växthusgaser vid varje jordbearbetning.

Mat- och energipriser går alltid hand i hand eftersom det industriella sättet att producera mat på är så energikrävande. Här hittar vi även logiken bakom att politikerna nu vill subventionera fossila bränslen, de som vi nyss bestämt att de skulle fasas ut.

Inte bara dieseln för att driva traktorerna utan både bekämpningsmedel och handelsgödsel kräver enorma mängder fossila resurser. Europeiska handelsgödselfabrikanter meddelade för någon vecka sedan att de drar ned på produktionen eftersom deras insatsvara (naturgas från Ryssland) blivit för dyr. För övrigt är Ryssland en av världens största exportörer av handelsgödsel. Även bekämpningsmedel kan det bli brist på. Det vill EU-kommissionen nu lösa genom att tillåta import av bekämpningsmedel som av miljö- och hälsoskäl förbjudits i Europa!!!

Det politikerna verkar omedvetna om är att det går att producera mat utan både bekämpningsmedel och konstgödsel, vilket ju alla gårdar som drivs ekologiskt bevisar, även om de flesta av dem är beroende av diesel som drivmedel. Det vi nu behöver påminna oss om är att det går att producera mat även utan fossila drivmedel. Men då behövs fler odlare och mindre enheter, fler som har tillgång till mark och kunskap, helt andra odlingsmetoder och delvis andra grödor.

Nu – om inte förr – har det blivit tydligt att det industriella sättet att producera mat är ohållbart och behöver förändras. Det jordbruk och den livsmedelsindustri vi har idag började byggas upp under efterkrigstiden då vi haft riklig tillgång till billig olja. Effektivisering blev liktydigt med att rationalisera bort arbetskraft ur lantbruket. Att en person ensam kan sköta flera hundra hektar kan upplevas nästan som trolleri av tidigare generationer som gått och gnetat med lie och häst. Men något trolleri är det inte fråga om. För varje enhet solenergi som grödorna binder när de växer på åkern tillsätter vi människor 25 enheter fossil hjälpenergi. Det är knappast hållbart. Förr brukade vi efter ett sådant här uttalande tillägga ”i längden”. Nu har vi kommit till en situation då det inte ens  är ekonomiskt hållbart här och nu.

Medan våra politiker tänker på kortsiktiga lösningar som faktiskt förvärrar den övergripande situationen får väl vi småskuttare jobba på de långsiktiga lösningarna och stå för kreativiteten. Aldrig förr har det varit så meningsfullt att odla som just i år. Ju dyrare maten blir i affären, desto mer pengar spar vi på att äta egenodlat. Dessutom är det en solidarisk handling att i år äta mer potatis/rotfrukter och mindre spannmål. I våra trädgårdar kan vi skapa djupa bäddar där vi kan få 10 kg potatis per kvm. I det industriella jordbruket med alla sina dyra insatsmedel är snittskörden bara 2.8 kg/kvm. Beroende på jord och odlingsmetod behövs ca 30-100 kvm för att en familj med två vuxna och två barn ska bli självförsörjande på potatis.I Sverige finns ca 400 000 hektar gräsmatta. Det är lika stor yta som Sveriges bönder odlar vete på. Gräsmattorna innebär en enorm potential för ökad livsmedelsproduktion med småskaliga reurseffektiva metoder. Ofta är de outnyttjade och kostar bara tid, pengar och fossila bränslen att sköta om. Så sätt igång och försök få med dig vänner och grannar också. I år odlar vi för livsmedelssäkerhet. Vi tänker globalt och odlar lokalt.

ps
Den mesta spannmål som odlas går till djurfoder. Vill vi dra ner på vår konsumtion av spannmål bör vi också minska konsumtionen av ägg, kyckling och griskött. Betande idisslare (får och nöt) är ett mycket bättre val, men kolla att de verkligen haft en grovfoderstat. Att minska den totala konsumtionen av animalier är också en viktig handling.

pps
Om någon är nyfiken på källorna till de siffror jag skriver ovan så är det bara att ställa en fråga i kommentarsfältet. Jag ville inte tynga texten med källor, men de finns.

 

 

 

 

 

Mediabevakning på Potatisutmaningen

Hillevi:
Ännu vet vi inte vem som vunnit potatistävlingen. Spänningen är olidlig 🙂
Tävlingen är ett bra tillfälle att nå ut med vårt budskap kring matresiliens. Både Vimmerby Tidning och Dagens Vimmerby hörsammade min inbjudan att vara med när jag grävde upp mina potatisar. Här Dagens Vimmerby https://www.dagensvimmerby.se/nyheter/reportage/e/67279/odlingsakademien-vill-skapa-tradgardsintresse-vem-vinner-potatisutmaningen-/

Ni som tävlar i områden som täcks av andra tidningar, er vill jag tipsa om att kontakta er lokaltidning. Det kan inte skrivas för mycket om detta viktiga ämne!

Potatisutmaning i Eksjö

Potato tower i Lidhem

Potatis, potatis

Helena:

Mitt bidrag till Potatisuppropet är att vi tagit till det tunga artilleriet i form av jordfräs för att öppna upp ett drygt 100 kvm stort land mitt bland kirskål, nässlor och kvickrot. Där är vi två barnfamiljer som ska odla potatis tillsammans. Efter att området har frästs några gånger med jämna mellanrum är det nu handrensning som gäller för att få bort rotogräsrötter och sten, sedan är det dags att sätta potatisen. Fårorna gör vi med en hjulhacka, om vi inte lyckas få tag på en potatisplog som vi kan spänna för hästen.

Hönsen är engagerade kollegor som förhoppningsvis äter upp en del knäpparlarver som annars är vanliga i nybruten mark och som kan förstöra en del av skörden.

Jag sätter även en del potatis i mina gamla land och i en pallkrage. I pallkrageodlingen satte jag potatis redan för flera veckor sedan, då några av de förgrodda skjutit i höjden, annars hade jag kunnat vara med i Odlingsakademiens Potatisutmaning med den. Sista anmälningsdag för Potatisutmaningen är 20 maj – missa inte det!

Alla sätta potatis – utom de tråkiga! 

Hur odlar du din potatis? Deltar du i Potatisuppropet och Potatisutmaningen? Eller satsar du mer på att odla andra grönsaker? Dela med dig av ditt odlande till oss! Maila odlingsakademien@alhembygd.se.

Välkommen att hoppa på Potatisutmaningen du också!

Hillevi:

Idag går startskottet för tävlingspotatisarna!!

Även om du inte är beredd just idag så kan du vara med. Med det här kalla vädret gör det ingenting om du petar ner dina potatisar lite senare. Odla på höjden eller tvären eller som du vill. Tillsammans uppmärksammar vi matens betydelse och att vi behöver stärka vår livsmedelsresiliens både lokalt och nationellt. Även du som inte bor i Astrid Lindgrens Hembygd är förstås välkommen att delta i tävlingen.

Anmälan till odlingsakademien@alhembygd.se       Läs mer här

Några bilder från när mina tävlingspotatisar kom i jorden i morse. Bästa svärsonen Thobias Borum målade skylten.

 

Potatisarna väl rotade efter bara några få dagar på fuktig jord inne.

Mitt bidrag till Potatisutmaningen

Hillevi:

I förra inlägget beskrev Marianne en potatispyramid som skulle kunna ge upp till 20 kg potatis på en kvadratmeter. Spännande att pröva för den som vill och har möjlighet att bygga!

Mitt eget tävlingsbidrag nyttjar ramar som redan fanns hemma.

Ramarna är 60 x 60 i invändigt mått (0.36 kvm) och där kommer jag att sätta 6 potatisar. Allt eftersom blasten växer upp lägger jag på en ny ram och fyller på med mera jord för att stimulera plantan att växa ännu mera och bilda ännu fler knölar. Enligt den engelska förlagan ska 7 potatisplantor kunna odlas på detta sätt, 6 ramar högt. Jag är spänd på hur det kommer att gå. Visst är det fantastiskt om det går att odla en massa potatis på höjden, inte minst för de som har ont om plats! Du som har ett gäng pallkragar hemma kan förstås göra en motsvarande stapel helt utan snickeriarbete. Men se upp med hörnorna så att inte vattnet läcker ut där.

Det viktigaste med Potatisutmaningen tycker jag är själva uppmärksamheten kring kampanjen. Därför är det inte så viktigt exakt hur du odlar din potatis. Alla kan vara med! Även en mogen kompostlimpa eller annan djup, lucker jord kan ge stor kvadratmeterskörd av potatis. Du kanske har ditt eget knep för potatisodling och tillsammans kan vi utvärdera i höst vad som fungerade bäst, allt taget i beaktande.

Var med i potatisutmaningen!

Tävlingen är både en manifestation för livsmedelsresiliens och ett sätt att testa och utvärdera olika odlingsmetoder där vi alla kan delta.

Sista anmälningsdag till Potatisutmaningen är onsdag den 20 maj.  Anmälan sker till : odlingsakademien@alhembygd.se

Du sätter dina tävlingspotatisar när det passar dig från den 15 maj och tillämpar valfri odlingsmetod. Sätt gärna upp en skylt mot vägen för att uppmärksamma förbipasserande på att din potatisodling är en del av #potatisuppropet och sprid på sociala medier! #allasättapotatis #utomdetråkiga #lokalmatförsörjning #livsmedelsberedskap #resiliens @omstallning

Alla som anmäler sig får lite bonusmaterial med ännu mer kunskap om lyckad potatisodling.

Dokumentera odlingen i tävlingsblanketten som du får när du anmäler dig och glöm inte ta kort. Materialet sammanställs sedan i ett blogginlägg med tips och tricks för potatisodling.

Slutdatum för skörd är 1 oktober. Dina bilder och skördeuppgifter behöver vi till den 15 oktober.

Odla på höjden i Potatisutmaningen!

Runtom i landet pågår manifestationer för livsmedelsresiliens. Potatisen, vårt baslivsmedel, står som symbol, precis som den gjorde under 1917 års hungerkravaller, det så kallade potatisupproret. Nu, hundra år senare, är matproduktion och fördelning återigen en brännande fråga, men vi går lite fredligare och mer lekfullt till väga. #Potatisuppropet är i sann omställningsanda mer fest än protest!

Odlingsakademien deltar i #potatisupproret genom tävlingen Potatisutmaningen:

Vem av oss kan odla flest kilo potatis på en kvadratmeter?

Sista anmälningsdag till Potatisutmaningen är onsdag den 20 maj.  Anmälan sker till : (odlingsakademien@alhembygd.se) Mer info längst ner i inlägget.

Tävlingen är både en manifestation för livsmedelsresiliens och ett sätt att testa och utvärdera olika odlingsmetoder där vi alla kan delta.

Odla på höjden

Marianne Käfer tipsar om det som kan bli vinnande konceptet:

I en potatispyramid odlar man på höjden genom att stapla träramar på varandra som fylls med jord och potatis. Istället för en normalskörd på 2-5 kg ska det gå att få 15 – 20 kg på samma yta. Det vill jag pröva! Kanske finns det fler som också gärna experimenterar? Kanske finns det några som inte har så stor odlingsyta och vill maxa på skörden med att odla potatisen vertikalt?

Ungefär så här kan en potatispyramid se ut:

Den här pyramiden (ovan) byggde vi förra året av spillvirke. Virket är lite väl tjockt (vilket stjäl odlingsyta) och den täcker inte fullt en kvadratmeter. Så den får bli en jordgubbspyramid. Nu ska vi bygga med måtten från den Österrikiska förlagan (nedan). Så här sätts potatisen i en fullstor pyramid där basen är 1 kvm:

Detta behöver du:

Brädor, minst 20 cm höga och minst 2 cm tjocka

  • 4 st ca100 cm långa
  • 4 st ca 72 cm långa
  • 4 st ca 52 cm långa
  • 4 st ca 38 cm långa

Totalt ca 10.5 löpmeter (Tänk på att du behöver lägga till brädtjockleken till längden, se skiss.)

  • Fyrkantslist för hörnen – cirka 3,2 m

Du får justera längden på brädorna beroende på brädornas tjocklek, särskilt om de är lite krokiga!  Självklart kan du bygga din egen variant av brädor du har liggande.

  • cirka 50 spik eller skruvar
  • 400 – 500 liter jord
  • 20 sättpotatis (ca 1-2 kg beroende på storlek)

Så här odlar du pyramidpotatis

Uppställning på gräsmattan

Pyramiden sätts upp direkt på gräsmattan. Har du problem med kvickrot kan du lägga papp. Sedan fylls pyramiden med jord men fyll inte helt upp i hörnen. Stapla så ram på ram. Det går bra att använda sin trädgårdsjord blandad med fin kompost. Välj en solig plats för pyramiden.

Förgro för att vinna tid

Du kan fylla en balja med fuktig sand eller jord och lägga potatisarna ovanpå jorden. Ställ ljust och i sval rumstemperatur. Jorden gör att det förutom gröna groddar bildas rötter vilket ger potatisen försprång när den väl kommer ut i jorden.

Placera sättpotatisarna enligt bilden ovan och fyll på med jord. Eller vänta med att fylla på med jord när blasten börjar titta upp. Välj gärna en lagersort, som ger större avkastning.

Skydda mot frost

Blir det frostnätter efter att blasten har kommit upp, är den en bra idé att lägger fiberduk, en gammal filt eller lakan över plantorna.

Fyll på med mer jord och vattna

Jorden kommer att sätta sig. Därför är det bra att fylla på med mer jord efterhand så att potatisarna inte blir gröna.

Potatisen behöver en del vatten, särskilt när är torrt och när de börjar blommar och cirka 3 veckor framåt. Om du lägger täckmaterial, t.ex. gräsklipp, på jorden minskar avdunstningen.

Skörden

 Man plockar ner ram för ram och skördar potatisen. Lägg jorden på en presenning. Efter skörd kan du sätta tillbaka ramarna igen och fylla med jorden, vattna och så t.ex. vintersallat. Pyramiden kan användas nästa år som grönsaks- eller jordgubbspyramid. Om du blandar upp jorden med ny kompost, kan du använda den för att odla potatis ett år till. Eller så förvarar du ramarna torrt över vintern, sprider ut jorden i trädgården och börjar med ny jord nästa år.  På våren kan du odla rädisor eller sallat i pyramiden innan det är dags för potatisen.

Var med i potatisutmaningen!

Har du lust att vara med i potatis-utmaningen så hör av dig till odlingsakademien@alhembygd.se.

Du sätter dina tävlingspotatisar när det passar dig från den 15 maj och tillämpar valfri odlingsmetod. Sätt gärna upp en skylt mot vägen för att uppmärksamma förbipasserande på att din potatisodling är en del av #potatisuppropet och sprid på sociala medier! #allasättapotatis #utomdetråkiga #lokalmatförsörjning #livsmedelsberedskap #resiliens @omstallning

Alla som anmäler sig får lite bonusmaterial med ännu mer kunskap om lyckad potatisodling.

Dokumentera odlingen i tävlingsblanketten som du får när du anmäler dig och glöm inte ta kort. Materialet sammanställs sedan i ett blogginlägg med tips och tricks för potatisodling.

Slutdatum för skörd är 1 oktober. Dina bilder och skördeuppgifter behöver vi till den 15 oktober.

Image